
Comment utiliser Walo+ ?
Ce lexique ne présente, pour chacun des dialectes ouest, centre et est, que des “formes de référence”.
Un (o) signifie que la forme de référence est valable pour le dialecte ouest (Charleroi, Nivelles, Entre-Sambre-et-Meuse…).
Un (c) signifie que la forme de référence est valable pour le dialecte central (Namur, Roman Pays, Haute-Meuse, Condroz namurois…).
Un (e) signifie que la forme de référence est valable pour le dialecte est (Liège, Condroz liégeois, Ardenne liégeoise, Hesbaye, etc.).
L’absence de (o), (c), (e) signifie que la forme existe dans l’ensemble du domaine wallon.
Les personnes habitant dans des zones de transition entre ces dialectes remarqueront en outre que plusieurs formes peuvent parfois être valables dans leur région !
Les formes de l’ouest sont toujours écrites élidées (r’fê) pour montrer que la voyelle d’appui peut venir se glisser entre les deux consonnes initiales (èle rifét, à l’est de Charleroi) ou bien devant ces deux consonnes (èle èrfét, ouest de Charleroi).
Pour les deux autres dialectes, c’est la forme “pleine” qui est notée : r(i)fé, dji r’fé, èle rifaît.
On trouvera, au fil des pages, quelques mots anciens que nous avons voulu essayer de sauver de l’oubli… WALO+ est également pimenté de quelques néologismes glanés dans des textes d’aujourd’hui ou créés par les lecteurs de La Wallonie dialectale, suite à une première consultation sur les néologismes (mots franglais). Les néologismes sont indiqués (néol.).
Boune lècture à tortos !
à
|
[prép] à: (c) aler à Châlèrwè, au djârdin, è scole ; dijoz-le à l’ ome, à l’ feume, aus-èfants; (o) daler à Châlèrwè, au djârdin, à scole; disèz-le à l’ ome, à l’ feume, à lès-èfants; (e) aler à Châlèrwè, å djårdin, è scole ; dihez-le à l’ ome, à l’ feume, ås-èfants |
a- |
[v] Le préfixe a- insiste sur le mouvement de rapprochement, cf adjonde, assatchî / assètchî, avoler, avoyî,… |
abachî |
[v] (o-c) (s’) _: (se) baisser, syn. (si) bachî |
abachî |
[v] abaisser, syn. rabachî |
abahî |
[v] (e) cf abachî |
åbalowe |
[nf] (e) cf baloûje |
abandener |
[v] abandonner |
abandoner |
[v] (o-c) cf abandener |
abastoûrdi |
[adj] , -èye : stupéfait, -e |
abate |
[v] (e) convaincre, syn. (e) convinke, (o) racrowyî |
abate |
[v] abattre, syn. foute djus, taper djus |
abcès |
[nm] abcès |
åbe |
[nm] (e) cf aube |
abèli |
[v] (o) cf èbèli |
abètchant |
[adj] (o) , -e: alléchant, -e, syn. agostant, ragostant |
abèye |
[adj] (e) cf abîye |
abî |
(o) cf abîye |
abîmer |
[v] (e) cf abumer |
åbion |
[nm] (e) cf ombion |
abiser |
[v] accourir, syn. abouler |
abitouwer |
[v] (c) (s’) _: (s’)accoutumer, s’habituer, syn. (s’) afaîti, (s’) afranchi |
åbitouwer |
[v] (e) cf abitouwer |
abitude |
[nf] (c) habitude, syn. (o) pratike |
åbitude |
[nf] (e) cf abitude |
abituwer |
[v] (c) cf abitouwer |
abituwer |
[v] (o) s’ _: cf abitouwer |
abîye |
[adj] (o-c) actif, syn. actif, djinti, vayant |
abîye |
[nf] abbaye |
abîyemint |
[nm] (o-c) vêtement, syn. lokes, moussemint, moussûre; (o-c) costume, syn. costume; _s: habits, syn. lokes |
abiyî |
[v] ((o-c) s’ _: s’habiller, se revêtir, syn. si boter, si moussî; (o-c) s’ _ à: avoir un look de, syn. si moussî à; |
abloukener |
[v] boucler |
abôminâbe |
[adj] (o-c) odieux, -euse |
abôminåbe |
[adj] (e) cf abôminâbe |
abondance |
[nf] abondance, syn. (c) froche |
abondant |
[adj] (e) , -e: fertile, syn. qui rind bin, rapwârtant, (e) abondant |
abôrd |
[adv] (o-c) d’ _: donc, syn. don; (o-c) d’ _: presque, syn. quausu, quausumint |
abouler |
[v] accourir, syn. abiser |
abouter |
[v] apporter, syn. apwarter |
abouti |
[v] aboutir, syn. (c) rèche |
aboutichemint |
[nm] (c) conséquence |
abricot |
[nm] (o) cf aubricot |
åbricot |
[nm] (e) cf aubricot |
abroker |
[v] (c) jaillir, syn. broker |
abrokî |
[v] (o-e) cf abroker |
absolumint |
[adv] absolument, syn. tot-à faît |
abumer |
[v] abîmer |
aburtales |
[nf-pl] (c) bretelles |
abutude |
[nf] (o) cf abitude |
abutuwer |
[v] (o) cf abitouwer |
acåblèmint |
[nm] (e) accablement, syn. disbautchemint, rascrauwadje |
acater |
[v] (o) cf acheter |
acèrtiner |
[v] affirmer, certifier, assurer |
acèrtiner |
[v] certifier |
acharné |
[adj] (o) cf achârné |
achârné |
[adj] (c) , -éye: tenace |
acheter |
[v] (o-c) acheter |
achèver |
[v] achever |
achîde |
[v] (o-c) s’ _: cf achîr |
achîr |
[v] (o-c) s’ _ ((e-c) s’assîr): s’asseoir |
achoûter |
[v] (c) écouter, syn. choûter |
aclapé |
[adj] (c) ièsse aclapés: vivre en concubinage, syn. ièsse acoplés, ièsse mâriés dè l’ gauche mwin, viker come feume èt ome |
aclaper |
[v] coller, syn. acoler, aplaker, claper, coler, plaker |
aclèvé |
[adj] (e) èsse bin _, -êye: avoir du savoir-vivre, syn. (c) ièsse bin èlèvé |
aclèvèdje |
[nm] (e) éducation, syn. èducâcion, èlèvadje |
aclèver |
[v] (e) éduquer, syn. (c) èlèver |
acolèber |
[v] s’ _: se réunir, syn. si rachoner, si raploûre, (e) si rapoûler |
acoler |
[v] coller, syn. aclaper, aplaker, claper, coler, plaker |
acomôdant |
[adj] (c) , e: humble, syn. sins brût |
aconcwèster |
[v] (e) accompagner, syn. aler avou |
acoplé |
[adj] (c) ièsse acoplés: vivre en concubinage, syn. ièsse aclapés, ièsse mâriés dè l’ gauche mwin, viker come feume èt ome |
acôrd |
[nm] (o) cf acwârd |
acori |
[v] (e) cf acouru |
acosté |
[nm] (c) cf costé |
acostè |
[nm] (o) cf costé |
acostumance |
[nf] (e-c) coutume, syn. vîyès môdes |
acoûkèdje |
[nm] (e) cf acoûtchemint |
acoûkemint |
[nm] (e) cf acoûtchemint |
acoukî |
[v] (e) s’ _ cf acoûtchî |
acouplè |
[adj] (o) vikî / ièsse acouplés: cf acoplé |
acouri |
[v] (o) cf acouru |
acouru |
[v] (c) accourir |
acoûtchemint |
[nm] (o-c) accouchement |
acoûtchî |
[v] (o-c) s’ _: accoucher, syn. mète au monde |
acropi |
[v] (e) cf ascropu |
acrotchî |
[v] accrocher, syn. aveter |
acruwi |
[v] (o) mouiller, syn. frèchi, (e-c) ramouyî |
acsègnance |
[nf] (e) indication, syn. (o-c) indicâcion, (e) mosteûre |
acsègnî |
[v] (e) expliquer, syn. èspliker; (e) indiquer, syn. indiker, mostrer; (e-c) enseigner, syn. aprinde; (e-c) instruire, syn. aprinde, scoler |
acsidint |
[nm] accident |
acsion |
[nf] action |
acsûre |
[v] (e-c) atteindre, syn. (o-c) adjonde; offenser |
acteûr |
[n] , actrice: acteur, actrice |
acwârd |
[nm] ((o) s’ èrmète d’ acôrd,) si r’mète d’ _: se réconcilier, syn. si racomôder, si racwârder |
acwârd |
[nm] (c) accord |
acwati |
[adj] (e) , -èye; plat ventre, syn. à pansète, à plat vinte |
acwati |
[v] (e) s’ ascwati: s’aplatir, syn. s’ asplati |
acwérd |
[nm] (e) cf acwârd |
adeuri |
[v] (c) durcir, syn. radeuri |
å-d’foû |
[nm] (e) cf au-d’foû |
adièrcî |
[v] (e) (intransitif) réussir, syn. rèyussi |
adîre |
[v] si lèyî _: céder, se laisser convaincre, syn. (e) blasser |
à-diveni |
[adj] (e) futur, syn. à-v’ni |
âdje |
[nm] (o-c) _, (e) adje: âge |
adjèlure |
[nf] (o) cf èdjalûre |
adjèni |
[v] (e) s’ _: s’agenouiller, syn. (c) s’ agngnoler, (c) s’ asglignî |
adjèt’ |
[adj] (e) ,-e: agile, syn. lèsse, subtil, (e) alant |
adjèyant |
[adj] (e) cf jèyant |
adji |
[v] (e-o) agir |
adjichant |
[adj] , -e: efficace, syn. djinti |
adjihant |
[adj] (e) cf adjichant |
adjonde |
[v] (o-c) atteindre, syn. (e) acsûre |
ad’lé |
[prép] (e) près de, syn. (o-c) d(i)lé |
admète |
[v] admettre |
admirâcion |
[nf] admiration |
adon |
[adv] alors, puis, ensuite, syn. (e) adon-pwis |
adon-pwis |
[adv] (e) cf adon |
adouviè |
[v] (c) entrouvrir, syn. fé one craye |
adrèsse |
[nf] dextérité, adresse, syn. agrès, avis’ |
adrèt’ |
[adj] (e) cf adrwèt |
adrouvi |
[v] (o-c) cf adouviè |
adrovi |
[v] (e) cf adouviè |
adrwèt |
[adj] (c) , -e: adroit, -e, habile, syn. fèl |
adrwètûre |
[nf] (c) justice, syn. djustice |
aduri |
[v] (e-o) cf adeuri |
aduser |
[v] (e) toucher (du doigt), voir: djonde |
adûser |
[v] (e) frôler, syn. (o-c) riveter |
advina |
[nm] (e) devinette, aussi: (o-c) advinia |
adviner |
[v] deviner |
advinia |
[nm] (o-c) devinette, aussi: (e) advina |
adwèt |
[adj] (o) , -e: cf adrwèt |
adwèt |
[adj] (o) cf adrwèt |
aèropôrt |
[nm] aéroport |
aeûré |
[adj] (c) , -éye ((e) -êye): ponctuel,- le (au repas) |
aeûrè |
[adj] (o) , -éye: cf aeûré |
afaîre |
[nf] affaire; (c) chose |
afaîti |
[v] (c) (s’) _: (s’)accoutumer, syn. s’ abitouwer |
afaîti |
[v] (c) s’ _: s’habituer, syn. s’ abitouwer |
afe |
[nm] aphte |
à-fé |
[nm] (c) tâche, syn. (o-c) bouye, (e) dag’, (e) payèle, (o) tchôke |
afére |
[nf] (o) cf afaîre |
afêre |
[nf] (e) cf afaîre |
afêti |
[v] (e) cf afaîti |
afîs’ |
[conj] _ qui + subj.: pour que: dji v’ di çoula afîs’ qui vos l’ sèpése (je vous dis cela pour que vous le sachiez). Cf po. |
afîye |
[adv] (o-c) parfois, syn. pacôps, télcôp, télefèye, tènawète |
aflachî |
[v] (o-c) renverser, syn. r(i)vièsser |
aflidjî |
[adj] (c) , -îye (/ (o) -iye, (e) -éye): infirme, syn. mèsbridjî, (o) mèsalé; (c) , -îye (/ (e) -èye): estropié, -e, syn. stropyî |
aflidjî |
[adj] (c), -îye, (e) -èye: affligé, -e |
afolûre |
[nf] (c) foulure, syn. foleure, (e) fwèrciheûre, (o) ristikelâdje, (o) stikelâdje |
afranchi |
[v] (o-c) s’ _: s’accoutumer, syn. s’ abitouwer, s’ afaîti |
afreûs |
[adj] , -e: affreux, -se |
afronté |
[adj] (c) , -éye (/ (e) -êye): effronté, -e, insolent, -e; (c-e) , -éye: impertinent, -e |
afrontè |
[adj] (o) cf afronté |
afrontè |
[adj] (o), -éye : cf afronté |
afuteû |
[nm] (o) braconnier, syn. (c) brakenî, (e) brakeneû |
agace |
[nf] (o-c) pie; (o-c) cor au pied |
agali |
[v] (c) embellir, synèbèli, rabiasi |
agayon |
[nm] (c) ustensile, syn. ayèsse, bidon, clicotia; (o-c) bibelot, syn. cacaye, cayèt, (e) camatche, (o) bubelot; objet, syn. ayèsse, cayèt, (e) èhale |
agnant |
[adj] (o-c) , -e: hargneux, -euse, syn. malignant |
agne |
[nm] (c) âne, syn. baudèt |
ågne |
[nm] (e) cf agne |
agngnoler |
[v] (c) s’ _: s’agenouiller, syn. (c) s’ asglignî |
agnon |
[nm] (c) oignon |
agon |
[n] (o) tricheur, -euse, syn. tricheû, (o) agoneû, (o) faustriyeû, (e) frawetineû |
agoner |
[v] (o) troubler, syn. troûbler, (c) baltrîjî, (e) frawetiner |
agonerîye |
[nf] (o) tricherie, syn. tricherîye, (o) faustriyâdje, (e) frawe |
agoneû |
[n] (o) , -se: tricheur, -euse, syn. tricheû, (o) agon, (o) faustriyeû, (e) frawetineû |
agostant |
[adj] (e-c) , -e: alléchant, -e, syn. abètchant, ragostant; (e-c) , -e: appétissant, -e, syn. apétichant, ragostant |
agouler |
[v] (o) dévorer, syn. dèvorer, galafyî, garlofer, stron.ner |
agrancî |
[v] (c) s’ _: se réjouir (attendre avec impatience), syn. si rafiyî, si ragrancî |
agrè |
[nm] énergie, syn. ameû, fwace, (e) èhowe; (e) sins-_: sans énergie, syn. drané, drincî, moflas’, sins niêr |
agrès |
[nm] dextérité, adresse, syn. adrèsse, avis’ |
aguèce |
[nf] (e) cf agace |
aguignî |
[v] (o) viser, syn. lignî, (o) alignî |
ahan |
[nm] (o-c) automne, syn. âriére-saîson |
ahåyant |
[adj] (e) , -e: attrayant, -e |
ahåyî |
[v] (e) convenir, syn. (c) convenu |
ahèner |
[v] (e) cf rayèner |
ahèrtchî |
[v] (e-c) attirer, syn. assatchî, (o) ratirer |
ahèssâve |
[adj] (e) cf ayèssauve |
ahèsse |
[nf] (e) cf ayèsse |
åhèye |
[adj] (e) cf auji |
åhèye |
[adj] (e) cf auji |
åhèyemint |
[adv] (e) cf aujîyemint |
ahote |
[int] (e) halte!, syn. auw! |
ahote |
[nf] (e-c) (lieu où se fait l’arrêt) halte, syn. arèt; (e-c) arrêt, syn. astaudje; |
ahoûter |
[v] (e) s’ _: se mettre à l’abri, syn. (c) si mète à iute, si mète au r’cwè, si mète à l’ avrûle |
aîdî |
[v] (c) aider, assister |
aîgue |
[adj] (c) aigre |
aîr |
[nf] (c) air; (c) atmosphère, syn. aîradje; (c) _ (di musike): mélodie, syn. mèlodîye |
aîradje |
[nf] (c) atmosphère, syn. aîr |
aîres |
[nf-pl] (c) _ (do djoû): aube; (c) aurore, syn. aîreû |
aîreû |
[nf] (c) aube; (c) aurore, syn. aîres, pikète do djoû |
aîstréye |
[nf] (c) âtre, syn. culot (do feu), (e) êsse |
aîte |
[nf] (c) cimetière, syn. cimintîre |
aji |
[v] (c) cf adji |
ajouter |
[v] ajouter, syn. mète avou, rajouter |
akêmer |
[v] (e) injurier, syn. lawer, mautraîtî |
à-l’-nut’ |
[nf] (e) soir, syn. brune, vièspréye; (e) crépuscule, syn. anêti, brune, vièspréye |
alan.mî |
[v] (o) s’ _ à ‘l bèsogne: se surmener, syn. si fornauji, (e) stantchî |
alant |
[adj] (e) , -e: agile, syn. lèsse, subtil, (e) adjèt’ |
albran |
[n] (o) vagabond, syn. (c) rôleû, (e) baligand, (e) rôbaleû |
albroufe |
[adj] (o) étourdi, -e, syn. stoûrdi |
alcol |
[nm] alcool |
alèdje |
[nm] (e) èn-_: en activité; (e) èn-_: en mouvement, syn. (c) à daladje |
aler |
[v] (c) _ (/ (o) daler) conte: rivaliser, syn. (c) ièsse au fwârt avou; c) _ conte: s’opposer, syn. r(i)niketer, (e) s’ opôser |
aler |
[v] (c) _ one sadju (/ (e) ine sawice): se rendre quelque part |
aler |
[v] (c) aler au ( / (e) å) docteûr: |
aler |
[v] (c) aler; _ pus rade: accélérer |
aler |
[v] (c) fé _: taquiner, syn. assoti, couyoner, endêver |
aler |
[v] (e) _ trop lon: exagérer, syn. criyî fwârt, (o) infler |
aler |
[v] (e-c) _ avou: accompagner, syn. (e) aconcwèster |
aler |
[v] (e-c) aller; ènn’ _: s’en aller: dj’ è(nnè) va, nos ‘nn’ alans; (e-c) ènn’ _ (pus lon): s’éloigner, syn. si mète èrî, si r’ssatchî; (e-c) ènn’ _: partir, syn. paurti |
alevé |
[adj] (o) cf èlèvé |
alèver |
[v] (o) cf èlèver |
alignî |
[v] (o) viser, syn. lignî, (o) aguignî |
alin.ne |
[adj] (o-c) ièsse di doûce _: être hypocrite |
alondjî |
[adj] (o) , -îye: allongé, -e, syn. longu, stindu |
alondon |
[nm] (o) élan, syn. ènondéye, lan, randon |
aloumer |
[v] (e) cf alumer |
aloumète |
[nf] (e) cf alumète |
aloumîre |
[nf] (e) cf alumwâre |
alouwer |
[v] (e) employer, syn. èployî |
alouwer |
[v] (e-c) dépenser, syn. dispinser; (e-c) gaspiller, syn. d(i)gârciner, fûrler, (o) brichôder, (o) garciner, (e) cåspouyî, (e) k(i)taper |
ålouwète |
[nf] (e) cf aulouwète |
aloyî |
[v] (o-c) lier, syn. loyî |
alumer |
[v] (o-c) allumer (le feu), syn. èsprinde, toker; (o-c) (orage) éclairer |
alumète |
[nf] (o-c) allumette |
alumwâre |
[nf] (c) éclair |
alumwêre |
[nf] (o) cf alumwâre |
aluwer |
[v] (o) cf alouwer |
aluwète |
[nf] (o) cf aulouwète |
amacraler |
[v] (o) cf èmacraler |
amagnî |
[nm] (e) cf amougnî |
amandî |
[nm] (c) framboisier, syn. frambaujî |
amantchî |
[v] (o) cf èmantchî |
amarvoyî |
[adj] (c) , -îye préoccupé, -e, syn. toûrminté, tracassé |
amarvoyî |
[v] (o) fé _: agacer, syn. fé dâner, soyî |
å-matin |
[nm] cf au-matin |
åmaye |
[nf] (e) cf aumaye |
åmaye |
[nf] (e) femme de mauvaise vie, syn. trôye, (e) trute |
amayî |
[v] (o) s’ _: s’étonner, syn. si sbarer, s’ èwarer |
ambicion |
[nf] ambition |
âme |
[nf] (o-c) âme, (e) åme: âme |
amerale |
[nf] (c) camomille |
amére |
[nf] bile, syn. bîle |
ameton |
[nm] (o) hanneton, syn. baloûje |
ameû |
[nf] (c) sève, syn. seûve; (c) énergie, syn. agrè, fwace, (e) èhowe |
ameûr |
[nf] (e) cf ameû |
amice |
[n] (o-e) (arch.): ami, -e |
amichtauve |
[adj] cf amistauve |
amichtauvité |
[nf] (c) cf amistauveté |
aminde |
[nf] amende |
amindjî |
[nm] (c) nourriture, (o-c) aliments, syn. amougnî, mindjî, mougnî |
aminer |
[v] (o-c) s’évaporer |
amistauve |
[adj] (c) aimable, syn. amitieûs, djinti |
amistauveté |
[nf] (c) amabilité, syn. djintiyèsse |
amiståve |
[adj] (e) cf amistauve |
amitieûs |
[adj] (c-o) , -e: aimable, affectueux, -euse, syn. amistauve, djinti |
amon |
[prép] (o-c) cf èmon |
âmon.ne |
[nf] (e) neûre _: mûre (de ronce), syn. meûmeûre, (c) meûre di tchin |
åmonî |
[nm] (e) neûr _: framboisier, syn. amandî, frambaujî |
amonicion |
[nf] provision |
amôrci |
[v] (o) cf amwarci |
amougnî |
[nm] (c) nourriture, (o-c) aliments, syn. amindjî, mindjî, mougnî |
amoûr |
[nm] amour |
ampoule |
[nf] (électrique), syn. lampe |
amûser |
[v] amuser |
amwarci |
[v] (c) amorcer |
amwèrci |
[v] (e) cf amwarci |
an |
[nm] an; (o-c) awè / fièster sès-ans: fêter son anniversaire; (e-c) novèl an, (o) nouvèl an: jour de l’an |
an.nêye |
[nf] (e) cf anéye |
ancyin |
[adj] , -iène: ancien, enne, syn. vî, vîye |
andje |
[nm] ange |
anêti |
[nf] crépuscule, syn. brune, vièspréye, (e) à-l’-nut’ |
anéye |
[nf] (o-c) année; (e) aveûr / fièstî sès-an.nêyes: fêter son anniversaire; (o) nouvèle _: nouvel an, syn. (e-c) novèl an |
angonîye |
[nf] (o-c) agonie |
anguîye |
[nf] (o) cf inwîye |
anoncî |
[v] annoncer |
anoyant |
[adj] (e-c) , -e: ennuyeux, -euse, syn. sôlant, soyant |
anoye |
[nf] (o) cf anôye |
anôye |
[nf] (c) (fait de s’ennuyer) ennui, syn. anôyemint |
anôyemint |
[nm] (fait de s’ennuyer) ennui, syn. anôye |
anoyeûs |
[adj] , -e: mélancolique |
anoyî |
[v] s’ _: s’ennuyer, syn. si mau plaîre |
ansène |
[nf] fumier |
antomèye |
[nf] (e) cf antomîye |
antomîye |
[nf] (o-c) squelette, syn. skèlète; (o) cadavre, syn. cadâve |
anwèye |
[nf] (e) cf inwîye |
anzin |
[nm] (c) hameçon, syn. intche |
apåfeter |
[v] (e) cf apaujeter |
apåheter |
[v] (e) cf apaujeter |
aparçûre |
[v] (e) cf aporçûre |
aparète |
[v] apparaître |
apârtèmint |
[nm] (o-c) appartement, syn. (e) quårtî |
apartini |
[v] (e) _ à: cf apârtinu |
apârtinu |
[v] (c) _ à: appartenir à, syn. ièsse da |
apas |
[nm] marche d’escalier, syn. d(i)gré, gré, montéye |
apaturer |
[v] (o) cf èpasturer |
apaujeter |
[v] (c) apaiser, tranquilliser, syn. apaujî, rapaujî, rapaujeter |
apaujî |
[v] (o-c) apaiser, tranquilliser, syn. rapaujî, apaujeter, rapaujeter |
apèrcèvwêr |
[v] (o) cf aporçûre |
apétichant |
[adj] (o-c) , -e: appétissant, -e, syn. agostant, ragostant |
apétihant |
[adj] (e) , – e: cf apétichant |
apétit |
[nm] appétit |
apîceter |
[v] (e) s’ _: se percher , syn. si mète à djok, si mète à pièce |
apicî |
[v] saisir; arrêter (un voleur), syn picî |
apinser |
[v] (o-c) s’ apinse (à), syn. d’ après, sûvant, (e) sorlon |
apitwèyer |
[v] (e-c) s’ _: s’apitoyer, cf si plinde |
aplaker |
[v] coller, syn. aclaper, acoler, claper, coler, plaker |
apontiadje |
[nm] (c) check-up |
apontiâdje |
[nm] (o) cf apontiadje |
apontièdje |
[nm] (e) cf apontiadje |
apontyî |
[v] apprêter, préparer, syn. aprèster |
apoplisèye |
[nf] (e) cf apoplisîye |
apoplisîye |
[nf] (o-c) apoplexie, syn. atake |
aporçûre |
[v] ((c) apercevoir, c-e) (apercevoir) distinguer, syn. raviser |
apôrter |
[v] (o) cf apwarter |
apoticaîre |
[n] (c) pharmacien, -ne, syn. fârmacyin, -iène |
apoticåre |
[n] (e) cf apoticaîre |
apotikére |
[n] (o) cf apoticaîre |
apougnî |
[v] s’ _ : se battre, syn. si bate, si pèloter, si pingnî |
aprèpî |
(e) s’ _: s’approcher, syn. s’ aprotchî |
après |
[prép] (c) d’ _: selon, syn. s’ apinse (à), sûvant, (e) sorlon |
après |
[prèp] après |
après-l’-din.ner |
[nm] (c-o) après-midi, syn. après-non.ne |
après-l’-dîner |
[nm] (e) cf après-l’-din.ner |
après-non.ne |
[nm] (c) après-midi, syn. après-l’-din.ner |
aprèster |
[v] apprêter, préparer, syn. apontyî |
aprinde |
[v] apprendre; (o-c) instruire, syn. acsègnî, scoler; enseigner, syn. acsègnî |
aprochî |
[v] (o) s’ _: cf aprotchî |
aprotchî |
(c) s’_: s’approcher, syn. (e) s’ aprèpî |
aprunter |
[v] (o) cf èpronter |
apwarter |
[v] (c) apporter, syn. abouter |
apwèrter |
[v] (e) cf apwarter |
aquiter |
[v] acquitter |
aqwiter |
[v] (e) cf aquiter |
arachî |
[v] (o-c) arracher, cf rauyî |
aradji |
[adj] (o) , -îye; cf arèdjî |
aradjî |
[v] (o) cf arèdjî |
aragne |
[nf] (o-c) araignée |
ârbe |
[nm] (o) cf aube |
ârdjint |
[nm] (o-c) ((e) årdjint) argent (matière) |
ârdwèse |
[nf] (o) vinde à l’ _: vendre à crédit, syn. (e-c) vinde à l’ crôye |
arèdje |
[nf] tapage, syn. disdût, trayin; (c) désordre, syn. assonre, tchinis’, (o) dèlûje |
arèdjî |
[adj] (c) , -îye ((e) -èye): enragé, -e |
arèdjî |
[v] (e-c) enrager |
arègne |
[nf] (e) cf aragne |
arèni |
[v] (e) cf èruni |
arèsté |
[adj] (e), -èye (divins sès-idéyes) : cf arèté |
arèster |
[v] (e) cf arèter |
arèt |
[nm] (lieu où se fait l’arrêt) halte, syn. ahote |
arèté |
[adj] (c) , -éye: entêté, -e, syn. (e) maketé, (o) atièstè |
arètè |
[adj] (o-c) , -éye (dins sès-idéyes) : opiniâtre; (o) cf arèté |
arèter |
[v] (o-c) arrêter, cesser, syn. si djoker di, lachî di |
arèyopôrt |
[nm] cf aèropôrt |
årgouwer |
[v] (e) cf aurgouwer |
ârguène |
[nf] (o) fé _: causer du dommage, syn. fé dès-èguignes, fé do twârt, (e) qwèri dès displits |
arî |
[adj] (o) lon _, èn-_: cf èrî |
âriére-saîson |
[nf] automne, syn. ahan |
arindjî |
[v] arranger |
årire-sêson |
[nf] (e) cf âriére-saîson |
aritchi |
[v] s’ _: s’enrichir |
ariver |
[v] arriver, syn. ariver |
årmå |
[nm] (e) armoire ( (o-c) ârmwêre) |
ârmonak |
[nm] (o) cf aurmonak |
årmonak |
[nm] (e) cf aurmonak |
ârmwêre |
[nf] (o-c) armoire ( (e) årmå) |
arnauje |
[adj] (o-c) espiègle, syn. ârsouye, djouwète, spiégue |
aroke |
[nf] (o-c) obstacle, syn. astaudje, racro, ratena |
aroker |
[v] (o) heurter, syn. aler à stok, buker |
aronde |
[nf] hirondelle |
ârsouye |
[adj] (o-c) espiègle, syn. arnauje, djouwète, spiégue |
årsouye |
[adj] (e) cf årsouye |
ârtike |
[nm] (o-c) ((e) å-) article |
ârtisse |
[n] (o-c), (e) årtisse : artiste; (o) (plaisant) vétérinaire |
årtisse |
[nm] (e) vétérinaire, syn. vètèrinaîre |
årzèye |
[nf] (e) cf aurzîye |
ârzîye |
[nf] (o) cf aurzîye |
asbleuwi |
[v] (o-c) éblouir |
ascauchî |
[v] (o-c) enjamber, syn. asdjambler |
ascauchîye |
[nf] (o-c) enjambée, syn. asdjambléye |
ascohèye |
[nf] (e) cf ascauchîye |
ascohî |
[v] (e) cf ascauchî |
ascoûter |
[v] (o) cf choûter |
ascropu |
[v] (c) s’ _: s’accroupir |
ascroupi |
[v] (o) cf ascropu |
asdjambler |
[v] (o-c) enjamber, syn. ascauchî |
asdjambléye |
[nf] (o-c) enjambée, syn. ascauchîye |
asglignî |
[v] (o-c) s’ _: s’agenouiller, syn. (c) s’ agngnoler |
aspaler |
[v] soutenir (quelqu’un) |
asplani |
[v] (c) raboter, syn. raboter, (o) plani |
asplati |
[v] (o-c) aplatir |
aspouya |
[nm] (c) cf aspoya |
aspouyî |
[v] cf aspoyî |
aspoya |
[nm] (c) appui, syn. raspoya; (o-e) soutien, syn. (o) aspoye, (e) stok |
aspoye |
[nf] (o) étançon, syn. astancena, stançon |
aspoye |
[nf] (o) soutien, syn. aspoya, (e) stok |
aspoyî |
[v] (c) appuyer; (o) insister, syn. bourer, poûssî, (e) hêrî, (e) holer |
asprouve |
[nf] (o) essai, syn. assaye, saye; (o) épreuve, syn. èpreûve |
asprouver |
[v] (o) essayer, tâcher de, syn. assayî di, cachî di, sayî di, waîti di |
assatchî |
[v] (o-c) attirer, syn. ahèrtchî, (o) ratirer |
assaye |
[nf] (c) essai, syn. saye, (o) asprouve |
assayî |
[v] (o-c) _ di: essayer, tâcher de, syn. cachî di, sayî di, waîti di, (o) asprouver di |
asse |
[nm] asse ([nf] à l’ouest) : astre |
assè |
[adv] (o) cf assez |
assètchi |
[v] (e) cf assatchî |
asseûré |
[adv] (o) cf assûré |
asseûrer |
[v] (o) cf assûrer |
assez |
[adv] (o-c) suffisant, -e |
assîde |
[v] (c) s’ _: cf assîr |
assiète |
[nf] assiette |
assimbler |
[v] (o) assembler, |
assîr |
[v] (e-c) s’ _ ((o-c) s’ achîr): s’asseoir |
assombri |
[v] (o) s’ _: s’osbscurcir, syn. nwâri |
assonre |
[nm] (o-c) désordre, syn. arèdje, tchinis’, (o) dèlûje; (o-c) saleté, syn. man.nèsté, (e) måssîsté |
assoti |
[v] fé _: ennuyer, énerver, syn. fé dâner, sôler, soyî; fé _: taquiner, syn. couyoner, endêver, fé aler |
assoumer |
[v] (o) assommer, cf maker |
assoûrdi |
[v] (e) assourdir, syn. storner, (o) stoûrdi |
assûré |
[adj] (o) , -éye: sûr, certain, syn. sûr |
assûré |
[adv] (e-c) certainement, syn. sûremint |
assûrer |
[v] (c) assurer (affirmer) |
astâdje |
[nf] (o) cf astaudje |
astådje |
[nf] (e) cf astaudje |
astales |
[nf-pl] (c) copeaux, syn. crèsses, croles, scroules |
astampé |
[adj] (e-c) , -éye (/ (e) -êye): debout, syn. stampé, aussi: [loc] d’ astampé |
astampè |
[adj] (o) cf astampé |
astamper |
[v] (o-c) dresser, syn. drèssî , stamper; (o-c) s’ _: se lever, syn. si lèver |
astancena |
[nm] (c) étançon, syn. stançon, (o) aspoye |
astantche |
[nf] barrage, syn. bâradje |
astârdje |
[nf] (o) cf astaudje |
astârdjî |
[v] (o) cf astaurdjî |
astårdjî |
[v] (e) cf astaurdjî |
astater |
[v] (o) cf stater |
astaudje |
[nf] (c) retard; (o-c) arrêt, syn. ahote; (o-c) obstacle, syn. aroke, racro, ratena |
astaurdjî |
[v] (c) retarder, syn. rastaurdjî |
astchèyance |
[nf] (o-c) coïncidence, syn. atoumance; (o-c) hasard, syn. hasârd |
astème |
[nf] (e) attention, syn. atincion; prinde astème: être attentif, -ive |
asteûre |
[adv] maintenant; (e) tot-_; bientôt, syn. binrade, (e) co vite |
asto |
[prép] (o-c) _ di: appuyé sur |
astok |
[prép] (c) _ di: cf asto |
astoker |
[v] (e-c) caler, syn. rameter; (o-c) soutenir (quelque chose), syn. sotenu |
astokî |
[v] (o) cf astoker |
astomaké |
[adj] (o) , -éye: stupéfait, -e |
astoûrdi |
[v] (o) cf assoûrdi |
astrukî |
[v] (o) cf ècruker |
atachemint |
[nm] (e) cf atatchemint |
atake |
[nf] hold-up, syn. brès-è-l’-aîr; apoplexie, syn. apoplisîye |
ataker |
[v] commencer, syn. ataker |
atatche |
[nf] (o-c) épingle |
atatchemint |
[nm] (o-c) attachement; affection |
atatchî |
[v] (o) s’ _ à: s’adonner à, syn. si lancî dins; (e) si taper à |
atatchî |
[v] (o-c) attacher, syn. atèler |
atcheter |
[v] (e) cf acheter |
atèler |
[v] attacher, syn. atatchî |
atèni |
[v] amincir, syn. dispèchi, ratèni |
atètche |
[nf] (e) cf atatche |
atia |
[nf] (c) nuque, syn. coû, hanète, (e) hatrê |
atièstè |
[adj] (o) , -èye: entêté, -e, syn. arèté (e) maketé |
atièster |
[v] (o) cf ètièster |
atincion |
[nf] attention, syn. (e) astème; fé atincion : être attentif, -ive |
atirance |
[nf] sympathie |
atote |
[nf] (e) ((o-c) aoute) atout, syn. triyonfe |
åtoû |
[prép] (e) cf autoû |
atoumance |
[nf] (e) coïncidence, syn. astchèyance |
atoute |
[nf] (o-c) ((e) atote) atout, syn. triyonfe |
atouwer |
[v] (c) tutoyer |
atrape |
[nf] (e-c) piège, syn. trape |
atraper |
[v] duper, syn . couyoner, goreler, r(i)fé, (o) awè à l’ soye, (o) awè au scorion |
atriker |
[v] (c) orner, syn. (e) gålioter |
atuwer |
[v] (o-c) cf atouwer |
aube |
[nm] (c) arbre |
aubricot |
[nm] (c) abricot |
aubwisson |
[nm] (c) champignon, syn. (e) tchampion |
au-d’foû |
[adj] (c) d’ _: extérieur, syn. (e) d(i)foûtrin |
au-d’foû |
[nm] (c) extérieur |
audjoûrdu |
[adv] (o-c) aujourd’hui, syn. (e) oûy |
aufe |
[nf] (o-c) cf waufe |
auje |
[nf] (o-c) barrière en bois |
auji |
[adj] (o-c) -îye (/ (o) aujîle): facile; (o-c) awè _: avoir de la facilité |
aujîlemint |
[adv] (o) cf aujîyemint |
aujîy |
[adj] (o-c) cf auji |
aujîyemint |
[adv] (c) facilement |
aulouwète 1 |
[nf] (c) alouette |
aulouwète 2 |
[nf] (c) luette |
au-matin |
[nm] ((e) å-) (e) matinée, syn. matinéye, d(i)vant-l’-din.ner |
aumaye |
[nf] (c) (jusqu’à un an) génisse |
aumâye |
[nf] (o) cf aumaye |
aurder |
[v] (o-c) cf waurder |
aurgouwant |
[adj] (c) , -e: brusque, syn. brusse, roubièsse, rouflaud, sauvadje |
aurgouwer |
[v] (c) réprimander, syn. bârboter, bèrdèler, r(i)prinde, (o) burtoner, (o) calindjî, (e) rèpriminder |
aurmonak |
[nm] (c) almanach |
aurtè |
[nm] (o) cf aurtia |
aurtia |
[nm] (o-c) orteil |
au-r’viêrs |
[nm] (o-c) envers, syn. èviêr |
aurzîye |
[nf] (c) argile |
auto |
[nf] auto |
autostrâde |
[nf] autoroute |
autoû |
[prép] (o-c) _ di: autour de, aux environs de |
auw |
[int] (o-c) halte!, syn. ahote! |
auwe |
[nf] (o-c) oie |
auyener |
[v] (c) étaler, syn. staurer |
auzin |
[nm] (o) cf anzin |
avâ |
[prép] (e) avâr-chal / avâr-la: cf avau |
avå |
[prép] (e) cf avau |
avala |
[nm] (e) oesophage, syn. gârgousète, gosî, tuyau do stomak, (o) goyî |
avaler |
[v] avaler |
avance |
[nf] (o-c) gn-a pont d’ _, (e) i n’ a nole _: c’est inutile; (o-c) sins-_: inutilement, syn. sins-avance, po rin, (e) à l’ vûde |
avancer |
[v] (e) cf avancî |
avancî |
[v] (o-c) avancer |
avant |
[adv] (o) d’awè èn-_ (i da èn-_): être affecté, -e |
avau |
[adv] (c) tot-_: partout, syn. tot costé |
avau |
[prép] (o-c) parmi, syn. dins, inte; (o-c) avaur-ci / avaur-là: dans les environs; |
avè |
[prép] (o) cf avou |
aveni |
[v] (o-e) cf avenu |
avenu |
[v] (c) arriver, syn. ariver; (c) parvenir, syn. pârvinu |
aveter |
[v] (o-c) accrocher, syn. acrotchî |
aveûle |
[n-adj] aveugle |
aveûr |
[v] (e) cf awè |
avicieûs |
[adj] (o) , -e: ingénieux, -euse, syn. curieûs, (e) sincieûs |
aviè |
[prép] (o-c) (temporel) vers, syn. dèviè, viè |
Aviêrje |
[nf] (religion) Vierge |
avièyi |
[v] (o) s’ _: cf avîyi |
aviné |
[adj] (c), -éye (/ (e) -êye): éveillé, -e, syn. dispièrté, rèwèyî |
avinè |
[adj] (o) cf aviné |
avis’ |
[nm] dextérité, adresse, syn. adrèsse, agrès; (o) initiative |
avisant |
[adj] (c) , -e: prudent, -e, syn. précaucionant, précaucioneûs, prudent; (c) , -e: avisé, -e; (c) , -e: perspicace, syn. (o-c) subtil, (e) sûti |
avisé |
[adj] (c) mau _, -éye: imprudent, -e |
aviser |
[v] (e-c) sembler, syn. choner; (e-c) prévoir, syn. vèy pus lon |
avîyi |
[v] (c-e) vieillir, syn. divenu vî |
aviyon |
[nm] avion |
à-v’ni |
[adj] (o) cf à-v’ni |
à-v’nu |
[adj] (c) futur, syn. (e) à-diveni |
avou |
[prép] avec; envers |
avoyî |
[v] (vers celui qui parle) expédier |
avrûle |
[loc] (e-c) à l’ _: à l’abri; si mète à l’ _: se mettre à l’abri , syn. si mète au r’cwè, si mète à iute |
avu |
[v] (e) cf awè |
awè |
[adv] (e) cf oyi |
awè |
[v] (o-c) avoir; (c) nin _: manquer (de quelque chose) |
åwe |
[nf] (e) cf auwe |
aweûr |
[nf] (e) bone _: bonheur, syn. bo(u)neûr |
awous’ |
[nf] moisson, (pour les céréales) récolte |
awous’ |
[nm] août |
ayêr |
[adv] (o) cf ayîr |
ayèssauve |
[adj] (c) pratique, syn. pratike |
ayèsse |
[nf] (c) objet, syn. agayon, cayèt, (e) èhale, (c) ustensile, syn. agayon, bidon, clicotia |
ayi |
[adv] (c) cf oyi |
ayîr |
[adv] (c) hier |
ayu |
[adv-pr] (o) cf èwou |
bâbau |
[n-adj] (e) niais, -e, bonasse, syn. bonasse, daudé, nanôye, (o) bèyaud, (o) lolau, (o) nanas’, (e) bènèt |
båbau |
[n-adj] cf bâbau |
bâbe |
[nf] (o) cf baube |
båbe |
[nf] (e) cf baube |
babouyî |
[v] (e-c) babiller, syn. tchafyî, (o) babyî, (e) djåspiner |
babyî |
[v] (o) babiller, syn. babouyî, tchafyî, (e) djåspiner |
båcèle |
[nf] (e) cf bauchèle |
bachî |
[v] (o-c) (s’) _: (se) baisser, syn. (s’) abachî |
badjawe |
[adj-n] (e) bavard, -e, syn. bèrdèlaud, rameteû, tatelaud, tchafiaud, [nf] canlète |
bafe |
[nf] gifle, syn. bafe, bèrlafe, pètéye, tchofe |
bagadje 1 |
[nm] (c) déménagement |
bagadje 2 |
[nm] vaisselle; fé l’ _: faire la vaisselle, syn. fé lès bidons, fé lès cayèts, (s) fé lès chèles |
bagn |
[nm] bain |
bagnî |
[v] baigner; nager, syn. (o-c) nadjî |
baguèdje |
[nm] (e) cf bagadje |
baguer |
[v] déménager |
baguète |
[nf] baguette, syn. vèdje; (c) canne à pêche, syn. ligne, vèdje |
båhe |
[nf] (e) cf bauje |
bahî |
[v] (e) cf bachî |
båhi |
[v] (e) cf baujî |
balancî |
[v] (e) chanceler, syn. barloker, bèrlondjî |
bale |
[nf] balle |
baletadje |
[nm] ((e) -èdje) plaisanterie, syn. baletadje, couyonâde, praute, riyote, riyoterîye |
baleter |
[v] (e) blaguer, plaisanter, syn. couyoner, raconter dès prautes, (o) blaguî, (e) taper ‘ne couyonåde |
baligand |
[n] (e), -e: vagabond, syn. (c) rôleû, (e) rôbaleû, (o) albran |
baloûje |
[nf] (o-c) hanneton |
baloûjî |
[v] (c) flâner, syn. balziner, d(i)mèrer, loûjener, (e) cotî, (o) barlôrer, (o) bèrzouyî |
baltrîjî |
[v] (c) troubler, syn. troûbler, (o) agoner, (e) frawetiner |
balzinant |
[adj] (c) , -e: indécis, -e, syn. balzineû, flotant, pôtiaud, (o) balzinaud |
balzinaud |
[adj] (o) , -e: indécis, -e, syn. balzinant, balzineû, flotant, pôtiaud |
balziner |
[v] (e) flâner, syn. baloûjî, d(i)mèrer, loûjener, (e) cotî, (o) barlôrer, (o) bèrzouyî; hésiter, syn. tchiketer, (o) toûrpiner |
balzineû |
[adj] (e-c) , -se: indécis, -e, syn. balzinant, flotant, pôtiaud, (o) balzinaud |
ban |
[nm] ban: (o-c) criyî lès bans, (e) brêre lès bans: proclamer les bans |
ban.ne |
[nf] (e) _ dè cîr: firmament, syn. stwèlî |
bankèt |
[nm] (o-e) banquet, syn. rinchinchète, (e) djama |
banse |
[nf] (e) berceau, syn. bêrce |
banselî |
[nm] vannier, syn. (o) mandèrlî |
bansetê |
[nm] (e) cf bansetia |
bansetia |
[nm] (c) cabas, syn. cabas |
bansetia |
[nm] (c) panier, syn. tchèna, (o) kèrtin, (e) bodèt |
bår |
[nm] cf bâr 1 |
bâr 1 |
[nm] (c) barre |
bâr 2 |
[nm] bar |
bara |
[nm] (e) bélier, syn. bassî, bèrau, (o) couyu |
barâdje |
[nm] (o) cf bâradje |
bâradje |
[nm] (c) barrage, syn. astantche |
barake |
[nf] (o-c) roulotte |
barakî |
[n] , -erèsse: nomade, syn; jupsyin, -ène |
barbakène |
[nf] (o) cf bardakène |
bârbe |
[nf] (o) cf baube |
bârboter |
[v] réprimander, syn. aurgouwer, bârboter, bèrdèler, r(i)prinde, (o) burtoner, (o) calindjî, (e) rèpriminder |
bårbou |
[adj] (e) , -owe, cf baurbu |
barbu |
[adj] (o) , -ûwe, cf baurbu |
bârbûje |
[nf] (o) brin, syn. (c) fistu |
bârdache |
[nf] (o-c) perche, syn. pièce |
bardachî |
[v] (c) gauler, syn. (o) taper (à gayes) |
bardahe |
[nf] (e) cf bârdache |
bardahî |
[v] (e) (d’vins ‘ne saqwè): cf bardachî |
bardakène |
[nf] (o-c) lucarne, syn. bawète, rayèle |
bardouchî |
[v] (c) renverser |
bardouhî |
[v] (e) cf bardouchî |
bâre |
[nf] (o) cf bâr 1 |
båre |
[nf] (e) cf bâr 1 |
bårê |
[nm] (e) cf bauria |
bârèdje |
[nm] (e) cf bâradje |
bârète |
[nf] (o-c) fé _: faire l’école buissonnière, syn. fé l’ tchèt, (o) r’bareter |
bårète |
[nf] (e) cf bârète |
bâria |
[nm] (o) cf bauria |
bårîre |
[nf] (e) cf baurîre |
barke |
[nf] (e) cf bârke |
bârke |
[nf] (o-c) barque, syn. naçale |
barloker |
[v] (e) chanceler, syn. balancî, bèrlondjî |
barlôrer |
[v] (o) errer, flâner, syn. baloûjî, balziner, d(i)mèrer, loûjener, (e) cotî, (o) bèrzouyî |
baron |
[nf] (e) narcisse, syn. (c) solia-d’-avri; (e) djène _: jonquille, syn. (c) chambaréye |
baronî |
[nm] (o-c) châtaignier, syn. cascagnî |
barot |
[nm] (o) tombereau, syn. (o-c) bègnon, (e) clitchèt |
bas |
[adj] , -se: bas, -se |
basane |
[nf] (o) peau, syn. pia |
basse |
[nf] (o-c) flaque, mare, syn. potia, (e) lapis’, (o) wache |
bassète |
[nf] (e) haricot nain, syn. (c) ninte, (e) cropète |
bassî |
[nm] bélier, syn. bèrau, (e) bara, (o) couyu |
bastârd |
[v] (o) cf bastaud |
bastaud |
[v] (c) fé sès-èfants bastauds: déshériter, syn. rovyî dins lès paurts, (e) disèriter |
baston |
[nm] bâton, syn. bordon |
bataye |
[nf] bataille, syn. (o) capougnâdje |
batch |
[nm] bac; (o) batch à ‘l bèrnate, (c) batch aus miséres, (e) batch ås crasses: poubelle |
bate |
[nf] digue, syn. digue, (e) vène |
bate |
[v] (si) battre: (se) _: se battre, syn. s’ apougnî, si pèloter, si pingnî; (e) _ à côps d’ corîhe: fouetter, syn. sclindjî, scoryî; si _ conte: combattre, syn. combate; vaincre, syn. gangnî, vinke |
batê |
[nm] (e) cf batia |
batehî |
[v] (e) cf batijî |
batelî |
[nm] batelier, syn. nêvieû |
batème |
[nm] baptême, syn. (o) batijemint |
bâti |
[adj] (o) mau _, -îye; contrefait, -e, syn. contrèfaît; mau faît |
bâti |
[v] bâtir; construire |
batia |
[nm] (o-c) bateau |
batijemint |
[nm] (o) baptême, syn. batème |
batijî |
[v] (o-c) baptiser |
batimint |
[nm] bâtiment, aussi: batumint |
batiser |
[v] (e-c) cf batijî |
batumint |
[nm] (c-e) bâtiment, aussi: batimint |
baube |
[nf] (c) barbe; fé s’ _: se raser, syn. si raser |
bauchèle |
[nf] (c) (sexe) fille |
baudèt |
[nm] (o-c) âne, syn. agne |
bauje |
[nf] (c) baiser, syn. bètch |
baujî |
[v] (c) embrasser, baiser, syn. rabrèssî |
baumèl |
[adj] (o-c) , -e: obèse, syn. bouloufe, (c) craus au laurd |
baurbu |
[adj] (c) , -ûwe : barbu, -e |
bauria |
[nm] barreau, syn. colèbale |
baurîre |
(c) barrière, syn. [nf] baye |
bauyaud |
[adj-nm] (c) , -e: innocent, -e, syn. bwârgnasse, înocint |
bauyî |
[v] (o-c) bâiller |
bawète |
[nf] lucarne, syn. bardakène, rayèle |
baye |
[nf] (e-c) barrière, syn. baurîre |
bâye |
[nf] (o) cf baye |
båyî |
[v] (e) cf bauyî |
bê |
[adj] (e) , bèle: cf bia |
bèbèle |
[v] (o-c) fé _: flatter, syn. fé bébèle, blader, blaguer, flater |
bêcôp |
[adv] (e) cf biacôp |
bècson |
[nm] (o-c) (familier) vélo |
bèdêr |
[nm] (o) lit, syn. lét |
bèdot |
[nm] mouton, syn. moton |
bê-fré |
[nm] (e) cf bia-frére |
bègnon |
[nm] (o-c) tombereau, syn. (o) barot, (e) clitchèt |
bèguène |
[nf] religieuse, syn. masseûr, seûr, (e) r(i)lidjeûse |
bèguyî |
[v] (o-c) bégayer, syn. (e) bètcheter |
bèle-fèye |
[nf] (e-c) belle-fille |
bèle-fîye |
[nf] (o) cf bèle-fèye |
bèlès-djins |
[nf-pl] (o-c) beaux-parents, syn. bias-parints |
bén |
[nm-adv] (o) cf bin |
bènèt |
[adj] (e) , -e: niais, -e, syn. daudé, nanôye, (o) bèyaud, (o) lolau, (o) nanas’, (e) bâbau |
bèni |
[adj] (c) bènite êwe (, (e) bèneûte êwe, (o) eûwe bènite): eau bénite |
bèni |
[v] bénir |
bénrâde |
[adv] (o) cf binrade |
bèrau |
[nm] (o-c) bélier, syn. bassî, (e) bara, (o) couyu |
bèrbis |
[nf] brebis |
bèrce |
[nf] (o) cf bêrce |
bêrce |
[nf] (c) berceau, syn. (e) banse |
bèrdèlaud |
[adj-n] (o) , -e: bavard, -e, syn. badjawe, rameteû, tatelaud, tchafiaud, [nf] canlète |
bèrdèler |
[v] (o) bavarder, syn. canleter, rameter, tateler, tchafeter, tchafyî; (o-c) réprimander, syn. aurgouwer, bârboter, r(i)prinde, (o) burtoner, (o) calindjî, (e) rèpriminder |
bèrdjî |
[nm] (o-e) cf bièrdjî |
bèrdouye |
[nf] (o-c) boue, syn. broûs, (e) broûlî |
bèrikes |
[nf-pl] lunettes |
bèrlafe |
[nf] (o-c) gifle, syn. bafe, pètéye, tchofe |
bèrlokî |
[v] (o) balancer, syn. hossî, bèrlondjî, (c) bloncî, (e) halcoter |
bèrlondjî |
[v] (o) balancer, syn. hossî, (o) bèrlokî, (c) bloncî, (e) halcoter; (o-c) chanceler, syn. balancî, barloker |
bèrôler |
[v] (c) dégringoler, syn. birlôser; (c) errer, syn. rèner, rôler |
bèrôlier |
[v] (e) cf bèrôler |
bèroûler |
[v] (o) cf bèrôler |
bèroûler |
[v] (o) cf bèrôler |
bèrtèles |
[nf-pl] (o) cf aburtales |
bèrwète |
[nf] brouette; à _s: à profusion, syn. à make, (e) timpèsse; fé _: échouer, rentrer bredouille |
bèrzéngue |
[adj] (o) cf bèrzingue |
bèrzingue |
[adj] (e-c) ivre, syn. sô |
bèrzouyî |
[v] (o) flâner, syn. baloûjî, balziner, d(i)mèrer, loûjener, (e) cotî, (o) barlôrer |
bèsin |
[adj] (c) , -ine (/ (o) -ène): tatillon, -onne, syn. pôtiaud, tchipot, (o) totin |
bèsogne |
[nf] besogne |
bês-parints |
[nm-pl] (e) cf bias-parints |
bètch |
[nm] bec; baiser, syn. bauje |
bètchète |
[nf] pointe, extrémité, syn. ponte |
bètcheter |
[v] (e) bégayer, syn. bèguyî |
bètchî |
[v] (o) embrasser, baiser, syn. baujî, rabrèssî |
bètchou |
[adj] (e) bètchou dint: canine; cf bètchu |
bètchu |
[adj] (c) , -ûwe: pointu, -e |
bêté |
[nf] (e) cf biaté |
beur |
[nm] (o) cf bur |
beûr |
[nm] (e) cf bur |
beûre |
[v] (e) cf bwâre |
bèveû |
[n] (c) , -se: cf bwèveû |
bèyaud |
[adj] (o) , -e: niais, -e, syn. daudé, nanôye, (o) lolau, (o) nanas’, (e) bâbau, (e) bènèt |
bèye |
[nf] (e) quille, syn. (o-c) guîye |
bèyole |
[nf] (e) bouleau, , syn. (o-c) bôlî, [nf] (o-c) bôle |
bia |
[adj] (o-c) , bèle: beau, belle |
biacôp |
[adv] (o-c) beaucoup, syn. bran.mint |
bia-fré |
[nm] (c) beau-frère, cf bia-frére |
bia-frére |
[nm] (o-c) beau-frère, aussi: bia-fré, syn. (e) sorodje |
bias-parints |
[nm-pl] (o-c) beaux-parents, syn. bèlès-djins |
biaté |
[nf] (c) beauté |
biatè |
[nf] (o) cf biaté |
Bibe |
[nf] Bible |
bicèp’ |
[nm] (o) biceps, syn. mitchot, (o) gros du bras |
bidon |
[nm] récipient, syn. caté, hèna; (o-c) ustensile, syn. agayon, ayèsse, clicotia; _s: (o-c) vaisselle; fé lès _s: faire la vaisselle, syn. fé lès cayèts, fé l’ bagadje, (s) fé lès chèles |
bièrdjî |
[nm] (c) berger |
bièsse |
[adj] bête, idiot, -e, stupide, syn. înocint, lwagne |
bièsse |
[nf] bête, animal; (c) _ à bon Diè ((o) à bon Dieu, (e) å bon Diu): coccinelle, syn. pèpin-maurtin, (o) mârtin; _s: bétail, syn. (e) bisteû |
bièsse-aus-orèyes |
[nm] (c) perce-oreille, syn. mousse-è-l’orèye |
bièsse-à-z-orèyes |
[nm] (o) cf bièsse-aus-orèyes |
bièstrèye |
[nf] (e) cf bièstrîye |
bièstrîye |
[nf] (o-c) bêtise, sottise, syn. lwagnerîye, soterîye |
bieu |
[nm] (o) cf boû |
bigå |
[nm] (e) cf bigau |
bigau |
[nm] (o-c) purin, syn. (e) pissène, (o) pûria |
bijoutî |
[nm] bijoutier |
bijoutiè |
[nm] (o) cf bijoutî |
bijoutier |
[nm] (e-c) cf bijoutî |
bikèt-d’-avri |
[nm] (s) giboulée, (en Ardenne, les giboulées sont fréquentes en avril), syn. (ailleurs) via-d’-maus’ (en mars) |
bikî |
[v] (o) pencher, syn. (c) clincî |
bîle |
[nf] bile, syn. amére; (c) si fé dè l’ _, (o) s’ fé dès _s: s’inquiéter, syn. transi |
bîlé |
[adj] (c) , -éye ((e) -êye): (bois) fêlé, -e |
bîlè |
[adj] (o) , -éye: cf bîlé |
biloke |
[nf] (e-c) prune, syn. pron.ne |
bime |
[nf] (o) frelon, syn. (c) malton, (e) wasse di tch’vå |
bin |
[adj] (c) qui faît do _: bienfaisant, -e |
bin |
[adv-conj] c) (là) co _ (qui), (o) là co bén (qui), (e) (è)co bin (qui): heureusement (que) |
bin |
[nm] (o) cf bagn |
bin |
[nm-adv] (e-c) bien |
bin.ne |
[nf] (e) cf binde |
binåhe |
[adj] (e) cf binauje |
binamé |
[adj] (c-e) _, -éye ((e) -êye): cher, chéri, aussi: binin.mé, syn. chér; (e) , -èye: (gentil) sage, syn. sâje; (e) , -êye: gentil, -le, syn. djinti, vayant |
binauje |
[adj] (o-c) content, -e, , syn. contint, contin.ne; (o-c) heureux, -euse, syn. heûreûs; (o-c) ièsse _: se réjouir (être heureux) |
bindadje |
[nm] (c) ((o) bindâdje) bandage |
binde |
[nf] (o-c) bande (groupe) |
bindeladje |
[nm] (c) ((o) bindelâdje) bandage |
bindelèdje |
[nm] (e) cf bindeladje |
bindeler |
[v] panser |
biner |
[v] (o) chômer, syn. chômer |
binfèsant |
[adj] (e) , -e: bienfaisant, -e |
binin.mé |
[adj] (c) _, -éye: cher, chéri, aussi: binamé |
binrade |
[adv] (c) bientôt, syn. (e) co vite, (e) tot-asteûre |
bioke |
[nf] (c) cf biloke |
bîre |
[nf] bière |
birlôser |
[v] (e) dégringoler, syn. bèrôler |
bisbouye |
[nf] (e) cf bisbrouye |
bisbrouye |
[nf] (o-c) désaccord, syn. (e) discôrd |
biscwèrnant |
[adj] (e) , -e: oblique, syn. clincî, di triviès |
biscwît |
[nm] (o-c) biscuit, syn.(e) buscûte |
biser |
[v] (e-c) _èvôye: décamper, syn. li lèver, pèter èvôye, pèter au diâle, (o) skiveter |
bisoûyes |
[nf-pl] (o) loques, syn. clikotes, gobîyes, lokes |
bisteû |
[nm] (e) bétail, syn. bièsses |
bistoke |
[nf] (c) cadeau, syn. cadau |
bistoker |
[v] (c) fêter, syn. fièster, (e) buskinter |
blader |
[v] (o-c) flatter, syn. fé bébèle, blaguer, flater |
blaguer |
[v] (c) flatter, syn. fé bébèle, blader, flater |
blaguî |
[v] (o) blaguer, syn. couyoner, raconter dès prautes, (e) baleter; cf blaguer |
blame |
[nf] (c) flamme |
blamer |
[v] (e-c) flamber |
blâmer |
[v] (c) blâmer, syn. sêrcyî, trover à r’dîre su |
blåmer |
[v] (e) cf blâmer |
blan.mer |
[v] (o) cf blâmer |
blanchi |
[v] (o) cf blanki |
blanchirîye |
[nf] (o) cf blankicherîye |
blankeû |
[nf] (o-c) blancheur |
blanki |
[v] blanchir |
blankicherîye |
[nf] (c) blanchisserie, syn. bouwerîye, lâverîye |
blankiheûr |
[nf] (e) cf blankeû |
blasser |
[v] (e) broncher, syn. crankyî; (e) céder, se laisser convaincre, syn. si lèyî adîre |
blawète |
[nf] (e-c) étincelle, syn. spite di feu |
blaweter |
[v] (e-c) étinceler, syn. blinker |
blèfer |
[v] (o-c) baver, syn. glèter |
blèssé |
[adj] ( (c) , -éye: blessé, -e, syn. cwachî |
blèsser |
[v] (c) blesser, syn. cwachî, (o) gnokî |
blèssî |
[adj] (e) , -èye: cf blèssé |
blèssî |
[v] (e) cf blèsser |
blinker |
[v] (o-e) étinceler, syn. blaweter |
bloker |
[v] (e) bloquer, syn. èclawer |
blokî |
[v] (o) cf bloker |
bloncî |
[v] (c) balancer, syn. hossî, (o) bèrlokî, bèrlondjî, (e) halcoter |
blouke |
[nf] boucle (de ceinture) |
bloûse |
[nf] (e) blouse, syn. caracô, taye |
bobène |
[nf] (c) bobine |
bobine |
[nf] (o) cf bobène |
bobiner |
[v] (c) enrouler, syn. èroûler, (e) bouler |
bodène |
[nf] mollet |
bodèt |
[nm] (e-c) , syn. bansetia, tchèna, (o) kèrtin |
bodje |
[nm] (arbre) tronc; (corps) tronc, (e) tige, syn. (c) burton |
bodjî |
[v] (e) cf boudjî |
bôgne |
[adj] (o) cf bwagne |
bôguyî |
[v] (c) bourrer, syn. bourer, rimpli à make |
bok |
[nm] (c) bouc |
boke |
[nf] (e) cf bouche |
bokèt |
[nm] (e-c) morceau |
bôkète |
[nf] (o) cf boûkète |
bolant |
[adj] (e-c) , -e: ardent, -e |
bole |
[nf] (c) boule |
bôle |
[nf] (o-c) bouleau, syn. bôlî, (e) bèyole |
bolèdjerèye |
[nf] (e) cf bolèdjerîye |
bolèdjerîye |
[nf] (c) boulangerie |
bolèdjî |
[n] (e-c) , -erèsse: boulanger, -ère |
bolèye |
[nf] (e) cf bolîye |
boli |
[nm] (c) bouilli, aussi: bouli |
bôlî |
[nm] (o-c) bouleau, syn. [nf] (o-c) bôle, (e) bèyole |
bolîye |
[nf] (c) bouillie, syn. caboléye |
bôme |
[nf] (e) silo, syn. (o-c) mote |
bon |
[adj] bon: fém. (o-c) boune, (e-c) bone: bon, -ne; _ sins : bon sens |
bonan |
[nm] (c) étrenne, syn. strume |
bonasse |
[adj] (e-c) ((o) bounasse) bonasse, syn. (e) båbau |
bon-diè |
[nm] (c) crucifix, syn. cruc(i)fis |
bon-dieu |
[nm] (o) cf bon-diè |
bon-diu |
[nm] (e) cf bon-diè |
bondjoû |
[nm] bonjour |
bone |
[nf] (o-c) borne, syn. (e) rin.nå |
boneûr |
[nm] (e-c) bonheur, aussi: bouneûr, syn. (e) bone aweûr |
bon-por-li |
[nm] (o) (-pour-) égoïste, syn. sins-atache, vike-tot-seû |
bonswêr |
[nm] (o-c) bonsoir, syn. (e) bone nut’ |
bonté |
[nf] (e-c) bonté |
bontè |
[nf] (o) cf bonté |
bôrd |
[nm] (o) cf bwârd |
bordjeûs |
[n] (e) , -e: cf bordjwès |
bordjwès |
[n] (c) , -e: bourgeois, -e |
bordon |
[nm] (e-c) bâton, syn. baston |
bôrgne |
[adj] (o) cf bwagne |
bôrne |
[nf] (e) cf bone |
bos |
[nm] (o) cf bwès |
boskiyon |
[nm] (o-c) bûcheron, syn. (o-c) tayeû ((o) au bos / (c) au bwès), (e) bwèheleû |
bot |
[nm] (e-c) hotte, syn. (o) hote |
botchî |
[n] (e-c), -erèsse: boucher, -ère, syn. [nm] (e) mangon |
boter |
[v] (o-c) si _: s’habiller, se revêtir, syn. s’ abiyî, si moussî |
botèye |
[nf] (e-c) bouteille |
botike |
[nm] (e-c) boutique |
boton |
[nm] (e-c) 1 bouton (de fleur); 2 bouton (de vêtement); 3 bouton (maladie), syn. ploke, plokète, pokète |
boton-d’-ôr |
[nm] (e-c) renoncule, syn. pate-d’-auwe, pôpî (d’ êwe), (e) ranonke |
botroûle |
[nf] (e-c) nombril |
boû |
[nm] (o-c) boeuf; (e) colchique, syn. (c) ièbe di vatche, tûwe-tchin, (o) catchot |
boubène |
[nf] (e) cf bobène |
boubiner |
[v] (e) cf bobiner |
bouboune |
[nf] (o-c) bonbon, syn. (e) tchike |
boûcha |
[nm] (o) cf boûrsia |
bouche |
[nf] (o-c) bouche |
bouchenis’ |
[nm] (c) broussaille, syn. ronchis’, (e) brouhaye |
bouchî |
[v] (c) _ lès crayes, syn. stoper, (e) clawer dès cîtroûs à in-ouh |
bouchî 1 |
[v] (o-c) boucher, syn. stoper |
bouchî 2 |
[v] (o-c) éclater, exploser, syn. pèter, sclater, zoubler; (o-c) frapper, syn. taper; (o-c) frapper (à la porte) |
bouchon 2 |
[nm] (o-c) buisson |
boudin |
[nm] (o-c) cf tripe |
boudjî |
[v] (o-c) bouger; (o-c) enlever |
boûf |
[nm] (e) cf boû |
bouflètes |
[nf-pl] oreillons |
bouhale |
[adj-nm] (e) imbécile, syn. (e) bwègne-vê, (o) ian’ |
bouhî |
[v] (e) cf bouchî |
bouhî |
[v] (e) cf bouchî |
bouhon |
[nm] (e) cf bouchon 2 |
bouk |
[nm] (e-o) cf bok |
boukèt |
[nm] (o) cf bokèt |
boûkète |
[nf] (e-c) crêpe (à la farine de sarrasin) |
boulant |
[adj] (o) , -e: cf bolant |
boule |
[nf] (e) balle |
boule |
[nf] (o-e) cf bole |
bouler |
[v] (e) enrouler, syn. bobiner, èroûler |
bouli |
[nm] bouilli, aussi: (c) boli |
boulindjeriye |
[nf] (o) cf bolèdjerîye |
boulindjî |
[nm] (o) cf bolèdjî |
bouloufe |
[adj] obèse, syn. (c) craus au laurd, (o-c) baumèl |
boulwêre |
[nf] (o) bouilloire, syn. cokmwâr |
bounan |
[nm] (o) cf bonan |
bounasse |
[adj] (o) cf bonasse |
boune |
[adj] fém. de bon |
bouneûr |
[nm] (o-c) bonheur, aussi: boneûr, syn. (e) bone aweûr |
bourdon |
[nm] (o) cf bordon |
bourè |
[adj] (o) , -éye (à make): bondé, -e, syn. paketè, plin, rimpli |
boûre |
[nm] (e) cf bûre |
boûre |
[v] bouillir |
bourer |
[v] (o-c) pousser, syn. bouter, poûssî, tchôkî; bourrer, syn. bôguyî, rimpli à make; (c) inciter, syn. poûssî, (e) ègadjî; (c) insister, syn. poûssî, (e) hêrî, (e) holer, (o) aspoyî |
bourerîye |
[nf] (c) bousculade, syn. cobouradje, rabouréye, (e) hèrlêye, (o) ramoncelâdje |
bouria |
[nm] (e-c) cf boûria |
boûria |
[nm] (o-c) bourreau |
boûriaterîye |
[nf] (o-c) cruauté, syn. cruwauté, (o) diâlèsté |
bourikèt |
[nm] treuil, syn. bourikèt, mècanike, (e) toûr |
bouritchî |
[v] (o) meurtrir, syn. (c) moûdri |
bourjwès |
[n] (o) , -e: cf bordjwès |
boûrsê |
[nm] (e) cf boûrsia |
boûrsia |
[nm] (c) bosse, syn. bouye, bouyote, croufe |
bousséye |
[nf] (o) (herbes) touffe; cf stokéye (végétation plus grosse); cf aussi: topèt, topéye, (e) flotche, (e) toupe |
boutchî |
[n] (o-e), -erèsse: cf botchî |
bouter |
[v] (e-c) pousser, syn. bourer, poûssî, tchôkî; (o-c) travailler, syn. ovrer, travayî; (o) _ avè: prendre parti, syn. prinde pârti; (o) _ du: exercer le métier de , syn. (c) travayî do, fé dins, (e) ovrer å; |
bouterèce |
[nf] bulldozer, syn. buldozêr, tèrasseûse |
boutèye |
[nf] (o) cf botèye |
boutike |
[nm] (o) cf botike |
boutike |
[nm] (o) usine, syn. fabrike, ûsine |
bouton |
[nm] (o) cf boton |
bouton-d’-ôr |
[nm] (o) cf boton-d’-ôr |
boutroule |
[nf] (o) cf botroûle |
bouwerèye |
[nf] (e) cf bouwerîye |
bouwerîye |
[nf] (c) buanderie, syn. lâverîye; (c) blanchisserie, syn. blankicherîye, lâverîye |
bouwéye |
[nf] (c) fé l’ _: faire la lessive |
bouwêye |
[nf] (e) cf bouwéye |
bouya |
[nm] (o) cf boya |
bouye |
[nf] (c) bosse, syn. (e) bouyote |
bouye |
[nf] (o-c) tâche, syn. (c) à-fé, (e) dag’, (e) payèle, (o) tchôke |
bouyon |
[nm] (soupe) bouillon |
bouyote |
[nf] (e) bosse, syn. (c) bosse |
boya |
[nm] (c) boyau; (c) _s: intestins |
boyê |
[nm] (e) cf boya |
bråcler |
[v] (e) se vanter |
bråcleû |
[adj-nm] (e) , -se: vantard, -e, syn. tantafaîre, vantârd, (e) vanteû |
braconî |
[nm] (o) cf brakenî |
braîre |
[v] (c) pleurer |
brakeneû |
[nm] (e) braconnier, syn. (c) brakenî |
brakenî |
[nm] (c) braconnier, syn. (e) brakeneû, (o) afuteû |
brâmint |
[adv] (o-c) cf bran.mint |
bråmint |
[adv] (e) cf bran.mint |
bran.mint |
[adv] (o-c) beaucoup, syn. biacôp |
brantche |
[nf] branche (de l’industrie, …) |
bras |
[nm] (o) cf brès |
brassène |
[nf] (o) cf brèssène |
brasseû |
[nm] (o) cf brèsseû |
brassîye |
[v] (o) fé ‘ne _: cf brèssîye |
brâve |
[adj] (o-c) ((e) bråve): brave |
braye-di-tchat |
[nf] (o) cf brôye-di-tchèt |
brébåde |
[adj] (e) à _s: déguenillé, -e, syn. disclicoté, disfèrlopè, disloketè |
bréje |
[nf] (o) cf breûje |
brére |
[v] (o) cf braîre |
brêre |
[v] (e) crier, syn. bwêrler, criyî; (e) _ après: appeler, syn. huker, criyî après |
brès |
[nm] (c) bras |
brès’ |
[nm] (e) cf brès |
brès-è-l’-aîr |
[nm] hold-up, syn. atake |
brèssène |
[nf] (e-c) brasserie |
brèsseû |
[nm] (e-c) brasseur |
brèssîye |
[v] fé one _: embrasser, syn. rabrèssî |
brète |
[nf] dispute, syn. dispite, margaye; (o-c) awè ‘ne _: se quereller, syn. (c) si disguèrmèter, (e) si quareler, (o) s’ dismalfuter |
breûje |
[nf] (c) braise, syn. (e) brusi |
breume |
[nf] (o) brume, syn. (c) brouweû |
breun’ |
[adj] (e) , breune: cf brun |
breune |
[nf] (o-e) cf brune |
breûsse |
[nf] (e) brosse, aussi: (c-o) brouche |
briber |
[v] mendier, syn. chiner |
bribeû |
[n] , -se: mendiant, -e, syn. chineû, -se |
brichôder |
[v] (c) tripoter, syn. tchipoter, (e) maltôter, (o) cafougnî, (o) gadrouyî; (o) gaspiller, syn. alouwer, d(i)gârciner, fûrler, (e) cåspouyî, (e) k(i)taper, (o) garciner |
brichôdeûs |
[adj] (o) , -e: prodigue, syn. (c) fûrleûs, (c) poûjaud |
brîjî |
[v] (o-c) briser, syn. spiyî |
brik-brok |
[adv] çà et là, syn. pâr-ci pâr-là, plik-plok |
brike |
[nf] brique |
brisè |
[nm] (o) chaussée, syn. lèvéye, pavéye, tchausséye |
broche |
[nf] (c) cf brouche |
brochèt |
[nm] (o) cf brotchèt |
brodî |
[nm] les fesses (, le derrière) |
brogne |
[nf] (o) cicatrice, syn. (c) costure, (c) kèrnache, (o) skèrlache |
brognî |
[v] (e) bouder, syn. (o) cagnî, (c) grignî, (o-c) grognî |
broke |
[nf] (tige) cheville, syn. tch(i)vîye; (o-c) déception, syn. displit, (e) måle chance; (c) awè one (/ (o) ‘ne) _, (o) fé _: échouer, syn. fé bèrwète, (o-c) awè ça à sès rins, (o-c) awè ça à guètes |
broker |
[v] (c) pénétrer, syn. moussî; (c) jaillir, syn. abroker |
brokes |
[nf-pl] (e-o) hémorroïdes, syn. hèmorwides |
brokî |
[v] (o-e) cf broker |
bronchî |
[v] (o) broncher, syn. crankyî |
brotchèt |
[nm] (e-c) brochet |
brotchî |
[v] (eau) jaillir, syn. spiter, stritchî |
brouche |
[nf] (c-o) brosse, syn. chovelète |
broucheter |
[v] (o-c) balayer, syn. chover, (o) ramoner |
brouhaye |
[nm] (e) broussaille, syn. bouchenis’, ronchis’ |
brouhener |
[v] (e) bruiner, syn. brouwiner, mosiner, ploviner |
brouheûr |
[nf] (e) cf brouweû |
broûlant |
[nm] (e-c) cf brûlant |
broûler |
[v] (e-c) cf brûler |
broûlî |
[nm] (e) boue, syn. bèrdouye, broûs |
brouliârd |
[nm] (e-c) brouillard |
broûs |
[nm-pl] (o-c) boue, syn. bèrdouye, (e) broûlî; (o-c) plin d’ broûs : boueux, syn. (e) sankis’ |
brousenant |
[adj] (o) , -e: brumeux, -euse, syn. spès |
brouwèt |
[nm] (e-c) brouet, syn. caboléye |
brouweû |
[nf] (c) brume, syn. (o) breume |
brouwiner |
[v] (c) bruiner, syn. mosiner, ploviner, (e) brouhener |
brouyârd |
[nm] (o-c) cf brouliârd |
brouyî |
[v] brouiller, syn. comachî, machî; (c) si _: se tromper, syn. si forbrouyî |
brouyî |
[v] (o-c) bruire, syn. brûtyî, (e) roudiner; (o-c) bourdonner, syn. zûner, chîler |
brôye-di-tchèt |
[nf] (c) primevère, syn. (e) clédiè |
broyî |
[v] broyer, syn. spater, (e) språtchî |
brûlant |
[nm] (o-c) aigreurs d’estomac, syn. mirin.ne |
brûler |
[v] (o-c) brûler |
brumeûs |
[adj] (c) , -e: brumeux, -euse, syn. spès, (o) brousenant |
brun |
[adj] (c) _ ou brun’, brune ((o) breune): brun |
brune |
[nf] (c) crépuscule, soir, syn. anêti, vièspréye, (e) à-l’-nut’ |
brusi |
[nm] (e) braise, syn. (c) breûje |
brusse |
[adj] (e-c) brusque, syn. aurgouwant, roubièsse, rouflaud, sauvadje |
brût |
[nm] (o-c) sins _: humble, syn. acomôdant |
brûtâdje |
[nm] (o) cf brûtiadje |
brûtî |
[v] (c) cf brûtyî |
brûtiadje |
[nm] (c) murmure, syn. (e) mûsèdje, (o) mûsenadje |
brûtyî |
[v] (o-c) bruire, syn. brouyî, (e) roudiner |
bruwant |
[nm] (o) hanneton, syn. baloûje |
bruwiner |
[v] (o) cf brouwiner |
bubelot |
[nm] (o) bibelot, syn. agayon, cacaye, cayèt, (e) camatche |
buk |
[nm] (o-c) (arbre) tronc, syn. (e) bodje |
buker |
[v] (c) heurter, syn. aler à stok, (o) aroker |
bukî |
[v] (o) cf buker |
buldozêr |
[nm] bulldozer, syn. tèrasseûse, bouterèce |
buloke |
[nf] (o) cf biloke |
bulus’ |
[nm] (o) testicule, syn. couye, coyon |
bur |
[nm] (c) (charbonnage) mine, syn. fosse |
bûre |
[nm] (o-c) beurre |
burtèles |
[nf-pl] (e) cf aburtales |
burton |
[nm] (c) tige, syn. (e) bodje; (o-c) moignon, syn. struk |
burtoner |
[v] (o) réprimander, syn. aurgouwer, bârboter, bèrdèler, r(i)prinde, (o) calindjî, (e) rèpriminder |
buscûte |
[nf] (e) biscuit, syn. (o-c) biscwît |
bûse |
[nf] tuyau, syn. tuyau /tyjo/ |
busia |
[nm] (c) larynx, syn. (e) djèrdjète |
buskinter |
[v] (e) fêter, syn. bistoker, fièster |
bustoke |
[nf] (o) cf bistoke |
bustokî |
[v] (o) cf bistoker |
but’ |
[nm] but |
buveû |
[n] (e-o) , -se: cf bwèveû |
buwéye |
[nf] (o) cf bouwéye |
bwache |
[nf] (o-c) bûche, syn. sokia |
bwagne |
[adj] (o-c) borgne |
bwârd |
[nm] (c) bord |
bwâre |
[v] (c) boire, syn. tûteler, tûter |
bwârgnasse |
[adj-nm] (c) innocent, -e, syn. bauyaud, înocint |
bwèche |
[nf] (e) cf bwache |
bwègne |
[adj] (e) cf bwagne |
bwègne-vê |
[adj-nm] (e) imbécile, syn. (e) bouhale, (o) ian’ |
bwèheleû |
[nm] (e) bûcheron, syn. (o-c) boskiyon, (o-c) tayeû ((o) au bos / (c) au bwès) |
bwérd |
[nm] (e) cf bwârd |
bwére |
[v] (o) cf bwâre |
bwêrladje |
[nm] (c) cri, syn. (e) cri, (o) sclamure |
bwêrler |
[v] (o-c) crier, syn. criyî, (e) brêre |
bwès |
[nm] (e-c) bois; (c) (grand) _: forêt, syn. (e) (rare) forèt |
bwèser |
[v] (o) railler, syn. couyoner, lawer, (e) moker |
bwèsse |
[nf] (o-c) boîte |
bwèsson |
[nf] boisson |
bwèstiyî |
[v] (o) cf bwèstyî |
bwèstyî |
[v] (c) boiter, syn. chaler, chaleter, clèpyî, roter houlé |
bwète |
[nf] (e) cf bwèsse |
bwèveû |
[n] (c) , -se: buveur, -euse, syn. tûteleu, -se, tûteû, -se |
ca |
[conj] (e-c) car |
cabaretî |
[nm] (o-c) cafetier, syn;: cafetî |
cåbaretî |
[nm] (e) cf cabaretî |
cabas |
[nm] (o-c) cabas, syn; bansetia |
cabasse |
[nf] (e) cf cabas |
cabinèt |
[nm] (c-o) toilettes, lieux d’aisance, syn. comôdité |
caboléye |
[nf] (c) bouillie, syn. bolîye; (c) brouet, syn. brouwèt |
cabolèye |
[nf] (e) cf caboléye |
cabouléye |
[nf] (o) cf caboléye |
caboûre |
[v] bouillir intensément, syn. coboûre |
cabu |
[nm] chou; blanc cabu: chou blanc; rodje cabu: chou rouge |
cabusète |
[nf] (o-c) laitue |
cabûsète |
[nf] (e) cf cabusète |
cacame |
[adj] (e-c) (personne) confus, -e, syn. (o) mètch, (e) honteûs; (e-c) ahuri, e, syn. èwaré, sbaré |
cacane |
[adj] (o) cf cacame |
cacaye |
[nf] (o-c) bibelot, syn. agayon, cayèt, (e) camatche, (o) bubelot; (o) jouet, syn. djeu, djoûdjoûwe, djouwèt |
cacheû |
[n] (o) , -se: cf tchèsseû |
cachî |
[v] (o) cf tchèssî |
cachî |
[v] (o-c) _ après : chercher, rechercher, syn. waîtî après, (e) r(i)qwèri; (o-c) _ misére à: provoquer (quelqu’un); (o-c) _à : tâcher de, syn. assayî di, sayî di, waîti di, (o) asprouver di |
cadau |
[nm] cadeau, syn. bistoke |
cadâve |
[nm] (o-c) cadavre |
cadåve |
[nm] (e) cf cadâve |
câde |
[nm] (o-c) cadre |
cåde |
[nm] (e) cf câde |
cadjolé |
[adj] (c) , -éye, (/ (e) -êye): bariolé, -e, syn. caflori, (o) gayolè |
cadjoler |
[v] cajoler, syn. canedôser |
cafè |
[nm] (e-o) café |
cafetî |
[nm] cafetier, syn. cabaretî |
cafeu |
[nm] (c) cf cafè |
caflori |
[adj] (o-c) , -îye: bariolé, -e, syn. cadjolé, (o) gayolè |
cafougnî |
[v] chiffonner, froisser, syn. frochî; (o) tripoter, syn. brichôder, tchipoter, (e) maltôter, (o) gadrouyî |
cagnès’ |
[adj] (e) , -se: contrariant, -e, syn. contrariant, (e) cagnès’ |
cagnî |
[v] (o) bouder, syn. (e) brognî, (c) grignî, (o-c) grognî |
cahote |
[nm] (e) cf cawote |
cahute |
[nf] (e) cf cayute |
caîsse |
[nf] (c) caisse |
caketer |
[v] (e-c) caqueter |
cakiant |
[adj] (o) , -e: chatouilleux, -se, syn. kèkieus, kèkiaud |
cakieûs |
[adj] (o) , -e: cf kèkieûs |
cakîye |
[nf] (o) démangeaison, syn. (c) chôpiadje |
cakyî |
[v] (o) cf kèkyî |
calauve |
[nf] (c) trèfle, syn. clâves, trimblène, triyanèle, (o) roudjès flotches |
calculer |
[v] (e) cf cârculer |
caleçon |
[nm] (e) cf scaneçon |
calindjî |
[v] (o) réprimander, syn. aurgouwer, bârboter, bèrdèler, r(i)prinde, (o) burtoner, (e) rèpriminder |
calinerèye |
[nf] (e) cf calinerîye |
calinerîye |
[nf] (o-c) méchanceté, syn. malice, mwaîjeté |
calote |
[nf] casquette; (o) casque de mineur |
camamèle |
[nf] (e) camomille, syn. amerale |
camarâde |
[n] (c) camarade, ami, -e, syn. soçon; (c) copain, syn. cous’, plankèt |
camatche |
[nm] (e) bibelot, syn. agayon, cacaye, cayèt, (o) bubelot |
camèråde |
[nm] (e) cf camarâde |
camion |
[nm] camion |
camisole |
[nf] (e) cf camusole |
campagne |
[nf] campagne |
camusole |
[nf] (c) veston, syn. casake, djakète |
canada |
[nm] (o-c) pomme de terre, syn. (e) crompîre |
canâl |
[nm] (c) égoût, syn. (o-c) ègout |
canål |
[nm] (e) cf canâl |
canârd |
[nm] (o-c) canard |
canård |
[nm] (e) cf canârd |
cande |
[nf] (e) client, syn. pratike |
candjemint |
[nm] changement, transformation |
candjî |
[v] changer, modifier; candjî sès moussemints (/ sès lokes), (e) candjî d’ bagues: changer de vêtements; (o-c) _ d’ idéye: changer d’opinion, syn. r(i)toûrner l’ vièrna, r(i)toûrner s’ frake; _ à : transformer en |
cane |
[nf] (o) cruche, syn. djusse |
canedôser |
[v] (e-c) cajoler, syn. cadjoler |
canler |
[v] (e) _ avou: fréquenter, syn. habiter, hanter |
canlète |
[nf] (o-c) bavard, -e, syn. [adj-n] badjawe, bèrdèlaud, rameteû, tatelaud, tchafiaud |
canleter |
[v] (o-c) bavarder, syn. bèrdèler, rameter, tateler, tchafeter, tchafyî |
cantonî |
[nm] (e) cantonnier |
cantoniè |
[nm] (o) cantonnier, aussi: (e) cantonî |
cantonier |
[nm] (c) cantonnier, aussi: (e) cantonî |
capâbe |
[adj] (o-c) apte, capable; (o-c) ièsse _: être doué, -e, syn. ièsse capâbe |
capåbe |
[adj] (e) cf capâbe |
capåbe |
[adj] (e) cf capâbe |
capitène |
[nm] (o) cf capitin.ne |
capitin.ne |
[nm] (e-c) capitaine |
capougnâdje |
[nm] (o) bataille, syn. bataye |
caraco |
[nm] (o) cf caracô |
caracô |
[nm] (e-c) blouse, syn. bloûse, taye |
caracole |
[nm] escargot |
caractêre |
[nm] caractère |
carantin |
[nm] (o-e) giroflée, syn. murèt |
cârau |
[nm] (o-c) carreau, vitre, syn.cwêria; (aux cartes) carreau |
cârculer |
[v] (o-c) calculer |
cardinâl |
[nm] (o-c) chardonneret, syn. tchèrdonî, (e) tchèrdin |
câré |
[nm] (o-c) carré; (c) marelle, syn. paradis, plat-cayau, (e) tahê |
carèsse |
[nf] caresse, syn. doudoûce, mamoûr, (e) mamèye |
carèssî |
[v] caresser, syn. fé dès doudoûces, (e) fièstî |
câriére |
[nf] (c) carrière |
câriêre |
[nf] (o) cf câriére |
cårîre |
[nf] (e) cf câriére |
carogne |
[nf] (o) cf charogne |
carote |
[nf] (o-c) carotte, syn. (e) rècène |
cårpê |
[nm] (e) gamin, -e, , syn. gamin, -ine, raupin, raupinia, (o) galopia |
carte |
[nf] (e) carte (géographique) |
cârte |
[nf] (o) carte (à jouer): cf caute; carte (géographique) |
casake |
[nm] (o-c) veston, syn. camusole, djakète |
cascâde |
[nf] (c) chute d’eau |
cascåde |
[nf] (e) cf cascâde |
cascagne |
[nf] (e-c) châtaigne (marron d’Inde), syn. maron |
cascagnî |
[nm] (e-c) châtaignier, syn. baronî |
cåse |
[nf] (e) cf cause |
cåspouyî |
[v] (e) gaspiller, syn. alouwer, d(i)gârciner, fûrler, (o) brichôder, (o) garciner, (e) k(i)taper |
casse |
[nf] (o-c) (arch.) balle |
casse |
[nm] casque |
câsser |
[v] (o-c) casser; (o) rompre, syn. (c) d(i)rompe, (e) rompi, (o) skèter |
cåsser |
[v] (e) cf câsser |
câssure |
[nf] (o) hernie, syn.(c) drompûre, (e) rompêure |
castia |
[nm] (o) cf tchèstia |
casuwél |
[adj] (o-c) , -e: fragile, syn. (e) spiyant |
cataplame |
[nm] (e) cataplasme, syn. papin |
cataplasse |
[nm] (c) cataplasme, syn. papin |
catâre |
[nm] (o) rhume, syn. frèd, reûme, (e) mwèhenê |
catchète |
[nf] cachette |
catchî |
[v] cacher, dissimuler |
catchot |
[nm] (o) colchique, syn. (c) ièbe di vatche, tûwe-tchin, (e) boû |
caté |
[nm] (c) récipient, syn. bidon, hèna |
catèchime |
[nm] (o) catéchisme, aussi: catèchisse |
catèchisse |
[nm] (o) catéchisme |
catèdrâle |
[nf] (o-c) cathédrale |
catî |
[v] (e) chatouiller, syn. (c) kèkyî |
catieûs |
[adj] (e) , -e: |
catrèsime |
[nm] /-z-/ (c) catéchisme, aussi: (o) catèchisse |
catrucème |
[nm] (e) catéchisme, aussi: (o) catèchisse |
caurs |
[nm-pl] (o-c) argent (sous), syn. liârds, (e) cens’ |
cause |
[nf] (o-c) cause; (o-c) ièsse _ di: être cause de |
causer |
[v] (c) parler, syn. d(i)viser, paurler, (e) djâser |
cautchemwâr |
[nm] (o) cauchemar, syn. (e) (tchôde-)marke, (c) tchôke-mwârt |
caute |
[nf] (o-c) carte (à jouer), syn. (e) cwårdjeû |
cauve |
[nf] (o-c) cave |
cauveler |
[v] (c) creuser, syn. chaver, tchaboter |
cavale |
[nf] (e-c) jument |
cavalî |
[nm] (o) cavalier |
cavalier |
[nm] (o) cavalier, aussi: cavalî |
cavalîr |
[nm] (e) cavalier, aussi:(o) cavalî |
cavaye |
[nf] (o) cf cavale |
cåve |
[nf] (e) cf cauve |
cawote |
[nf] (o-c) cornet de papier |
cayau |
[nm] (o-c) caillou |
cayè |
[nm] cahier |
cayèt |
[nm] (e-c) bibelot, objet, syn. agayon, ayèsse, (e) èhale,cacaye, (e) camatche, (o) bubelot; (c) _s: vaisselle; fé lès _: faire la vaisselle, syn. fé lès bidons, fé l’ bagadje, (s) fé lès chèles |
cayewê |
[nm] (e) cf cayau |
cayute |
[nf] (o-c) cabane |
cécorêye |
[nf] (e) (såvadje) _: cf chicoréye |
cèke |
[nm] cercle; cerceau |
Cékwème |
[nf] (e) cf Cinkwème |
célèri |
[nm] (e-c) céleri |
cèlèri |
[nm] (o) cf célèri |
cèlîhe |
[nf] (e) cf cèrîje |
cèlîhi |
[nm] (e) cf cèréjî |
cèmintiêre |
[nf] (o) cf cimintîre |
cens’ |
[nf-pl] (e) argent (sous), syn. caurs, liârds |
cèp’ |
[nm] piège |
cèréje |
[nf] (o-c) cf cèrîje |
cèréjî |
[nm] (o-c) cerisier |
cèrîje |
[nf] (o-c) cerise |
cèrîjî |
[nm] (o-c) cf cèréjî |
cèrtin |
[adj] (attribut) , -in.ne: certain, sûr |
cèrujyin |
[nm] (c) , -in.ne: cf chirurjyin |
cèrvê |
[nm] (e) cf cêrvia |
cêrvia |
[nm] (o-c) cerveau |
chaboté |
[nm-adj] (o) cf tchaboté |
chabrake |
[nf] châle, syn. (e) norèt |
chache |
[nf-pl] (c) échasse |
chacun |
[pron] (o) , chakeune: aussi: chakonk |
chagrin |
[nm] (e) tristesse, syn. d(i)loûhe, disbautche, pènin |
chake |
[pron] (o-c) chacun, -e, syn. chakonk |
chakin |
[pron] (c) , -ène: chacun, -e, aussi: chakonk |
chakonk |
[pron] (c) , -one: chacun, -e, aussi: chakin |
chal |
[adv] (e) chal èt là: çà et là, , syn. brik-brok, pâr-ci pâr-là, plik-plok; cf ci |
chal-dizeûr |
[adv] (e) cf là-d’zeû |
chal-dizos |
[adv] (e) cf là-d’zos |
chalé |
[adj] , -éye: boiteux, -euse, syn. (e) houlé |
chalè |
[adj] (o) , -éye: cf chalé |
chaler |
[v] (o) boiter, syn. bwèstyî, chaleter, clèpyî, roter houlé |
chaleter |
[v] (o-c) boiter, syn. bwèstyî, chaler, clèpyî, roter houlé |
chambaréye |
[nf] (c) jonquille |
chame |
[nm] (o-c) tabouret, syn. passèt, (e) passète; (o-c) escabeau |
champète |
[nm] garde-champêtre |
champiyon |
[nm] (o) champignon, aussi: (e) tchampion |
chance |
[nf] (e) måle chance: déception, syn. broke, displit |
chaper |
[v] (c) sauver; (c) se sauver, s’échapper, syn. couru èvôye, pèter èvôye |
chârcuterîye |
[nf] (c) charcuterie, syn. (e) cråsserèye |
charité |
[nf] (c) charité |
châritè |
[nf] (o) cf charité |
charogne |
[nf] (e-c) charogne, syn. (c) cûrîye |
chaskeun’ |
[pron] (e) , -e: cf chakonk |
chaskonk |
[pron] (e) , one: cf chakonk |
chatagne |
[nf] (o) châtaigne (marron d’Inde), syn. (e-c) cascagne |
chaule |
[nf] (c) échelle |
chaver |
[v] (c) creuser, syn. cauveler, tchaboter |
chèles |
[nf-pl] (s) vaisselle,; fé lès _: faire la vaisselle, syn. fé lès bidons, fé lès cayèts, fé l’ bagadje |
chènance |
[nf] (o) cf chonance |
chèner |
[v] (o) cf choner |
chér |
[adj] (o) m’ chér, -îye: cher, chéri, syn. binamé |
chèrfou |
[nm] (e) cf cièrfouy |
chèrfouy |
[nm] (o) cf cièrfouy |
chèrfu |
[nm] (o) cf cièrfouy |
chèrvi |
[v] (e-o) cf sièrvu |
chèrvice |
[nm] (e) cf sèrvice |
chèrvûle |
[adj] (e) cf sèrviauve |
chète |
[nf] (c) écharde, syn. chèton, (o) stikion |
chèter |
[v] (c) déchirer, aussi: skèter |
chèton |
[nm] (c) écharde, syn. chète, (o) stikion |
cheur |
[nf] (o) cf soû |
cheûre |
[v] (c) secouer |
cheûve |
[nf] (c) feuillage, syn. fouyadje, fouyes |
chève-tot-seû |
[nm] (e) cf siève-tot-seû |
chève-tout-seû |
[nm] (o) cf siève-tot-seû |
chî |
[adj] (o-c) cf chîj |
chî |
[nm] (o-c) soc |
chicoréye |
[nf] (o-c) pissenlit, syn. pichoulit, (e) pihå-è-lét |
chîj |
[adj] (o-c) _, (e) sîh: six: (c) chî maujones, chîj omes, dj’ ènn’ a chîj, (o) chî maujos, chîj omes, dji d-é chîj, (e) si mohones, sîh omes, dj’ ènn’ a sîh |
chîje |
[nf] (o-c) veillée |
chîjeler |
[v] (o-c) veiller (faire une veillée) |
chîler |
[v] (o-c) bourdonner, syn. zûner, brouyî |
chîleter |
[v] (o-c) tinter, syn; dègneter |
chime |
[nf] (c) écume |
chine |
[nf] (c) échine, syn. scrène |
chiner 1 |
[v] (c) imiter, syn. îmiter, sindjî, (o) fé l’ min.me qui |
chiner 2 |
[v] (o-c) mendier, syn. briber |
chineû |
[n] (o-c) , -se: mendiant, -e, syn; moûdreû, -se |
chipe |
[nf] (c) pelle, syn. (o) palot, (e) truvèle |
chiper |
[v] (c) échapper des mains |
chirer |
[v] (c) déchirer, syn. dichirer, skèter, (e) hiyî |
chirurjyin |
[nm], -iène chirurgien, -ienne |
chitaud |
[adj] (o-c) , -e: peureux, -se, poltron, -ne, syn. couyon; (c) timide, syn. timide, (o) ombradjeûs |
chite |
[nf] (o-c) _ (di pouye, di mouchon): fiente, syn; polène; (o-c) diarrhée, syn. coûrt-rade, va-rade |
chite-d’-agace |
[nf] (o-c) anémone, syn. passe-fleûr, (e) pihåte-è-lét |
chnik |
[nm] genièvre, syn. pèkèt |
chôcolat |
[nm] chocolat |
chômer |
[v] chômer, syn. (o) biner |
chometer |
[v] (o) filer, syn. chorer, (o) skiveter, (e) filer |
chonance |
[nf] (c) fé _: faire semblant, syn. fé lès cwanses; (c) à m’ _: à mon avis |
choner |
[v] (c) choner, syn. aviser |
chôpe |
[v] (c) fé / awè _ : démanger, syn. chôpyî, (e) d(i)magnî |
chôpiadje |
[nm] (c) démangeaison |
chôpyî |
[v] (c) démanger, syn fé / awè chôpe, (e) d(i)magnî |
chorer |
[v] (o-c) filer, s’empresser, syn. (o) chometer (o) skiveter, (e) filer; (o-c) se hâter, syn. si d’chombrer, (e) si håster, (o) tèchî |
choufler |
[v] (c) siffler |
choûrbu |
[v] (c) essuyer, syn. r(i)choûrbu, (o) stiède |
choûter |
[v] (o-c) écouter, syn. achoûter; (o-c) obéir |
chovelète |
[nf] (c) brosse, syn. brouche |
chover |
[v] (o-c) balayer |
chufler |
[v] (o) cf choufler |
chûre |
[v] (o) cf sûre |
churer |
[v] cf chirer |
chûte |
[nf] (o) conséquence, syn. aboutichemint, consèkence |
chûvant |
[prép] (o) cf sûvant |
chwache |
[nf] (c) écorce, syn. pèlake, (e) pèlote, (o) pèlate |
chwèsi |
[v] (o) cf tchwèsi |
ci |
[adv] (o-c) ici; dans : di d’ci à (d’ici à), pâr ci (par ici), avaur-ci (dans les environs)… |
ciél |
[nm] (c) ciel |
cièl |
[nm] (o) cf ciél |
cièrfouy |
[nm] (c) cerfeuil |
cigarète |
[nf] cigarette |
cimaudje |
[nf] (o) manteau de cheminée, syn. (c) djîvau |
cimint |
[nm] ciment |
cimintiére |
[nf] (c) cf cimintîre |
cimintîre |
[nf] (c) cimetière, syn. aîte |
cina |
[nm] fenil |
cinde |
[nf] cendre |
cindrén |
[nm] (o) cf cindrî |
cindrî |
[nm] (c) tablier, syn. d(i)vantin, vantrin |
cingue |
[nf] ceinture |
Cinkwème |
[nf] (c) Pentecôte, syn. Pintecosse |
cinse |
[nf] ferme |
cinsî |
[n] , cinserèsse ((o) fém. aussi cinsiêre): fermier, -ière, cultivateur, -trice |
cinsori |
[nm] (c) lisière de drap |
cint |
[adj] cent |
cint |
[nm] (o-c) cent; on (/ (o) in) cint: une centaine de |
cintène |
[nf] (o) cf cintin.ne |
cintième |
[nm] (o) cf cintin.me |
cintin.me |
[nm] (e-c) centième |
cintin.ne |
[nf] (e-c) centaine |
cintyin.me |
[nm] (c) cf cintin.me |
cîr |
[nm] (e) cf ciél |
cirujyin |
[nm] (e) , -in.ne: cf chirurjyin |
cisète |
[nf-sing] ciseaux |
cîtroû |
[v] (e) clawer dès _s à in-ouh: , syn. bouchî lès crayes, stoper |
clå |
[nm] (e) cf clau |
clapant |
[adj] (e) , -e, syn. fameûs, rude; (e) , -e: éclatant, – e, syn. r(i)glatichant; (e) , -e: extraordinaire, magnifique, syn. èstraôrdinaîre, magnifike, (e) forfant |
claper |
[v] (o-c) coller, syn. aclaper, acoler, aplaker, coler, plaker |
classemint |
[nm] _ dè l’ samwin.ne: hit-parade |
clau |
[nm] (o-c) clou |
clâves |
[nf-pl] trèfle, syn. calauve, trimblène, triyanèle, (o) roudjès flotches |
clawer |
[v] mordre, syn. hagnî |
clédiè |
[nm] (e) primevère, syn. (c) brôye-di-tchèt |
clègn |
[nm] (e) _ d’ oûy: clin d’œil, syn. clignète |
clèpyî |
[v] (c) boiter, syn. bwèstyî, chaler, chaleter, roter houlé |
clér |
[adj] _, -e: clair, -e; (c) qui vèt _: perspicace, syn. (c) avisant, (o-c) subtil, (e) sûti |
cleûse |
[nf] (e) claie, syn. clôye, cloyète, volète |
clicotia |
[nm] (o-c) ustensile, syn agayon, ayèsse, bidon |
clignète |
[nf] clin d’œil |
clignî |
[v] cligner |
clike |
[nf] (o-c) lumbago |
clikote |
[nf] (e-c) chiffon, syn. loke; _s: (e-c) loques, syn. gobîyes, lokes, (o) bisoûyes |
clincî |
[adj] (o-c) , -îye: oblique, syn. di triviès, (e) biscwèrnant |
clincî |
[v] (o-c) incliner, pencher |
clintchî |
[adj] (e) , -èye: cf clincî |
clintchî |
[v] (o-e) cf clincî |
clitchèt |
[nm] (e) tombereau, syn. (o-c) bègnon, (o) barot |
cloke |
[nf] (e-c) cloche, aussi: clotche |
clokî |
[nm] clocher, aussi: clotchî |
clôre |
[v] fermer, syn. sèrer |
clotche |
[nf] cloche, aussi: cloke |
clotchî |
[nm] clocher, aussi: clokî |
cloye |
[nf] (o) cf clôye |
clôye |
[nf] (c) claie, syn. cloyète, volète, (e) cleûse |
cloyète |
[nf] (c) claie, syn. clôye, volète, (e) cleûse |
co |
[adv] encore, syn. èco |
cô |
[nm] (o-c) cou, syn. hatia, (e) hatrê; nuque, syn. hatia, hanète, (e) hatrê |
cobouradje |
[nm] (c) bousculade, syn.bourerîye, rabouréye, (e) hèrlêye, (o) ramoncelâdje |
coboûre |
[v] bouillir intensément, syn. caboûre |
cobourer |
[v] (c) bousculer, syn. cobouter, (e) k(i)bouter |
cobouter |
[v] (c) bousculer, syn. cobourer, (e) k(i)bouter |
cocha |
[nf] (c) rameau, syn. cochète |
coche |
[nf] (c) branche (d’arbre) |
cochète |
[nf] (c) rameau, syn. cocha |
cocheûre |
[v] (c) si _: s’ébrouer, syn. (e) sprognî |
cochî |
[adj] (o) , -îye: cf cwachî |
cochî |
[v] (o) cf cwachî |
côde |
[nf] (o) cf cwade |
codûre |
[v] (c) conduire, guider, syn. mwin.ner |
cofe |
[nm] coffre |
c(o)fèsse |
[v] (c-e) aler à c’fèsse |
cofèssî |
[v] (c) si _: se confesser |
cogne |
[nf] (e) cf cougne |
cohe |
[nf] (e) cf coche |
cohète |
[nf] (e) cf cochète |
cok |
[nm] coq; _ d’awous’: sauterelle, syn. sauterale, (o) sauteroule, (e) potcheta; (o) menthe-coq, syn. cokia |
cokeluche |
[nf] (e) coqueluche, syn. quintos’ |
cokmâr |
[nm] (e) cf cokmwâr |
cokmwâr |
[nm] (o-c) bouilloire |
colau |
[nm] (o) coquelicot, syn. (c) fleûr di tonwâre, tonwâre, pawèt, (e) pavwér |
colé |
[nm] (de personne) (o-c) collier |
colèbale |
[nf] (e-c) barreau, syn. bauria |
coler |
[v] (o) coller, syn. aclaper, acoler, aplaker, claper, plaker |
colére |
[nf] colère, syn. mwaîjichemint |
coleûr |
[nf] (e-c) couleur; (e-c) di totes lès _s: bariolé, e; (e-c) mète è _: colorier; (e-c) mète è _: peindre, syn. pinturer, (e) ponde |
colèvrot |
[nm] (c) orvet, syn. (e) dzi, (o) couloûrdia |
colidôr |
[nm] corridor |
colier |
[nm] (de personne) (e) cf colé |
colon |
[nm] (e-c) pigeon, syn. pidjon |
coloûte |
[nf] (c) couleuvre |
colowe |
[nf] (e) cf coloûte |
comachî |
[v] (c) brouiller, confondre, embrouiller, mélanger, syn. brouyî, comèler, machî |
comande |
[nf] (c) commande |
comander |
[v] (c) commander, ordonner, syn. ôrdoner |
combate |
[v] (e) combattre, syn. si bate conte |
combén |
[adv] (o) cf combin |
combin |
[adv] (c) combien, syn. qwant’ |
côme |
[nf] (c) crinière, syn. crin.niére |
comèdèye |
[nf] (e) cf comèdîye |
comèdîye |
[nf] (o-c) comédie |
comèler |
[v] (c) embrouiller, emmêler, syn. comachî, ècomèler |
comèrce |
[nm] commerce, syn. (magasin, entreprise:) daladje |
comére |
[nf] (c) femme, syn. feume, (e) feumerèye |
comeune |
[nf] (e) maison communale, aussi: comune |
c(o)mincemint |
[nm] (c) commencement, origine |
c(o)mincî |
[adv] (c-e) po c’mincî: d’abord, syn. (c) à preume, (e) pôr |
comincî |
[v] (c) commencer, syn. ataker |
comint |
[adv] (o-c) comment |
comission |
[nf] (o-c) message, syn. mèssadje |
comôdité |
[nf] toilettes, lieux d’aisance, syn. cabinèt |
compagnîye |
[nf] (o-c) compagnie |
compagnon |
[nm] (o-c) compagnon |
compatichant |
[adj] (o-c) , -e: compatissant,-e |
compatihant |
[adj] (e) cf compatichant |
complére |
[v] (o) satisfaire, syn. (e-c) continter, (e) satisfé |
compliminter |
[v] (o) cf compluminter |
complumint |
[nm] compliment |
compluminter |
[v] (e-c) féliciter |
comprinde |
[v] comprendre |
compter |
[v] compter |
computer |
[nm] ordinateur, syn. ordinateûr |
comune |
[nf] (o-c) commune; (o-c) (maujo (d’)) _: maison communale, aussi (e) comeune |
concêrt |
[nm] concert |
condan.ner |
[v] (e-o) cf condâner |
condâner |
[v] (c) condamner |
condåner |
[v] (e) cf condâner |
condicion |
[nf] condition |
condjî |
[nm] congé |
cône |
[nf] (o) cf cwane |
conechance |
[nf] (o-c) connaissance; (o-c) relation (personnes), syn. hantîse |
confèsse |
[v] (o) daler à _: cf c(o)fèsse |
confirmer |
[v] confirmer |
confiyance |
[nf] (e) cf confyince |
confonde |
[v] confondre |
confrére |
[adj] (e-c) hostile |
confrère |
[adj] (o) cf confrére |
confyince |
[nf] (o-c) confiance, syn. fiyate |
consèkence |
[nf] (e) conséquence, syn. (c) aboutichemint |
consèkent |
[adj] (e) , -e: important, -e, syn. impôrtant |
consî |
[v] (e-c) cf consyî |
consinti |
[v] consentir |
consyî |
[v] (o-c) conseiller |
consyince |
[nf] conscience |
conte |
[prép] (opposé à) contre |
conteni |
[v] (e-o) cf contenu |
contenu |
[v] (c) contenir |
contint |
[adj] (e-c), contin.ne (, (o) contène): content, -e, syn. binauje; (o-c) ièsse (/ (e) èsse) _: se réjouir (être heureux) |
continter |
[v] (e-c) satisfaire, syn. (e) satisfé |
contraîre |
[adj] (c) contrariant, -e, syn. contrariant, (e) cagnès’; nuisible; |
contraîre |
[nm] (c) contraire |
contrariant |
[adj] (e) , -e, syn. contraîre, (e) cagnès’ |
contråve |
[nm] (e) cf contraîre |
contrèbate |
[v] (c) contredire, syn. contrèdîre, forbate, (o) bate èl contreuvèrse |
contrèdîre |
[v] (e) contredire, syn. contrèbate, forbate, (o) bate èl contreuvèrse |
contrèfaît |
[adj] (c) , -e: contrefait, -e, syn. mau bâti, mau faît |
contréle |
[nm] (o) cf contraîre |
contrèmaîsse |
[nm] (c) contremaître, syn. maîsse-ovrî |
contrèmasse |
[nf] (o) foule, syn. (c) froche, masse di djins, (e) flouhe |
contrèméte |
[nm] (o) cf contrèmaîsse |
contrére |
[adj] (o) cf contraîre |
contrêre |
[adj] (e) cf contraîre |
contrêre |
[nm] (e) cf contraîre |
contreuvèrse |
[v] (o) bate èl _: contredire, syn. contrèbate, contrèdîre, forbate |
contribucions |
[nf-pl] contributions |
contrifêt |
[adj] (e) , -e: cf contrèfaît |
convenâbe |
[adj] (o-c) convenable |
convenåbe |
[adj] (e) cf convenâbe |
conveni |
[v] (e-o) cf convenu |
convenu |
[v] (c) convenir, syn. (e) ahåyî |
convinke |
[v] (e) convaincre, syn. (e) abate, (o) racrowyî |
convoye |
[nf] (o) cf convôye |
convôye |
[nf] (e-c) va-et-vient |
convulsion |
[nf] (e) convulsion, syn. (c) corwéyes, (o) mau sint-Djilin |
côp |
[nm] coup; (o-c) _ d’ouy (/ (e) d’oûy): regard, syn. (c) ouyâde, (e) loukeûre; (e) _ d’ êr: courant d’air, syn. (c) courant d’ aîr, tirant; cf aussi: tchèssî; (o-c) payî su l’ _: payer cash; (c) su l’ _: aussitôt; (e-c) tot d’ on _, (o) d’ in _ : tout à coup; fois, syn. fîye |
côpant |
[adj] , -e: coupant, -e, syn. |
cope |
[nf] (e-c) couple |
côper |
[v] couper; interrompre (quelqu’un), syn. intèrompe; amputer, syn. foute djus; (e) trancher, syn. (c) trintchî, (e) hotchî; (e) cueillir, syn. (o-c) coude |
copète |
[nf] (e-c) sommet |
copiche |
[nf] (c) fourmi |
copicherîye |
[nf] (c) fourmilière, syn. nid d’ copiches |
copler |
[v] (e-c) assister (aider) |
côpyî |
[v] (o) cf chôpyî |
cor |
[adv] cf èco |
coradje |
[nm] (c) courage, bravoure |
coradjeûs |
[adj] (c) , -e: courageux, -euse, vaillant, -e |
côrbau |
[nm] (o) cf cwârbau |
côrbèye |
[nf] (o-c) corbeille |
côrcî |
[v] (c-e) cf côrcyî |
côrcyî |
[v] (c) si _: se courroucer, syn. si mauveler, si mwaîji, si toûrminter |
côrde |
[nf] (o) cf cwade |
côrdonî |
[nm] (o) cordonnier, syn. cwamejî, cwèpî |
corèdje |
[nm] (e) cf coradje |
corèdjeûs |
[adj] (e) cf coradjeûs |
côrète |
[nf] (rin.ne-) _: rainette, syn. rin.nète |
cori |
[v] (e) cf couru |
coriant |
[adj] , -e: (à la fois souple et résistant) flexible |
coriant |
[adj] , -e: (à la fois souple et résistant) souple, syn. coriant, ployant, vèrdjant |
coridjî |
[v] corriger |
coridôr |
[nm] (e) cf colidôr |
coriète |
[nf] (e) lacet de cuir, syn. (o-c) scorion |
corîhe |
[nf] (e) fouet, syn. (o-c) scorîye |
corioule |
[nf] (c) liseron, syn. vôvale, (o) ramperoule, (o) trin.nes |
côrne |
[nf] (o) cf cwane |
coron |
[nm] bout, extrémité |
corôye |
[nf] (o-e) courroie, syn. coûrwè |
côrp |
[nm] (o) cf cwârp |
côrset |
[nm] corset |
corti |
[nm] (e-c) jardin, potager, syn. djârdin |
corwéye |
[nf] (o-c) corvée; (c) _s: convulsion, syn. convulsion, (o) mau sint-Djilin |
corwêye |
[nf] (e) cf corwéye |
cossèmer |
[v] (c) parsemer |
cossin |
[nm] (e-c) coussin; oreiller; (o) (cou-) _ d’ plomes: édredon, syn. coûrtèpwinte, duvèt |
costé |
[nm] (e-c) côté, flanc; (c) bia _: qualité, syn. quâlité; (c) laîd _ , syn. dèfaut; (e-c) à _ di: à côté de; (e-c) tot _: partout, syn. tot-avau |
costè |
[nm] (o) cf costé |
coster |
[v] (e-c) coûter |
costeûre |
[nf] (e) cf costure |
costindje |
[nf] (e-c) dépense, frais, syn. dispinse, dispins |
costîre |
[nf] (e) cf costri |
costri |
[nf] (o-c) couturière |
costume |
[nm] costume, syn. abîyemint |
costure |
[nf] (c) couture, (c) cicatrice, , syn. (c) kèrnache, (o) brogne, (o) skèrlache |
cote |
[nf] jupe; robe |
côte |
[nf] (littoral) côte |
côte |
[nf] (o) cf cwasse |
cotehê |
[nm] (e) jardin, potager, syn. djârdin, corti |
cotî |
[v] (e) flâner, syn. baloûjî, balziner, d(i)mèrer, loûjener, (o) barlôrer, (o) bèrzouyî |
cotrouyî |
[v] (c) si _: se vautrer, syn. si cotrouyî, si tripouyî, (o) si trouyî, (e) si k’hoûtri, (e) si k’trågngner |
cou |
[nm] (e) cf cu; (e) _ d’ åbe: souche, syn. (o-c) sto, (e) stok, (o) soke, (o) stoke |
coû |
[nf] (o-c) cour |
coû |
[nm] cf cô |
coucha |
[nf] (o) cf cocha |
couche |
[nf] (o) cf coche |
couchète |
[nf] (o) cf cochète |
coude |
[v] (o-c) cueillir, syn.(e) côper |
coûde |
[nm] (e) cf coûtiron |
cou-d’-tchåsse |
[nm] (e) pantalon, syn. marone |
cougne |
[nf] (o-c) forme, syn. foûme |
couhène |
[nf] (e) cf coujène |
couhenî |
[n] (e) , -re: cf cûjenî |
coujène |
[nf] (c) cuisine, aussi: cûjène |
coûkèbake |
[nf] (o-c) crêpe, syn. vôte, (o) rèston |
coukî |
[v] (e) cf coûtchî |
coulant |
[nm] (o) _ d’ ér: cf courant d’ aîr |
couleûr |
[nf] (o) cf coleûr |
coulèvrot |
[nm] (o) cf colèvrot |
coulon |
[nm] (o) cf colon |
coulote |
[nf] (o) fossé, syn. fossé |
couloûrdia |
[nm] (o) orvet, syn. colèvrot, (e) dzi |
couloûte |
[nf] (o) cf coloûte |
coumachî |
[v] (o) cf comachî |
coumande |
[nf] (o) cf comande |
coumander |
[v] (o) cf comander |
coumarâde |
[n] (o) cf camarâde |
coumarâde |
[nm] (o) cf camarâde |
coumeler |
[v] (o) cf comèler |
coumére |
[nf] (o) cf comére |
couminchemint |
[nm] (o) cf c(o)mincemint |
couminchi |
[v] (o) cf comincî |
coupâbe |
[nm] (o-c) coupable |
coupåbe |
[nm] (e) cf coupâbe |
coupe |
[nf] (o) cf cope |
coupèrou |
[nm] (e) culbute, syn. cumulèt, (o) trimouya |
coupète |
[nf] (o) cf copète |
coupiche |
[nf] (o) cf copiche |
coupichî |
[nm] (o) fourmilière, syn. copicherîye, nid d’ copiches |
coûr |
[nf] (e) cf coû |
coûr |
[nm] (e) cf keûr |
courâdje |
[nm] (o) cf coradje |
couradjeûs |
[adj] (o) cf coradjeûs |
courant |
[nm] (c) _ d’ aîr: courant d’air, syn. tirant, (e) côp d’ êr; cf aussi: tchèssî; (c) électricité, syn. élèctricité |
courbèt |
[nm] (o-c) serpe, syn. fièrmint |
couri |
[v] (o) _ après: cf couru |
couri |
[v] (o) cf couru |
coûrt |
[adj] (e-o) cf coût |
courtèpwinte |
[nf] (o) cf coûrtèpwinte |
coûrtèpwinte |
[nf] (e-c) édredon, syn. cossin d’ plomes, duvèt |
courti |
[nm] (o) cf corti |
coûrt-rade |
[nf] (c) diarrhée, syn. chite, va-rade |
couru |
[v] (c) courir; (s’écouler) (c) couler; _ èvôye: fuir, s’échapper, syn. pèter èvôye; (c) _ après: poursuivre, syn. porsûre; _ pus rade, pus rwèd: accélérer |
coûrwè |
[nf] (o-c) courroie, syn. corôye |
cous’ |
[n] (o-c) cousin, -e; (o-c) copain, syn. camarâde, plankèt |
cousin |
[nm] (c) moustique, syn. pikeron |
coûsse |
[nf] course |
coûsse |
[nm] (o) cf coûtiron |
coussin |
[nm] (o) cf cossin |
coustè |
[v] (o) cf coster |
coustindje |
[nf] (o) cf costindje |
coustume |
[nf] (o) coutume, syn. acostumance, vîyès môdes |
cousture |
[nf] (o) cf costure |
cousturiére |
[nf] (o) cf costri |
coût |
[adj] (c) , -e: court, -e |
coût |
[v] (c) ièsse à coût (/ (e) èsse à coûrt): manquer (de quelque chose) |
coûtchî |
[v] (c-o) (si) _: (se) coucher |
coûtê |
[nm] (e) cf coutia |
coutia |
[nm] (o-c) couteau; (o) iris, syn. sâbe |
coûtiron |
[nm] (c) coude, aussi: keûde |
coutoû |
[nm] (o) su ‘l _ di: aux environs de |
coutrouyî |
[v] (o) cf cotrouyî |
couvèrte |
[nf] (o) cf couvêrte |
couvêrte |
[nf] (c) couverture |
couvéye |
[nf] (o) cf covéye |
couviè |
[v] (c) couvrir, aussi: couvri |
couvièke |
[nf] (o) cf couviète |
couviète |
[nf] (o-c) couvercle |
couvri |
[v] (o-c) couvrir, aussi: couviè |
couye |
[nf] (o) testicule, syn. coyon, (o) bulus’ |
couyî |
[nm] (c) cuiller |
couyon |
[adj] , -e : peureux, -se, poltron, -ne, syn. chitaud |
couyonâde |
[nf] (o-c) plaisanterie, syn. baletadje, praute, riyote, riyoterîye; (e) taper ‘ne _: plaisanter, syn. baleter, couyoner |
couyonåde |
[nf] (e) cf couyonâde |
couyoner |
[v] blaguer, plaisanter, syn. raconter dès prautes, (e) baleter, (e) taper ‘ne couyonåde (o) blaguî; berner; duper, syn. atraper, goreler, r(i)fé, (o) awè à l’ soye, (o) awè au scorion; railler, syn. lawer, (o) bwèser, (e) moker; taquiner |
couyu |
[nm] (o) bélier, syn. bassî, bèrau, (e) bara |
cové |
[adj] (c) , -éye (/ (e) -êye): sournois, -e, syn. soûrnwès |
covè |
[adj] (o) cf cové |
coveteû |
[nm] (e) couverture, syn. (c) couvêrte |
covéye |
[nf] (c) (/ (e) -êye) couvée |
covièke |
[nm] (e) cf couviète |
covri |
[v] (e) cf couvri |
coyène |
[nf] (o-c) couenne |
coyin.ne |
[nf] (e) cf coyène |
coyon |
[nm] (e-c) testicule, syn. couye, (o) bulus’ |
crama |
[nm] crémaillère |
crame |
[nf] (e) écume de la bière |
cramion |
[nm] (c) (problème) ennui, syn. displit, rûse |
crampe |
[nf] (o) levier, syn. lèvî, cro |
crâne |
[adj] (o-c) excellent, -e, syn. èstra, fameûs |
crâne |
[nm] (o-c) crâne |
cråne |
[nm] (e) cf crâne |
crankî |
[v] (c-e) cf crankyî |
crankyî |
[v] (c) broncher, syn. (e) blasser |
crapôd |
[nm] crapaud |
crås |
[adj] (e) cf craus |
cråsserèye |
[nf] (e) charcuterie, syn. chârcuterîye |
craus |
[adj] (c) f. crausse ((e) cråsse): (d’une terre) fertile, syn. ritche; (c) , -se au laurd: obèse, syn. bouloufe, (o-c) baumèl |
crawé |
[adj] (e) , -êye: rachitique, syn. croufieûs, (o) crawieûs, (o) mau-v’nant |
crawieûs |
[adj] (o) , -e : rachitique, syn. croufieûs, (o) mau-v’nant, (e) crawé |
craye |
[nf] (o-c) fente, syn. crèvure; (o-c) fé one _: entrouvrir, syn. adouviè |
crèche |
[v] (o-c) croître |
crèhe |
[v] (e) cf crèche |
crènadje |
[nm] (c) incision, syn. (e) crèneûre, (e) flîmèdje |
créncayî |
[v] (o) s’ _: se plisser, syn. si plissî |
crèner |
[v] (e-c) entailler, syn. (e) héveler |
crèneûre |
[nf] (e) incision, syn. (c) crènadje, (e) flîmèdje |
crèsse |
[nf] crête |
crèsses |
[nf-pl] (e-c) copeaux, syn. astales, croles, scroules |
crèsson |
[nm] (e) cf crusson |
crèstê |
[nm] (e) cf crèstia, syn. cripèt |
crèstia |
[nm] (o-c) coteau |
crèton |
[nm] (c) petit morceau de lard frit à la poêle |
creû |
[nf] (o) dè s’ _: de sa propre initiative |
creûhelåde |
[nf] (e) carrefour, cf crwèjelaude, syn. crwèsemint, crwèsia, quate-tchimins |
creûheler |
[v] (e) cf crwèjeler |
creûre |
[v] (e) cf crwêre |
creûs |
[nf] (e) cf crwès |
crèvasse |
[nf] (e) crevasse, syn. crèvaude |
crèvassé |
[adj] (e) , -êye: gercé, -e, syn. disbîjî |
crèvaude |
[nf] (o-c) crevasse |
crèver |
[v] crever |
crèveûre |
[nf] (e) cf crèvure |
crèvinter |
[v] (e) si _: s’exténuer, syn. si forbouter, si fornauji, (e) s’ ovrer mwèrt, (o) s’ mète djus d’ fôrce |
crèvure |
[nf] (o-c) fente, syn. craye |
crêye |
[nf] (e) cf craye |
crêye |
[v] (e) cf craye |
crèyince |
[nf] (e) cf crwèyance |
cri |
[nm] (e) cri, syn. bwêrladje, (o) sclamure |
crinîre |
[nf] (e) cf crin.niére |
crinkyî |
[v] (o) cf crankyî |
crin.me |
[nf] crème |
crin.nète |
[nf] (o) crécelle, syn. racagnak, rahia, rakète |
crin.niére |
[nf] (c) crinière, syn. côme |
crin.niêre |
[nf] (o) cf crin.niére |
cripèt |
[nm] (o-c) côte, syn. gripète, tiène; (o) talus, syn. huréye; (o-c) coteau, syn. crèstia |
critiker |
[v] (e-c) critiquer |
critikî |
[v] (o) cf critiker |
criyî |
[v] (o-c) crier, syn. bwêrler, (e) brêre; (o-c) _ après: appeler, syn. huker, (e) brêre après; (c) _ fwârt: exagérer, syn. aler trop lon, (o) infler |
cro |
[nm] (c) levier, syn. lèvî, crampe |
crochèt |
[nm] (o) cf crotchèt |
crochî |
[v] (o-c) croquer |
crohî |
[v] (e) cf crochî |
crokant |
[nm] (o-c) cartilage, syn. (e) grujon |
crokî |
[v] (o) cf crochî |
crole |
[nf] boucle (de cheveux); (e-o) _s: copeaux, syn. astales, crèsses, scroules |
crompîre |
[nf] (e) pomme de terre, syn. (o-c) canada |
cropète |
[nf] (e) haricot nain, syn. (c) ninte, (e) bassète |
cropi |
[v] (e) être inactif, syn. (c) d(i)mèrer à rin |
crosse 1 |
[nf] (e-c) croûte |
crosse 2 |
[nf] béquille, syn. crossète |
crossète |
[nf] béquille, syn. crosse |
crotchèt |
[nm] (e-c) crochet, syn. havèt |
crote |
[nf] crotte, syn. pècale |
crou |
[adj] (e) cf cru |
croufe |
[nf] (e-c) bosse, syn. boûrsia, bouye, bouyote |
croufieûs |
[adj] (c) , -e: rachitique, syn. (o) crawieûs, (o) mau-v’nant, (e) crawé |
crouladje |
[nm] (c) éboulement, syn. wagadje, (o) ralâdje plin |
croulèdje |
[nm] (e) cf crouladje |
croupèt |
[nm] (e) cf cripèt |
croupèt |
[nm] (e) cf cripèt |
crousse |
[nf] (o) cf crosse |
crouweû |
[nf] (c) humidité, syn. (e) crouwin, (o) frècheû |
crouweûr |
[nf] (e) cf crouweû |
crouwin |
[nm] (e) humidité, syn. (c) crouweû, (o) frècheû |
croye |
[nf] (o) cf crôye |
crôye |
[nf] (e-c) craie; (e-c) vinde à l’ _: vendre à crédit, syn. (o) vinde à l’ ârdwèse |
cru |
[adj] (o-c) , -ûwe: humide, syn. frèch; (c) , -ûwe: moite, syn. mat’ |
cruc(i)fis |
[nm] (e) crucifix, syn. bon-diè |
crusson |
[nm] (c) cresson |
cruwaus |
[nf-pl] (o-c) mauvaises herbes |
cruwauté |
[nf] (e-c) cruauté, syn. boûriaterîye, (o) diâlèsté |
cruweû |
[nf] (o-c) cf crouweû |
crwèjelaude |
[nf] carrefour, croisement, syn. crwèsia, crwèsemint |
crwèjelé |
[nf] crwèjeléye vôye: bifurcation, syn. fotche |
crwèjeler |
[v] (c) croiser, syn. crwèser |
crwêre |
[adj] (c) à n’ nin _: incroyable, syn. incrwèyâbe |
crwêre |
[v] (o-c) croire |
crwès |
[nf] (c) croix |
crwèseler |
[v] (c) cf crwèjeler |
crwèsemint |
[nm] (c) carrefour, croisement, syn. crwèjelaude, crwèsia, quate-tchimins |
crwèser |
[v] (c) croiser, syn. crwèjeler |
crwèsia |
[nm] (c) carrefour, croisement, syn. crwèjelaude, crwèsemint, quate-tchimins |
crwèyance |
[nf] (c) cf crwèyince |
crwèyince |
[nf] (o-c) croyance; (c) superstition; (c) sote _: préjugé; (o-c) ièsse di doûce _: être naïf |
cu |
[nm] (o-c) cul; ((o) daler du _,) (c) aler do _: reculer, syn. rèculer |
cûjène |
[nf] (o-c) cuisine |
cûjenî |
[n] (c) , -re: cuisinier, -ère |
cujeniè |
[n] (o) , -iêre: cf cûjenî |
cûjeniére |
[nf] (c) cuisinière (appareil) |
cûjeniêre |
[nf] (o) cf cûjeniére |
culî |
[nf/nm] (o) cf couyî |
culiêre |
[nf] (o) cf couyî |
culot |
[nm] (c) culot (do feu) ((o) _du feu): âtre |
culture |
[nf] (o-c) culture |
cultûre |
[nf] (e) cf culture |
cumulèt |
[nm] (o-c) culbute, syn. (e) coupèrou, (o) trimouya |
cûr |
[nm] cuir |
cure |
[v] (c) n’ awè d’ _, (o) n’ awè _: ne pas se soucier, syn. si nin si r’toûrner après / po |
curé |
[nm] curé, prêtre, syn. (e) priyèsse; _s: (e-c) clergé, syn. (e) priyèsses |
curè |
[nm] (o-c) cf curé |
cûre |
[v] cuire; (e) bouillir, syn. boûre |
cûrèye |
[nf] (e) cf cûrîye |
curieûs |
[adj] (o) ièsse _, -e, (e) èsse _, -e (à l’ bèsogne): être attentif, -ive; (o-c) , -e: ingénieux, -euse, syn. (e) sincieûs, (o) avicieûs |
curiôsité |
[nf] (e-c) curiosité |
curiôsitè |
[nf] (o) cf curiôsité |
cûrîye |
[nf] (c) charogne, syn. charogne |
cusin |
[n] (e) , -ène: cf cousin |
cwachant |
[adj] (c) , -e: coupant, -e |
cwachî |
[adj] ( (c) , -îye: blessé, -e, syn. blèssé |
cwachî |
[v] (c) blesser, syn. blèsser, (o) gnokî |
cwade |
[nf] (o-c) corde |
cwahant |
[adj] (e) , -e: cf cwachant |
cwamejî |
[nm] (o-c) cordonnier, syn. cwèpî |
cwane 1 |
[nf] (o-c) coin, syn; cwin |
cwane 2 |
[nf] (o-c) corne |
cwanses |
[nf-pl] (e-c) fé lès _: faire semblant, syn. fé chonance |
cwârbau |
[nm] (o-c) corbeau |
cwårdjeû |
[nm] (e) carte (à jouer), syn. (o-c) caute; (e) jeu de cartes, syn. (o-c) djeu d’ cautes |
cwåré |
[nm] (e) carreau, cf cârau |
cwåré |
[nm] (e) cf câré |
cwârp |
[nm] (c) corps |
cwasse |
[nf] (c) (anatomie) côte |
cwède |
[nf] (e) cf cwade |
cwèfer |
[v] coiffer |
cwèfeû |
[nm] , -se: coiffeur, -euse |
cwèfeûre |
[nf] (e) cf cwèfure |
cwèfure |
[nf] (o-c) coiffure |
cwèjeler |
[v] (o) cf crwèjeler |
cwèjète |
[nf] (o) carrefour, syn. crwèjelaude, crwèsemint, crwèsia, quate-tchimins |
cwène |
[nf] (e) cf cwane |
cwèpehî |
[nm] (e) cf cwèpî |
cwèpî |
[nm] cordonnier, syn. cwamejî |
cwèrbå |
[nm] (e) cf cwârbau |
cwèrbèye |
[nf] (e) cf côrbèye |
cwêria |
[nm] (c) carreau, syn. cârau |
cwèrner |
[v] (e) détonner, syn. djurer, stoner |
cwérp |
[nm] (e) _ (di l’ åbe): (arbre) tronc; cf cwârp |
cwès |
[nf] (o) cf crwès |
cwèseler |
[v] (o) cf crwèjeler |
cwèsemint |
[nm] (o) cf crwèsemint |
cwèsse |
[nf] (e) cf cwasse |
cwéy, -e |
[adj] (c) calme, syn. paujêre, rachîd, -e |
cwî |
[nm] (e) cf couyî |
cwin |
[nm] (o) coin, syn. cwane |
cwisiniére |
[nf] cuisinière (appareil) |
cwisse |
[nf] (o-c) cuisse, syn. d(i)zeû dè l’ djambe, (e) gros dè l’ djambe |
cwîve |
[nm] (o) cf keûve |
dåborer |
[v] (e) cf dauborer |
dadaye |
[nf] (c) à _, (o) à ‘l dadâye: précipitamment, syn. rouf-rouf, à l’ vole, (e) reût-à-bale |
dag’ |
[nm] (e) tâche, syn. (c) à-fé, (o-c) bouye, (e) payèle, (o) tchôke |
dagne |
[nf] (c) terre, syn. têre |
daladje |
[nm] (c) à _ (, (o) à dalâdje): en mouvement, en activité, syn. (e) èn-alèdje |
daladje |
[nm] (c) (magasin, entreprise) commerce, , syn. comèrce |
dalâdje |
[nm] (o) cf daladje |
dalant |
[adj] (o) , -e: actif, syn. abîye, actif, djinti, vayant |
daler |
[v] (o) daler vîr èl docteûr: consulter (un médecin) ( = (c) aler au docteûr); cf aler |
damadje |
[nm] (e-c) dommage |
damâdje |
[nm] (o) cf damadje |
dame |
[nf] dame, syn. madame |
dandji |
[nm] (o) cf dandjî |
dandjî |
[nm] (e-c) danger; (e-c) besoin, syn. (e) mèsåhe |
dâner |
[v] (o-c) fé _, (e) fé dåner: agacer, énerver, tourmenter syn. fé assoti, sôler,soyî, (o) fé amarvoyî; (o) se fâcher, syn. si mwaîji, si toûrminter |
dåner |
[v] (e) cf dâner |
danse |
[nf] danse; raclée, syn. dispoûsseléye, (e) taupin.ne, (o) doublure |
dauborer |
[v] (o-c) barbouiller, syn. machurer, (o) daubouser |
daubouser |
[v] (o) barbouiller, syn. dauborer, machurer |
daudé |
[adj] (c) , -éye: niais, -e, syn. nanôye, (o) bèyaud, (o) lolau, (o) nanas’, (e) bâbau, (e) bènèt |
dé |
[nm] dé (à coudre) |
dè |
[pr-art] (e) cf do |
dècârter |
[v] (c) écarter, syn. ècarter, (o) r’bârer, (o) r’bourer |
décembe |
[nm] (o) cf décimbe |
dècider |
[v] décider |
décimbe |
[nm] (e-c) décembre |
dèclarer |
[v] (o) cf dèclârer |
dèclârer |
[v] (e-c) déclarer |
dèdin |
[v] (o) awè à _: haïr, syn. vèy èvi, (e) hére |
d(è)dins |
[adv] (o) cf d(i)dins |
d(è)djèner |
[nm] (o) cf d(i)djuner |
d(è)djèner |
[v] (o) cf d(i)djuner |
dèfacer |
[v] (o-c) effacer, syn. rèfacer |
dèfaut |
[nm] défaut, syn. laîd costé |
dèfrèchi |
[v] (o) défricher, syn. drauder, saurter |
dègne |
[nf] (o) cf dagne |
dègneter |
[v] (c) tinter, syn. chîleter |
dèjurer |
[v] (c) (dire des jurons) jurer |
déle |
[nf] (c) cf dièle |
délîbèrer |
[v] libérer, syn. dislachî |
dèlûje |
[nm] (o) désordre, syn. arèdje, assonre, tchinis’ |
dèmèfyi |
[v] (o) s’ _: cf d(i)mèfyî |
d(è)mèprîjî |
[v] (o) cf d(i)mèprîjî |
d(è)meurer |
[v] (o) cf d(i)mèrer |
dèmission |
[nf] démission |
démoné |
[adj] (c) , -èye: énorme, syn. fameûs, foû mèseure, minâbe |
dènoncî |
[v] dénoncer |
dèpârt |
[nm] (o-c) départ |
dèpårt |
[nm] (e) cf dèpârt |
dèpense |
[nf] (e) cf dispinse |
d(è)rî |
[nm-adj] (o) cf drî |
d(è)rî |
[nm-prép] (o) cf drî |
dérin |
[adj] (o) , -ène: cf dêrin |
dêrin |
[adj] (c), -ène: dernier, -ière |
dèroder |
[v] défricher, syn. drauder, saurter |
dès- |
[préf] (o) cf dis- |
dèscrandi |
[v] (o) cf discrandi |
désèspwêr |
[nm] (e) désespoir, syn. d(i)loûjance, disbautche, (e) diloûhe |
dèsgout |
[nm] (o) cf disgostadje |
d(è)sîr |
[nm] désir |
dèskirer |
[v] (o) cf déchirer |
dèsmètant |
[conj] (o) _ qui: cf dismètant |
dèsoneûr |
[nm] (o-c) cf disoneûr |
dèsôr |
[nm] (e) désordre, syn. |
dèspârde |
[v] (o) cf dispaude |
dèsseûlè |
[adj] (o) cf d(i)sseûlé |
détèster |
[v] (e) détester, syn. vèy èvi |
deur |
[adj] (c) , -e: dur, -e; (c) ,-e: sévère, syn. strik, -e |
deûr |
[adj] (e) cf deur |
deûs |
[adj] deux |
deût |
[nm] (e) cf dwèt |
deuy |
[nm] (o) cf doû |
deûzin.me |
[adj] (e-c) second |
deûzyin.me |
[adj] (o-c) cf deûzin.me |
d(è)vant-d’-din.ner |
[nm] (o) cf d(i)vant-l’-din.ner |
d(è)vantrén |
[nm] (o) cf d(i)vantrin |
dèveni |
[v] (o) cf divenu |
dèviè |
[prép] (c) (temporel) vers, syn. aviè, viè |
d(è)vise |
[nf] (o) cf d(i)vise |
d(è)viser |
[v] (o) cf causer |
d(è)viser |
[v] (o) cf d(i)viser |
dèvorer |
[v] (e) dévorer, syn. galafyî, garlofer, stron.ner |
dèvouwer |
[v] (e-c) si _: se dévouer |
d(è)vu |
[v] (o) cf d(i)vu |
d(è)vwêr |
[nm] (o) cf d(i)vwêr |
dèwôrs |
[adv] (o) en dehors, syn. foû |
di |
[prép] de; (e-c) di introduit l’agent (surtout animé) d’un verbe passif: (c) l’étant a stî barboté di s’pa; (e) l’èfant a stu barboté di s’ pére; aussi: (o-c) pau |
dî |
[adj] cf dîj |
d(i)- |
[préf] (e) cf dis- |
diâle |
[nm] diable |
diâlèsté |
[nf] (o) cruauté, syn. boûriaterîye, cruwauté |
d(i)bèrner |
[v] (c) salir, syn. (c) man.ni, (o) èbèrnater, (o) iaurdi, (e) fé måssî |
d(i)bîhî |
[adj] (e) cf disbîjî |
d(i)bôrder |
[v] (e) _ foû: déborder, syn. (c) sôrti, (o) disbôrder |
d(i)bout |
[nm] (o-c) bout |
d(i)brålié |
[adj] (e) , -êye: cf disbrauyelé |
d(i)brouyî |
[v] (e) cf disbrouyî |
dicâce |
[nf] (s) cf dicauce |
d(i)camper |
[v] (e) décamper, syn. , syn. biser èvôye, li lèver, pèter èvôye, pèter au diâle, (o) skiveter |
dicauce |
[nf] (c) (du village ou de la paroisse) fête |
d(i)chinde |
[v] (c) descendre, aussi: diskinde |
d(i)chindéye |
[nf] (c) descente; (c) pente, syn. pindis’, (e) pindêye, (o) pindant |
dichirer |
[v] (c) déchirer, syn. chirer, skèter, (e) hiyî |
d(i)chombrer |
[v] (c) si d’chombrer: se hâter, syn. chorer, (e) si håster, (o) tèchî |
dichurer |
[v] cf dichirer |
d(i)dins |
[adv] (o-c) dedans |
d(i)djaler |
[v] (e) cf disdjaler |
d(i)djuner |
[nm] (e-c) déjeuner |
d(i)djuner |
[v] (e-c) déjeuner |
Diè |
[nm] (c) Dieu, en général, précédé de “bon”: bon Diè |
dièle |
[nf] (c-e) (terre) glaise, syn. (o) têre di pot |
dièrin |
[adj] (e) , -in.ne: cf dièrin |
Dieu |
[nm] (o) cf Diè |
d(i)fali |
[v] (e) (perdre connaissance) s’évanouir, syn. (c) tchaîr flauw |
d(i)faute |
[nf] (o-c) faute, syn. faute |
d(i)fén |
[nm] (o) cf d(i)fin |
difèrince |
[nf] différence |
difèrint |
[adj] (c) , -in.ne (/ (o-e) -e):: différent, -e |
d(i)fin |
[nm] (c) fin, syn. fin |
d(i)flani |
[v] (c) se faner, syn. flani, (e) flouwi |
d(i)foû |
[prep] (c) au-d’foû di, (e) å-d’foû di: foû di |
d(i)foûtrin |
[adj] (e) , -in.ne: extérieur, syn. d’ au-d’foû |
d(i)fûtyî |
[v] (c) diffamer, syn. discauser, (e) k(i)djâser; (c) _ one saquî: calomnier, syn. (o) lachî dès-invanîyes su o.s., (e) taper l’ hate so o.s., (o) machurer o.s. |
d(i)gârciner |
[v] (c) gaspiller, syn. alouwer, fûrler, (o) brichôder, (o) garciner, (e) cåspouyî, (e) k(i)taper |
d(i)gostant |
[adj] (e) cf disgostant |
d(i)gré |
[nm] (c) marche d’escalier, syn. apas, gré, montéye |
digrèter |
[v] (e-c) égratigner, syn. grèter |
digue 1 |
[nf] (o) (terre) glaise, syn. (e-c) dièle, (o) têre di pot |
digue 2 |
[nf] digue, syn. bate, (e) vène |
d(i)guîser |
[v] (e) cf disguîjî |
dîh |
[adj] (e) cf dîj |
d(i)haler |
[v] (e) ranger, débarrasser, syn. (e-c) mète à pont, (o-c) mète à place, (o-c) disbarassî, rindjî, (e) wèster |
dîhin.me |
[adj] (e) cf dîjin.me |
dîhin.ne |
[nf] (e) cf dîjin.ne |
d(i)hinde |
[v] (e) cf d(i)chinde |
d(i)hindêye |
[nf] (e) cf d(i)chindéye |
d(i)hombrer |
[v] (e) si d’hombrer: cf d(i)chombrer |
dîj |
[adj] (o-c) dix: + voyelle : dîj èfants (/ (e) dîh èfants); + consonne: dî feumes |
dîjène |
[nf] (o) cf dîjin.ne |
dîjième |
[adj] (o) cf dîjin.me |
dîjin.me |
[adj] (c) dixième |
dîjin.ne |
[nf] (c) dizaine |
dîjyin.me |
[adj] (c) cf dîjin.me |
dik’mèler |
[v] (e) cf discomèler |
d(i)lahî |
[v] (e) cf dislachî |
d(i)laminter |
[v] (c) si d’laminter: se lamenter |
d(i)lé |
[prép] (o-c) auprès de, près de, syn. (e) ad’lé |
d(i)loûhe |
[nf] (e) tristesse, syn. chagrin, disbautche, pènin |
diloûhe |
[nf] (e) désespoir, syn. désèspwêr, d(i)loûjance, disbautche |
d(i)loûjance |
[nf] (c) désespoir, syn. désèspwêr, disbautche, (e) diloûhe |
dimagnèdje |
[nm] (e) démangeaison, syn. (c) chôpiadje |
d(i)magnî |
[v] (e) démanger, syn fé / awè chôpe, chôpyî |
d(i)mande |
[nf] demande |
dimander |
[v] demander; interroger, syn. intèrodjî |
d(i)mani |
[v] (e) cf d(i)mèrer |
d(i)manîré |
[adj] (e) , -èye: maniéré, -e, syn. (c) qui fêt dès grimaces |
dimanîré |
[adj] (e) , -êye: affecté, -e |
d(i)mèfiyî |
[v] (e) cf d(i)mèfyî |
d(i)mèfyî |
[v] (c) si d’mèfyî: se méfier; (c) qui s’ dimèfîye: prudent, -e |
dîmègne |
[nm] dimanche |
d(i)mèler |
[v] (e) démêler, syn. (c) discomèler |
d(i)mèprîjî |
[v] (c) mépriser |
d(i)mèrer |
[v] (c) habiter; (c) rester; (c) _ à rin: flâner, syn. baloûjî, balziner, loûjener, (e) cotî, (o) barlôrer, (o) bèrzouyî |
d(i)mèsfiyî |
[v] (e) cf d(i)mèfyî |
d(i)meûre |
[nf] demeure, habitation |
d(i)meurer |
[v] (o) cf d(i)mèrer |
d(i)méy |
[nm] (c) demi |
d(i)mèy |
[nm] (e) cf d(i)méy |
d(i)mi |
[nm] (o) cf d(i)méy |
d(i)min |
[nm] (e) cf d(i)mwin |
dîmince |
[nm] (o) cf dîmègne |
diminouwer |
[v] (e) diminuer, syn. discrèche, distchaîr, rastrinde, ravaler |
diminsion |
[nf] (e) dimension, syn. mèseure |
d(i)morer |
[v] (e) cf d(i)mèrer |
d(i)mwèsèle |
[nf] (c) demoiselle, syn. mamesèle, (e) mamesulète |
d(i)mwin |
[nm] (o-c) demain |
din.ne |
[nf] (o-c) dinde |
din.ner |
[nm] (o-c) au din.ner: à midi |
din.ner |
[v] (o-c) dîner |
dîne |
[nf] (e) cf din.ne |
d(i)ner |
[v] (e-c) donner; (e-c) produire; (e-c) _ à ètinde: suggérer; (e-c) _ à ètinde, _ dès sonètes: faire une allusion |
dîner |
[nm] (e) cf din.ner |
dîner |
[v] (e) cf din.ner |
d(i)néye |
[adj] (o-c) ièsse di d’néye: être désintéressé |
dinréye |
[nf] (o-c) céréale, syn. grin |
dins |
[prép] (o-c) dans; (o-c) parmi, syn. avau, inte |
dint |
[nm] dent; _ di d’vant: incisive; gros _: molaire; (o-c) rancune, syn. raucune |
dintisse |
[nm] dentiste |
dipétchî |
[v] (o) cf dispêtchî |
dîre |
[v] dire; (c) dîre do (/ ( e) du) mau: médire, syn. discauser |
dirèciner |
[v] (e) cf disraciner |
diridjî |
[v] (e) diriger, syn. mwin.ner |
d(i)rindjî |
[v] (e) cf disrindjî |
d(i)rompe |
[v] (c) rompre, syn. (e) rompi, (o) câsser, (o) skèter |
dis- |
[préf] dé- |
disbarassî |
[v] (o-c) débarrasser, syn. (e) d(i)haler |
di(s)båtche |
[nf] (e) débauche, syn. polakerîye, putasserîye, trôyerîye |
disbautche |
[nf] (o-c) désespoir, syn. désèspwêr, d(i)loûjance, (e) diloûhe; (o-c) tristesse, syn. chagrin, d(i)loûhe, pènin |
disbautchemint |
[nm] (o-c) accablement, syn. rascrauwadje |
disbautchi |
[adj] (o) cf disbautchî |
disbautchî |
[adj] (c) , -îye: triste, syn. mau-gaîy, pèneûs |
disbèli |
[v] (o-c) décourager, syn. discoradjî |
disbîjî |
[adj] (o-c) , -îye: gercé, -e, syn. crèvassé |
disbiyî |
[v] (c) si _: se déshabiller, syn. si dismoussî, si disboter |
disbôrder |
[v] (o) déborder, syn. (c) sôrti, (e) d(i)bôrder foû |
disbotener |
[v] (e-c) déboutonner |
disboter |
[v] (c-o) si _: se déshabiller, syn. si disbiyî, si dismoussî |
disboutener |
[v] (o) cf disbotener |
disbrauyelé |
[adj] (c) , -éye: débraillé, -e, syn. disburtaké |
disbrâyelè |
[adj] (o) , -éye: cf disbrauyelé |
disbrouyî |
[v] (o-c) débrouiller |
disburtaké |
[adj] (c) , -éye: débraillé, -e, syn. disbrauyelé |
discandjî |
[v] échanger; (e-c) substituer, syn. mète à l’ place; si _: changer de vêtements , syn. candjî sès moussemints (/ sès lokes), (e) candjî d’ bagues |
discauser |
[v] (c) médire, syn. dîre do mau; (o-c) diffamer, syn. d(i)fûtyî, (e) k(i)djâser |
disclicoté |
[adj] (c) , -éye ((e) , -êye): déguenillé, -e, syn. disfèrlopè, disloketè, (e) à brébådes |
disclôre |
[v] éclôre, syn. (o-c) skèpyî |
discocheter |
[v] (c) élaguer, syn discochî, laguer |
discochî |
[v] (c) élaguer, syn discocheter, laguer |
discohî |
[v] (e) cf discochî |
discomèler |
[v] (c) démêler, syn. (e) d(i)mèler |
discoradjî |
[v] (c) décourager, syn. disbèli |
discôrd |
[nm] (e) désaccord, syn. (o-c) bisbrouye |
discorèdjî |
[v] (e) cf discoradjî |
discoucheter |
[v] (o) cf discocheter |
discouchî |
[v] (o) cf discochî |
discoumeler |
[v] (o) cf discomèler; (o) _ sès tch’vias: peigner, syn. pingnî |
discouradjî |
[v] (o) cf discoradjî |
discrandi |
[v] ((o) s’ dès-) si _: se reposer, syn. si r’pwèser |
discrèche |
[v] (o-c) diminuer, syn. distchaîr, rastrinde, ravaler |
discrèhe |
[v] (e) cf discrèche |
disdjaler |
[v] (c) dégeler, syn. r(i)lignî |
disdjèler |
[v] (o) cf disdjaler |
disdut |
[nm] (e) cf disdût |
disdût |
[nm] (o-c) chahut, tapage, syn. arèdje, trayin |
disèriter |
[v] (e) déshériter |
disfé |
[v] défaire, syn. dismantchî; si _ di: se débarrasser de, syn. si fé quite di |
disfèrlopè |
[adj] (o) , -éye: déguenillé, -e, syn. disclicoté, disloketè, (e) à brébådes |
disfinde |
[v] défendre, interdire, syn. (e) rèbaner |
disfinse |
[nf] défense |
disfirloker |
[v] (o) s’ _: s’effilocher, syn. si disfirloketer, si disfligoter |
disfirloketer |
[v] (o) s’ _: s’effilocher, syn. si disfirloker, si disfligoter |
disfligoter |
[v] (e-c) si _: s’effilocher, syn. si disfirloker, si disfirloketer |
disfranchi |
[v] (o) cf disfranki |
disfranki |
[v] (e-c) intimider, syn. fé awè peû |
disgostadje |
[nm] (c) dégoût |
disgostant |
[adj] (e-c) , -e: dégoûtant, -e |
di(s)gostèdje |
[nm] (e) cf disgostadje |
disgoustant |
[adj] (o) cf disgostant |
disgouviène |
[nf] (o) à l’ _: à discrétion, syn. à moncia, à pougnîyes, (e) à hope, (e) à r’dohe |
disguèrmèter |
[v] (c) si _: se quereller, syn. (o-c) awè ‘ne brète, (c) si disguèrmèter |
disguîjî |
[v] (o-c) déguiser |
disintèrèssé |
[adj] (e) , -èye : désintéressé, -e, syn. midone |
diskinde |
[v] (o-c) descendre, aussi: d(i)chinde |
diskindéye |
[nf] (o-c) cf d(i)chindéye |
diskinte |
[nf] (o) cf d(i)chindéye |
dislachî |
[v] (o-c) libérer, syn. dèlîbèrer |
dislaminter |
[v] (o) s’ _: se lamenter, syn. (c) si si d’laminter |
disloketè |
[adj] (o) , -éye: déguenillé, -e, syn. disclicoté, disfèrlopè, (e) à brébådes |
dismalfuter |
[v] (o) s’ _: se quereller, syn. (o-c) awè ‘ne brète, (c) si disguèrmèter, (e) si quareler |
dismantchî |
[v] défaire, syn. disfé; démonter, syn. dismonter; démolir, syn. rèmoûre, (e) dismoûre |
dismètant |
[conj] (e-c) _ qui: pendant que, syn. tèlmètant qui, timps qui, (c) su l’ timps qui, (c) do timps qui, (e) tot-èstant qui |
dismète |
[v] démettre |
dismoli |
[v] démolir, syn. dismantchî, rèmoûre, (e) dismoûre |
dismonter |
[v] (o-c) démonter, syn. dismantchî |
dismoûre |
[v] (e) démolir, syn. dismantchî, rèmoûre; (e) détruire, syn. distèrminer, distrûre, rèmoûre |
dismoussî |
[v] (e-c) si _: se déshabiller, syn. si disbiyî, si disboter |
d(i)solé |
[adj] (e) , -êye: désolé, syn. pèneûs |
disoneûr |
[nm] (e) déshonneur |
dispåde |
[v] (e) cf dispaude |
disparète |
[v] disparaître |
disparpiyî |
[v] (o) éparpiller |
dispaude |
[v] (o-c) répandre, disperser, syn. sauyî, spaude, stramer |
dispaupyî |
[v] (o-c) si _: s’éveiller, syn. si dispièrter |
dispaurti |
[v] (c) répartir, syn. fé lès paurts, paurti |
dispèchi |
[v] (c) amincir, syn. atèni, ratèni |
dispèhi |
[v] (e) cf dispèchi |
dispêtchî |
[v] (e-c) si _: se dépêcher |
dispeûy |
[prép] (c) cf dispû |
dispièrté |
[adj] (c), -éye (/ -êye): éveillé, -e, syn. aviné, rèwèyî |
dispièrter |
[v] (e-c) si _: s’éveiller, se réveiller, syn. si dispaupyî, si rèwèyî |
dispins |
[nm] (o) dépense, syn. costindje, dispinse |
dispinse |
[nf] (e-c) dépense, syn. costindje, dispins |
dispinser |
[v] dépenser, syn.dispinser |
dispite |
[nf] (o-c) dispute, syn. brète, margaye |
displaîjant |
[adj] (c) , -e: désagréable, syn. (e) hayåve |
displaîre |
[v] (c) déplaire |
displêhant |
[adj] (e) , -e: cf displaîjant |
displéjant |
[adj] (o) , -e: cf displaîjant |
displére |
[v] (o) cf displaîre |
displêre |
[v] (e) cf displaîre |
displèyî |
[v] (c) déplier, aussi: disployî |
displit |
[nm] (e-c) (problème) ennui, syn. cramion, rûse; (e-c) déception, syn. broke, (e) måle chance; (e) qwèri dès _s: causer du dommage, syn. fé dès-èguignes, fé do twârt, (o) fé ârguène |
disployî |
[v] déplier, aussi: displèyî |
dispoûsseléye |
[nf] (o-c) raclée, syn. danse, (e) taupin.ne, (o) doublure |
dispouyî |
[v] dépouiller |
dispôy |
[prép] (e) cf dispû |
dispû |
[prép] (o-c) depuis |
dispute |
[nf] (e) cf dispite |
disraciner |
[v] (o-c) déraciner, syn. rauyî djus |
disrèciner |
[v] (e) cf disraciner |
disrindjî |
[v] (o-c) déranger |
d(i)ssètchi |
[v] (c) se dessécher, , syn. r(i)ssuwer, souwer, (o) seûwer |
d(i)sseûlé |
[adj] (c) , -éye (/ (e) -êye): isolé, -e, solitaire |
d(i)sseûlè |
[adj] (o) cf d(i)sseûlé |
d(i)ssus |
[nm] dessus |
distatchî |
[v] (o-c) détacher, syn. distèler |
distchaîr |
[v] (c) diminuer, , syn. discrèche, rastrinde, ravaler |
distchér |
[v] (o) cf distchaîr |
distèler |
[v] (e-c) détacher, syn. distatchî |
distèrer |
[v] déterrer |
distèrminer |
[v] détruire, syn. distrûre, rèmoûre, (e) dismoûre |
distinde |
[v] éteindre |
distingler |
[v] détendre, syn. distinkyî |
distinkî |
[v] (e-c) cf distinkyî |
distinkyî |
[v] (o-c) détendre, syn. distingler |
distoûrner |
[v] détourner |
distraît |
[adj] (c) , -e: distrait,- e, syn. dins lès nûléyes |
distrêt |
[adj] (e) cf distraît |
distrîhî |
[v] (e) défricher, syn. drauder, saurter |
distrîjî |
[v] (c) drainer, syn. drauder, drin.ner, sêwer |
distrûre |
[v] anéantir, détruire, syn. distèrminer, rèmoûre, (e) dismoûre; (e) si _: se suicider,, syn. fé maleûr (di li), fé malûsance di s’ cwârp, si fé pèri, si touwer |
ditrîhî |
[v] (e) défricher, syn. drauder, saurter |
d(i)triviès |
[nm] (c) au (/ (e) å) d’triviès: à travers |
Diu |
[nm] (e) cf Diè |
d(i)vant |
[nm] devant; (e-c) prinde li d’vant: prendre l’initiative |
d(i)vant |
[prép] avant; devant; précédé de (o-c) pa / au, (e) po / à |
d(i)vant-l’-din.ner |
[nm] (c) matinée, syn. matinéye, (e) å-matin |
d(i)vant-l’-dîner |
[nm] (e-c) cf d(i)vant-l’-din.ner |
d(i)vantrin |
[nm] (c) tablier, syn. cindrî, vantrin |
d(i)vanture |
[nf] (o-c) façade, syn. façâde |
diveni |
[v] (e) cf divenu |
divenu |
[v] (c) devenir |
d(i)vêre |
[nm] (e) récolte (sur pied) |
d(i)veûr |
[v] (e) cf d(i)vu |
d(i)vins |
[adv] (e) cf d(i)dins |
d(i)vins |
[prép] (e) cf dins |
d(i)vise |
[nf] conversation, parole |
d(i)viser |
[v] (e-c) parler, syn. causer |
d(i)vôrcer |
[v] (e-c) ((o) s’ divorcer): divorcer |
d(i)vu |
[v] (c) devoir |
d(i)vwér |
[nm] (e) cf d(i)vwêr |
d(i)vwêr |
[nm] (c) devoir |
d(i)vwêr |
[v] (o) cf d(i)vu |
d(i)zeû |
[adv] dessus |
d(i)zeû |
[nm] (c) _ dè l’ djambe: cuisse, syn. cwisse, (e) gros dè l’ djambe |
d(i)zeû |
[prép] dessus; peut être précédé de: (o-c) pa / au , (e) po / å : (c) potchî pa d’zeû l’ meur, li maujon è-st-au-d’zeû do tiène, dizeûr li; (e) i potche dizeû l’ meûr, li mohone è-st-å d’zeûr dè tiér, po-d’zeûr, dizeûr mi; (o) sauteler pa d’zeû in mur, li maujo è-st-au d’zeû du tiène, dizeûr lèye |
d(i)zeûr |
[nm] cf d(i)zeû |
d(i)zos |
[adv] dessous |
d(i)zos |
[nm] (e-c) dessous; (c) (do batimint…) (/ (e) dè batimint…)): rez-de-chaussée |
d(i)zos |
[prép] (e-c) sous, dessous, syn. pa-d’zos; souvent (mais pas obligatoirement) précédé de (o-c) pa , (e) po : (c) li bale èst (pa-)d’zos l’ ârmwêre; dizor mi, (e) li boule èst (po-)d’zos l’ årmå, dizor li, (o) li bale èst (pa-)d’zous l’ârmwêre, dizour li |
d(i)zous |
[nm] (o) cf d(i)zos |
d(i)zous |
[prép] (o) cf d(i)zos |
djåbe |
[nf] (e) cf djaube |
djaîryî |
[v] (c) djaîryî su: être avide de, syn. paîyî après, (e) èsse rafåré (, -èye) après |
djakète |
[nf] veston, syn. camusole, casake |
djaler |
[v] (impersonnel) geler: i djale |
djaléye |
[nf] (o-c) (température) gelée |
djalêye |
[nf] (e) cf djaléye |
djaloserèye |
[nf] (e) cf djalouserîye |
djalot |
[adj] (e) cf djalous |
djalous |
[adj] (o-c) , -e: jaloux, -se |
djalouserîye |
[nf] (o-c) jalousie |
djama |
[nm] (e) banquet, syn. bankèt, rinchinchète |
djambe |
[nf] jambe |
Djan |
[adj] (o) bon _: naïf, -ve, syn. di doûce crwèyance, nayif |
djan.ne |
[adj] (o) cf djane |
djane |
[adj] (o-c) , jaune |
djanisse |
[nf] (o-c) jaunisse |
djan’nèsse |
[adj] (e) hypocrite, syn. faus pilâte, grimancyin, tchipoteû |
djanvî |
[nm] (c) janvier |
djanvier |
[nm] (e) cf djanvî |
djanvîr |
[nm] (e) cf djanvî |
djârdin |
[nm] (o-c) jardin, syn. corti |
djårdin |
[nm] (e) cf djârdin |
djârner |
[v] (o) cf djaurner |
djâse |
[nf] (o) bate ène _: jaser, syn. djâser, fé aler s’ linwe |
djâser |
[v] (e) parler, syn. (c) causer, paurler, (o) d(è)viser; (c) causer, jaser, syn. fé aler s’ linwe |
djåser |
[v] (e) cf djâser |
djåspiner |
[v] (e) babiller, syn. babouyî, tchafyî, (o) babyî |
djaube |
[nf] (o-c) gerbe |
djaunisse |
[nf] (o) cf djanisse |
djaurner |
[v] (c) germer |
djèles |
[nf-pl] (o) engelure, syn. èdjalûre |
djèmi |
[v] gémir |
djèmichemint |
[nm] (o-c) gémissement |
djèmihemint |
[nm] (e) cf djèmichemint |
djène |
[adj] (e) cf djane |
djène |
[nm] (o) fé _: cf djune |
djènèreûs |
[adj] (e), -e: généreux, -euse, syn. laudje, midone |
djèni |
[nf] (o) cf djini |
djènisse |
[nf] (e) cf djanisse |
djènisse |
[nf] (o) cf djini |
dj(è)nou |
[nm] (o) cf dj(i)gno |
djèrdjète |
[nf] (e) larynx, syn. (c) busia |
djèrèt |
[nm] jarret |
djêrî |
[v] (e) _ so: cf djaîryî |
djèrmale |
[nf] (sg) jumeaux |
djèrmer |
[v] (e) cf djaurner |
djèrson |
[nm] (e) pharynx |
djèryî |
[v] (o) _ su: cf djaîryî |
djès |
[nm-pl] (o) levure, syn. lîdjes, (c) lîyes |
djèsse |
[nm] ([nf] (o)) (e-c) geste; [nf] (c), [nm] (e) lêd djèsse, [nf-pl] (o) crompès djèsses: méfait |
djèter |
[v] (e) jeter, syn. taper, (e) hiner; bourgeonner; (o) fermenter, syn. travayî, (e) ovrer |
djèton |
[nm] rejeton, syn. r(i)djèton |
djeu |
[nm] (o-c) jeu; (o-c) djeu d’ bale: jeu de balle; (c) djeu d’ mayes (, (o) djeu d’ mas, (e) djeû d’ måyes): jeu de billes; (o-c) djeu d’ cautes: jeu de cartes, syn. (e) cwårdjeû ; (o-c) jouet, syn. djoûdjoûwe, djouwèt, (o) cacaye |
djeû |
[nm] (e) cf djeu |
djeudi |
[nm] (o) cf djudi |
djeune |
[nm] (e) fé / cf djune |
djeus |
[nm] (c) cf djus |
djèyant |
[adj] (o) cf jèyant |
djèye |
[nf] (e) cf gaye |
djibî |
[nm] (e) gibier |
djidjipe |
[loc] (o) à _: à califourchon |
dj(i)gnèsse |
[nf] (o-c) genêt; pour la forme élidée, on écrit: on gngnèsse ; (c) gngnèsse: aussi masc. |
dj(i)gno |
[nm] (c) genou, pour la forme élidée, on écrit: on gngno |
djin |
[nf] personne; grande _: adulte; (o-c) vîye (/ (e) vîle) _: vieillard, -e; _s: gens |
djincive |
[nf] gencive |
djini |
[nf] (c) génisse |
djinihe |
[nf] (e) cf djini |
djin.ne |
[nf] (e) cf jin.ne |
djin.ner |
[v] (e) cf jin.ner |
dj(i)no |
[nm] (e) cf dj(i)gno |
djinti |
[adj] (o-c) , -îye: gentil, -ille, aimable, syn. amistauve, amitieûs, binamé, vayant; (c) , -îye (/ (e) -èye): efficace, syn. adjichant; (e) , -èye: pratique, syn. ayèssauve, pratike; , -îye (c) / -èye (e) : actif, syn. abîye, actif, vayant |
djintiyèsse |
[nf] amabilité, syn. amistauveté |
djirau |
[nm] (o) cf djurau |
djirouwète |
[nf] (o) girouette, syn. (c) rabanêre |
djirwète |
[nf] (e) girouette, syn. (c) rabanêre |
djîsse |
[nf] (o-c) ([nm] (e)) (terrier)gîte |
djîvå |
[nm] (e) cf djîvau |
djîvau |
[nm] (c) manteau de cheminée |
djîvau |
[nm] (c) tablette de cheminée, syn. tâblète, (o) mantia |
djodjowe |
[nf] (e) cf djoûdjoûwe |
djok |
[v] (e-c) si mète à _: se percher, syn. s’ apîceter, si mète à pièce |
djoker |
[v] (c) si _ (di): arrêter (de), cesser (de), syn. arèter (di), lachî (di), lauker |
djokî |
[v] (o) cf djoker |
djoli |
[adj] (o-c) , -îye (/ (e) -èye): joli, -e, syn. nosé, tchaurné |
djon.ne |
[adj] jeune; (vî) djon.ne ome, fém.: (c) (vîye) djon.ne fèye: célibataire; (c) awè (/ (e) aveûr) dès _s, (o) fè dès _s. mettre bas, syn. djon.neler |
djon.nê |
[nm] (e) cf djon.nia |
djon.neler |
[v] (e-c) mettre bas, syn. awè dès djon.nes |
djon.nia 1 |
[n] (o-c) , djon.nète: adolescent, -e |
djon.nia 2 |
[nm] (o-c) essaim |
djondant |
[adj] (e-c) , -e: tout près |
djonde |
[v] (o-c) toucher; (e) berner, syn. èmantchî, (o) r’lèver pa l’ cingue |
djote |
[nf] (e-c) chou vert |
djoû |
[nm] jour; _ di d’vant: veille; _ d’ après: lendemain, syn. lèdemwin |
djoûdjoûwe |
[nf] (o-c) jouet, syn. djeu, djouwèt, (o) cacaye |
djoûrmåy |
[adv] (e) constamment, sans cesse, syn. (c) tofêr |
djouwer |
[v] jouer |
djouwèt |
[nm] jouet, syn. djeu, djoûdjoûwe, djouwèt, (o) cacaye |
djouwète |
[adj] (o-c) espiègle, syn. arnauje, ârsouye, spiégue |
djouweû |
[nm] , -se: acteur, actrice |
djôye |
[nf] joie |
djoyeûs |
[adj] , -e: joyeux, -euse |
djoyeûseté |
[nf] (e) gaieté |
djubî |
[nm] (o) cf djibî |
djudi |
[nm] (c) jeudi |
djûdi |
[nm] (e) cf djudi |
djudjî |
[v] (o-e) juger, aussi: jujer |
dj(u)gnèsse |
[nf] (e) cf dj(i)gnèsse |
djulèt’ |
[nm] (e) jullet, aussi: (o-c) julèt’ |
djumèls |
[n-pl] (o) jumeaux, syn. djèrmale |
djun |
[nm] juin, aussi: jun |
djune |
[nm] (c) fé _: jeûner, syn. djuner |
djuner |
[v] (o-c) jeûner, syn. fé djune |
djurau |
[nm] (c) geai, syn. ritchau |
djurer |
[v] jurer; (o-c) détonner, syn. stoner, (e) cwèrner |
djus |
[nm] (o-e) jus |
djusse |
[adj] juste, exact, -e |
djusse |
[nf] cruche, syn. (o) cane |
djustèmint |
[adv] (o) cf djustumint |
djustice |
[nf] justice, syn. (c) adrwètûre |
djustumint |
[adv] justement |
djwè |
[nf] (o) cf djôye |
do |
[pr-art] (c) do, dè l’ ((o) du, d’ èl, (e) dè, dè l’) : do pwin (/ du pwin / dè pan); dè l’ bîre |
do |
[prép] (c) , dè l’ : pendant; au matin: do matin ((e) so l’ å-matin: pendant la matinée); dè l’ djoûrnéye: pendant la journée; trwès djoûs è rote: pendant trois jours |
dobe |
[nm-adj] (e-c) double |
dobleûre |
[nf] (e) cf doblûre |
doblûre |
[nf] (c) doublure |
docteûr |
[nm] docteur |
dodiner |
[v] (o) soigner, syn. sognî |
dokète |
[nf] ampoule (sur la peau) |
doleûr |
[nf] (e) cf douleûr |
dôminô |
[nm] domino |
don |
[adv] donc, syn. d’ abôrd |
don |
[nm] (o-c) awè on don: être doué, -e, syn. ièsse capâbe |
don ? |
[loc] (c) n’est-ce pas ?, syn. èn’don? |
d(o)ner |
[v] (o-c) cf d(i)ner |
doner |
[v] (o) cf diner |
dope |
[nf] (o) toupie, syn. pâralmwin, toûrpène, (e) toûrnê, (e) trocale |
doréye |
[nf] (c) tarte, syn. taute |
dorêye |
[nf] (e) cf taute |
dôrmi |
[v] (o) cf dwârmu |
dôrnion |
[nm] (c) vertige, syn. stoûrbion, (o) stoûrnioule |
dos |
[nm] (o-c) dos, syn. [nm-pl] rins |
dotance |
[nm] (e-c) doute; awè dès _s: douter, syn. douter; (c) awè dès _s su, (e) aveûr dès _ so: soupçonner; (e) so_: perplexe, syn. (o-c) rèyus’ |
doter |
[v] (e-c) douter, syn. awè dès dotances |
doû |
[nm] deuil |
doube |
[nm-adj] (o) cf dobe |
doublure |
[nf] (o) raclée, syn. danse, dispoûsseléye, (e) taupin.ne; (o) cf doblûre |
doûcète |
[nf] (e-c) mâche, syn. salade di blé |
doudoûce |
[nf] (o-c) caresse, syn. carèsse, mamoûr, (e) mamèye; (o-c) fé dès _s: caresser |
douleûr |
[nf] (c) douleur |
doûs |
[adj] , -ce: doux, -ce |
doutance |
[nf] (o-c) cf dotance |
douviè |
[v] (c) ouvrir |
d’ où vint |
[adv-conj] (e-c) d’ où vint : pourquoi, pour quelle(s) raison(s) |
douze |
[adj] (o) cf doze |
douzène |
[nf] (o) cf dozin.ne |
doze |
[adj] (e-c) douze |
dozin.ne |
[nf] (e-c) douzaine |
drané |
[adj] (c) , -éye: sans énergie, syn. drincî, moflas’, sins-agrè, sins niêr |
drap |
[nm] drap; (e) linge, syn. (o-c) drap; (o-c) _ d’ mwin (/ (e) d’ min): essuie-main; (e) _ d’ mohone: torchon, syn. lagnèt, loke (à r’loketer), (c) twârtchon (o) r’loketwè |
drauder |
[v] (c) défricher, syn. saurter; (c) drainer, syn. distrîjî, drin.ner, sêwer |
drauwe |
[nf] (o-c) ivraie, syn. (e) dwèmion |
drénguèye |
[nf] (o) cf dringuèle |
drèssî |
[v] dresser, syn. astamper, stamper; (o) _ l’ tâbe: mettre la table, syn. (c) mète li tauve |
dreût |
[adj] (e) cf drwèt |
dreût |
[nm] (e) cf drwèt |
drî |
[nm-adj] (e-c) postérieur, -e |
drî |
[nm-prép] (e-c) derrière; employé comme préposition, drî est souvent précédé de: (o-c) pa, (e) po |
drincéye |
[nf] (c) fatigue, syn. fatigue, scrandichûre, tane |
drincî |
[adj] (c), -îye: sans énergie, syn. drané, moflas’, sins-agrè, sins niêr |
dringuèle |
[nf] (e-c) pourboire |
drin.ner |
[v] (e) drainer, syn. distrîjî, drauder, sêwer |
drîtrin |
[adj] (e) , in.ne: postérieur, -e |
droci |
[adv] (o) cf ci |
drole |
[adj] drôle |
drompûre |
[nf] (c) hernie, syn. (o) câssure, (e) rompeûre, |
drouvi |
[v] (o-c) cf douviè |
drovi |
[v] (e) cf douviè |
drwèt |
[adj] (c) , -e: droit, -e |
drwèt |
[nm] (c) droit; (c) _ do djeu: règle(s) du jeu |
du |
[pr-art] (o) cf do |
du |
[prép] (o) _, d’ èl: pendant, cf (c) do |
ducace |
[nf] (o) cf dicauce |
dur |
[adj] (o) , deûre (le féminin attribut peut également être durte): cf deur |
durer |
[v] durer |
duvèt |
[nm] (e) duvet, syn. (c) plumion; (e-c) édredon, syn. cossin d’ plomes, coûrtèpwinte |
dwârmu |
[v] (o-c) dormir |
dwèmion |
[nm] (e) ivraie, syn. (o-c) drauwe |
dwèrmi |
[v] (e) cf dwârmu |
dwèt |
[adj] (o) cf drwèt |
dwèt |
[nm] (o) cf drwèt |
dwèt |
[nm] (o-c) doigt; (o-c) blanc-dwèt: panaris, syn. parfi; dwèt d’pîd: orteil, |
dwèyin |
[nm] doyen |
d’ ‘yu vént |
[adv-conj] (o) cf d’ où vint |
dzi |
[nm] (e) orvet, syn. colèvrot, (o) couloûrdia |
è |
[prép] (e-c) dans: (c) è + adj. pos.: dj’ a one saqwè è m’ mwin (, (e) dj’ a ‘ne saqwè è m’ min), (e) dans le: (e) dji so è tchèstê; (c) en (+ gérondif): _ tchantant |
èbaler |
[v] emballer |
èbarasser |
[v] (o-c) encombrer, embarrasser, syn. èburtaker, (e) èhaler |
èbåtchî |
[v] (e) cf èbautchî |
èbautchî |
[v] (o-c) embaucher, syn. ègadjî |
èbèli |
[v] (e-c) embellir, synagali, èbèli, rabiasi |
èbèrnater |
[v] (o) salir, syn. (c) d(i)bèrner, (c) man.ni, (o) iaurdi, (e) fé måssî |
èboûrber |
[v] (e) s’ _: s’embourber, syn. ècroler, (e) stantchî, (o) s’ èburtakî |
èburtaker |
[v] (c) encombrer, syn. èbarasser, (e) èhaler |
èburtakî |
[v] (o) s’ _: s’embourber, syn. ècroler, (e) èboûrber, (e) stantchî |
ècarter |
[v] (e) écarter, syn. dècârter, (o) r’bârer, (o) r’bourer |
èchaper |
[v] (e) s’ _: s’échapper, syn. chaper, couru èvôye, pèter èvôye |
ècharpe |
[nf] (e) cf èchêrpe |
èchè |
[nm] écheveau, syn. hauspléye |
èchène |
[adv] (o) cf èchone |
èchèrpe |
[nf] (o) cf èchêrpe |
èchêrpe |
[nf] (c) écharpe |
èchone |
[adv] (c) ensemble; (c) mète _: assembler, syn. rachoner, assimbler |
èclater |
[v] (e) cf sclater |
èclawer |
[v] (e-c) bloquer, syn. bloker |
èclûse |
[nf] écluse |
èco |
[adv] encore: (c) i n’ vint nin co; è v’loz co?; dji vos l’ di co(r) on côp; èco(r) on côp! èco todi!; (e) i n’ vint nin co; ènnè volez-ve co?; dji v’s-èl di co ‘ne fèye; èco ‘ne fèye! èco todi! ; (o) i n’ vint nén co; dè v’lèz co?; dj’ èl di cor in côp; èco in côp!; èco toudi! |
ècombrer |
[v] (o-c) encombrer, syn. èbarasser, èburtaker, (e) èhaler |
ècomèler |
[v] (c) emmêler, syn. comèler |
ècoradjemint |
[nm] (c) encouragement |
ècoradjî |
[v] (c) encourager, syn. rècoradjî |
ècorèdjemint |
[nm] (e) cf ècoradjemint |
ècorèdjî |
[v] (e) cf ècoradjî |
ècorwè |
[nm] (o) cf coûrwè |
ècouradjemint |
[nm] (o) cf ècoradjemint |
ècouradjî |
[v] (o) cf ècoradjî |
ècrachî |
[v] (o) cf ècrauchî |
ècråhî |
[v] (e) cf ècrauchî |
ècrauchî |
[v] (c) engraisser |
ècroler |
[v] (o-c) s’ _: s’embourber, syn. (e) èboûrber, (e) stantchî, (o) s’ èburtakî |
ècroukî |
[v] (e) cf ècruker |
ècruker |
[v] (c) s’ _: s’engouer |
ècrukî |
[v] (o) cf ècruker |
ècwadelé |
[adj] ((e) -cwè-) engourdi, -e, syn. èdwârmu |
ècwèdelé |
[adj] (e) , -èye: cf ècwadelé |
èdaler |
[v] (o) cf aler, sous: ènn’ aler |
édî |
[v] (o) cf aîdî |
êdî |
[v] (e) cf aîdî |
èdjaler |
[v] (résultat) geler: (c) l’ êwe è-st-èdjaléye (/ (e) -êye) |
èdjaleûre |
[nf] (e) cf èdjalûre |
èdjalûre |
[nf] (c) engelure |
èdon ? |
[loc] (e) cf èn’don ? |
éducacion |
[nf] (e) cf èducâcion |
èducâcion |
[nf] (o-c) éducation, syn. èlèvadje, (e) aclèvèdje |
èdwârmu |
[adj] (c) , -ûwe: engourdi, -e, |
èdwèrmou |
[adj] (e) -owe: lourdaud, syn. (o-c) loûrd; cf èdwârmu |
èfant |
[nm] enfant |
èfarfouyî |
[v] (o) émouvoir, syn. mouwer, saîsi |
èfèt |
[nm] effet |
èfiler |
[v] enfiler |
èfoncer |
[v] enfoncer, syn. (o) ètassî |
èfoncî |
[v] (o) cf èfoncer |
èfôrt |
[nm] (o-e) effort, aussi: (c) èfwârt |
èfwârt |
[nm] (c) effort, aussi: èfôrt |
ègadjî |
[v] embaucher; (s’) _ : (s’)engager; (e) inciter, syn. bourer, poûssî |
ègayoler |
[v] (o-c) emprisonner, syn. rèssèrer |
èglème |
[nf] (o) cf èglume |
èglîje |
[nf] (o-c) église |
èglîse |
[nf] (e) cf èglîje |
èglome |
[nf] (e) cf èglume |
èglume |
[nf] (c) enclume |
ègoûrdi |
[adj] (o-c), -îye (/ (e) -èye): engourdi, -e, syn. ècwadelé, èdwârmu |
ègout |
[nm] (o-c) égoût, syn. canâl |
êgue |
[adj] (e) cf aîgue |
èguègne |
[nm] (o) fé _: cf èguignes |
èguignes |
[nm] (c) fé dès-_: causer du dommage, syn. fé do twârt, (o) fé ârguène, (e) qwèri dès displits |
ègzimpe |
[nm] exemple |
èhalant |
[adj] (e) , -e: embarrassant, -e, syn. imbarassant |
èhale |
[nf] (e) objet, syn. agayon, ayèsse, cayèt |
èhaler |
[v] (e) embarrasser, encombrer, syn. èbarasser, èburtaker |
èhowe |
[nf] (e) énergie, syn. agrè, ameû, fwace |
éle |
[nf] aile, syn. pèna |
électricitè |
[nf] (o) cf élèctricité |
élèctricité |
[nf] (e-c) électricité, syn. courant |
èlèvadje |
[nm] (c) éducation, syn. èducâcion (e) aclèvèdje |
èlèvé |
[adj] (c) ièsse bin _, -èye: avoir du savoir-vivre, syn. (e) èsse bin aclèvé |
èlèver |
[v] (c) éduquer, syn. (e) aclèver |
èmacraler |
[v] ensorceler, syn. èssôrcèler |
èmantchî |
[v] organiser, syn. mète su pîd, ôrganiser; berner, syn. djonde, (o) r’lèver pa l’ cingue |
embèli |
[v] (e) cf èbèli |
èminer |
[v] (e-c) cf èmwin.ner |
èmin.né |
[adj] (e), -éye: maladroit, -e, syn. (c) malasné, (c) mau-adrwèt, (o) malapate |
èmin.ner |
[v] (o) cf èmwin.ner |
èmôcion |
[nf] émotion |
èmon |
[prép] (c) chez |
èmonter |
[v] (e) s’ _: s’élever, syn. monter, (e) s’ ènêri; (e) s’ _: s’emporter, syn. s’ènonder, monter, si toûrminter |
emplwè |
[nf] (e-c) emploi |
èmwèhené |
[adj] (e) èsse _, -èye: être enrhumé, syn. (c) awè l’ reûme, (o) èsse èreûmé |
èmwin.ner |
[v] (o-c) emmener |
èmwinrner |
[v] (c) cf èmwin.ner |
en |
[prép] en: 1 (+ mois, années); 2 (+ gérondif) _ tchantant, syn. tot |
ènawére |
[adv] (o) cf ènawêre |
ènawêre |
[adv] (c) (passé) tantôt; (c) d’ _: récent |
endêver |
[v] (c) fé _: taquiner, syn. assoti, couyoner, fé aler |
èn’do ? |
[loc] (o) cf èn’don ? |
èn’don ? |
[loc] (c) n’est-ce pas ?, syn. don? |
ènêri |
[v] (e) s’ _: s’envoler, syn. èvoler, (e) s’ ènûler; (e) s’ _ : s’élever, syn. monter, (e) s’ èmonter |
èneûri |
[v] (e) cf nwâri |
ènêwadje |
[nm] (c) inondation, syn. grossès-êwes, inondâcion |
ènêwer |
[v] (e-c) inonder, syn. nèyî |
ènîsser |
[v] (c) s’ _: s’user, syn. s’ ûser |
en.mouscayî |
[v] (o) s’ _: s’ennuyer |
èno ? |
[loc] (o) cf èn’don ? |
ènocint |
[adj-n] (e) cf înocint |
ènonder |
[v] s’ _: s’élancer, syn. lancî; s’ _: s’emporter, syn. monter, si toûrminter, (e) s’ èmonter |
ènondéye |
[nf] (o-c) élan, syn. lan, randon, (o) alondon |
ènondèye |
[nf] (e) cf ènondéye |
entorche |
[nm] (o) si fé ‘ne entorche: se faire une entorse, cf stwartchî s’ pîd |
ènûler |
[v] (e) s’ _: s’envoler, syn. èvoler, (e) s’ ènêri |
envèlope |
[nf] enveloppe |
environ |
[nm] (e) divins lès-_ di: aux environs de |
èpasturer |
[v] (e-c) entraver |
èplåsse |
[nf] (e) cf èplausse |
èplausse |
[nf] (o-c) emplâtre |
èployî |
[v] (e-c) employer, syn. (e) alouwer |
èpreûve |
[nf] (o-c) épreuve, syn. (o) asprouve, (e) èsproûve |
èpronter |
[v] (e-c) emprunter, syn.. (o) lèver |
èpwèsoner |
[v] empoisonner |
ér |
[nf] (o) cf aîr |
êr |
[nf] (e) _ di solo: éclaircie, syn. rayîye, trawéye; cf aîr |
érâdje |
[nf] (o) f aîradje |
èrbèler |
[v] (o) s’ _ : , syn. protèster, rouscayî; cf rèbèler |
èré |
[nm] (e) charrue, syn. [nf] (c) èrére |
êrèdje |
[nf] (e) cf aîradje |
èrére |
[nf] (c) charrue, syn. tchèrûwe |
èrère |
[nf] (o) cf èrére |
éres |
[nf-pl] (o) _ du djoû cf aîres |
êres |
[nf-pl] (e) cf aîres |
éreû |
[nf] (o) cf aîreû |
éreû |
[nf] (o) cf aîreû |
èreûmè |
[adj] (o) ièsse _, -èye: être enrhumé, syn. (c) awè l’ reûme, (e) èsse èmwèhené |
èreûr |
[nf] (e-c) erreur, syn. faute, flotche, frawe, trompe, (e) marihèdje, (e) måkule |
êreûrs |
[nf-pl] (e) cf aîreû |
èrî |
[adj] lon _: éloigné, -e, syn. rèculé; èn-_: en arrière; (o) mète _: séparer |
èrigni |
[v] (c) rouiller, syn. èruni |
èrignûre |
[nf] (c) rouille, syn. èrunichûre |
èrmète |
[v] (o) cf r(i)mète |
èroûler |
[v] (o-c) enrouler, syn. bobiner, (e) bouler |
èrpasser |
[v] (o) cf ripasser |
èrpinti |
[v] (o) s’ _: cf r(i)pinti |
èrpôser |
[v] (o) s’ _: cf r(i)pwèser |
èrtoûrner |
[v] (o) cf r(i)toûrner |
èruni |
[v] (c) rouiller, syn. èrigni |
èrûni |
[v] (o) cf èruni |
èrunichure |
[nf] (o) cf èrunichûre |
èrunichûre |
[nf] (c) rouille |
èruniheûre |
[nf] (e) cf èrunichûre |
èr’vindjî |
[v] (o) cf r(i)vindjî |
èsbarer |
[v] (e) cf sbarer |
èsblawi |
[v] (e) cf asbleuwi |
èscalatôr |
[nm] escalator, syn. rôlants grés |
èscuser |
[v] (e-c) excuser |
èskèlète |
[nm] (e) cf skèlète |
èspace |
[nm] espace, syn. stindéye |
èspèrer |
[v] espérer |
èspériyince |
[nf] (e) cf èspéryince |
èspéryince |
[nf] (o-c) expérience |
èspétchemint |
[nm] (o) cf èspêtchemint |
èspêtchemint |
[nm] (e-c) empêchement |
èspétchî |
[v] (o) cf èspêtchî |
èspêtchî |
[v] (e-c) empêcher |
èspliker |
[v] (c) expliquer, syn. (e) acsègnî |
èsprès |
[adv] exprès |
èsprinde |
[v] (o-c) allumer (le feu), syn. alumer, toker; (e-c) (feu) s’enflammer, syn. prinde |
èsproûve |
[nf] (e) épreuve, syn. èpreûve |
éspwêr |
[nm] (o-c) espoir |
èspwér |
[nm] (e) cf éspwêr |
èsse |
[v] (e-c) être, se trouver, aussi (o-c) ièsse; |
êsse |
[nm] (e) âtre, syn. aîstréye |
èssonle |
[adv] (e) cf èchone |
èsson.ne |
[adv] (e) cf èchone |
èssôrcèler |
[v] (o-c) ensorceler, syn. èmacraler |
èssôrçuler |
[v] (c) cf èssôrcèler |
èstant |
[part] (c) participe présent de èsse; [conj] (e) tot-_ qui: pendant que, syn. dismètant qui, tèlmètant qui, timps qui, (c) su l’ timps qui, (c) do timps qui |
èstchåfemint |
[nm] (e) cf èstchaufemint |
èstchåfer |
[v] (e) cf èstchaufer |
èstchaufemint |
[nm] (o-c) échauffement |
èstchaufer |
[v] (o-c) s’ _: s’échauffer |
èsté |
[nm] (c) été |
èstè |
[nm], (o) cf èsté |
èstèner |
[v] (e) étourdir, syn. stoûrdi |
èstoumaké |
[adj] (e), -éye: stupéfait, -e |
èstra |
[adj] (e-c) excellent, -e, syn. crâne, fameûs |
èstraôrdinaîre |
[adj] (c) extraordinaire, syn. clapant |
èstraôrdinêre |
[adj] (e) cf èstraôrdinaîre |
ètâje |
[nm] (o-c) étage (quelconque) |
ètang |
[nm] étang, syn. vèvî |
ètasser |
[v] (e-c) cf ètassî |
ètassî |
[v] (o-c) entasser, syn. rahopeler, ramonceler; (o) enfoncer, syn. èfoncer |
ètat |
[nm] état |
ête |
[nf] (e) cf aîte |
ètéremint |
[nm] (e) cf ètèremint |
ètèremint |
[nm] (o-c) enterrement, funérailles |
ètèrprinde |
[v] (o-c) entreprendre |
ètèrtèni |
[v] (o) cf ètèrtinu |
ètèrtinu |
[v] (c) entretenir |
ètièster |
[v] (c) s’ _: persister, syn. ni nin ployî |
ètinde |
[v] entendre, syn.ôre, oyu |
ètîr |
[adj] , -e: entier, -ière; (c) tot-_: entièrement |
ètîremint |
[adv] (e) entièrement |
ètonwè |
[nm] (o) entonnoir, syn. (c) traîtwè |
ètranjè |
[nm-adj] (o) cf ètranjér’ |
ètranjér’ |
[nm-adj] (c) étranger |
ètricwèsse |
[nf] (o-c) tenailles ((o) peut aussi être pluriel) |
ètrin.ner |
[v] entraîner |
ètrindjîr |
[nm-adj] (e) cf ètranjér’ |
ètur |
[prép] (c) cf inte |
eûre |
[nf] heure |
eûre |
[nm] (e-c) doze _s, (o) douze _s: midi, syn. non.ne |
eûréye |
[nf] (c) repas, syn. r(i)pas |
eûrêye |
[nf] (e) cf eûréye |
eûve |
[nf] (o-c) oeuvre |
eûwe |
[nf] (o) bain, syn. bagn; cf êwe |
(è)v’ci |
[prép] (o) cf voci |
èvi |
[v] (c) vèy èvi ((o) vîr (mau) èvi): détester |
èvi |
[v] cf vèy |
èviêr |
[nm] (c) envers, syn. au-r’viêr |
(è)v’là |
[prép] (o) cf volà |
èvoler |
[v] (c) s’envoler ( = (o-e) s’ _), syn. (e) s’ ènêri, (e) s’ ènûler |
èvoler |
[v] (o-e) s’ _: s’envoler |
èvôye |
[adj] absent, e; être _ : (c) ièsse èvôye. (o) ièsse èvoye, (e) esse èvôye |
èvoyî |
[v] envoyer, expédier |
èwalper |
[v] (e) cf ravolper |
èwarant |
[adj] , -e: étonnant, -e, syn. èwarant, saîsichant, sbarant |
èwaré |
[adj] (c) , -éye: ahuri, -e, syn. cacame, sbaré |
èwarer |
[v] étonner, syn. saîsi, sbarer; (e-c) s’ _: effrayer, syn saîsi, sbarer, (o) s’ amayî |
êwe |
[nf] (e-c) eau; (e) rivière, syn. (c) riviére; (e-c) grandès-_s : crue; (c) grossès-_s (,(o) grossès-eûwes, (e) grandès-êwes): inondation, syn. inondâcion; (e-c) _ di France: eau-de-vie, syn. pèkèt, tchèssaut; |
èwou |
[adv-pr] (c) où |
èyu |
[adv-pr] (o) cf èwou |
fåbite |
[nf] (e) cf faubite |
fabrike |
[nf] (o-c) usine, syn. ûsine |
fabriker |
[v] (e-c) fabriquer |
fabrikî |
[v] (o) cf fabriker |
façâde |
[nf] (e) (-åde) façade, syn. d(i)vanture |
fachadje |
[nm] ((e) fahèdje) ensemble des langes, syn. faches |
fachau |
[nm] (o-c) (pour bébé) maillot, syn. fache, fachète |
fache |
[nf] (o-c) (pour bébé) maillot, syn. fachau, fachète; _s ((e) fahes): ensemble des langes, syn. fachadje |
fachète |
[nf] ((o-c) lange, syn. lagne, (o) pichaud, (e) lignerê; c) (pour bébé) maillot, syn. fachau, fache |
facile |
[adj] (o) pratique, syn. ayèssauve, pratike |
façon |
[nf] façon |
faderîye |
[nf] (o) paresse, syn. nawerîye |
fadéye |
[nf] (c) tartine, syn. taye, (e) tåte |
fagot |
[nm] fagot, syn. (e) fahène |
fahe |
[nf] (e) cf fache |
fahèdje |
[nm] (e) cf fachadje |
fahène |
[nf] (e) fagot, syn. fagot |
fahes |
[nf-pl] (e) cf fache |
fair-play |
[nm] fair-play |
faîsan |
[nm] (c) faisan |
faît |
[adj] (o) mau _, -e: contrefait, -e, syn. contrèfaît, mau bâti |
faît |
[pp] (c) tot-à _: entièrement |
faleûr |
[v] (e) cf falu |
falu |
[v] (o-c) falloir |
fameûs |
[adj] , -e: excellent, -e, syn. crâne, èstra; , -e: énorme, syn. démoné, foû mèseure, minâbe; fameux, -euse, syn. clapant, rude |
famile |
[nf] (e-c) famille |
familiér |
[nm-adj] /-ljer/, -e: familier, -ière |
famîye |
[nf] (o) cf famile |
fant |
[part] (e) participe présent de fé; [conj] (e) tot _ qui: pendant que, syn. dismètant qui, tèlmètant qui, timps qui, (c) su l’ timps qui, (c) do timps qui, (e) tot-èstant qui |
fårdê |
[nm] (e) cf faurdia |
fârdia |
[nm] (o) cf faurdia |
farène |
[nf] farine |
farmacerèye |
[nf] (e) cf fârmacerîye |
fârmacerîye |
[nf] (o-c) pharmacie |
farmacyin |
[n] , -iène: pharmacien, -ne, syn. apoticaîre |
fås |
[adj] (e) , -se: cf faus |
fåte |
[nf] (e) cf faute |
fatigue |
[nf] (c) fatigue, syn. drincéye, scrandichûre, tane |
fau |
[nm] (o-c) hêtre, syn. hèsse |
faubite |
[nf] (c) fauvette |
faurdia |
[nm] (c) (au moral) fardeau |
faus |
[adj] (o-c) , -se: faux, fausse |
faustriyâdje |
[nm] (o) tricherie, syn. tricherîye, (o) agonerîye, (e) frawe |
faustriyeû |
[n] (o) , -se: tricheur, -euse, syn. tricheû, (o) agon, (o) agoneû, (e) frawetineû |
fautchî |
[v] (o-c) faucher, syn. soyî (au foûr) |
faute |
[nf] (o-c) faute, syn. d(i)faute; (c) erreur, syn.èreûr, flotche, frawe, trompe, (e) marihèdje, (e) måkule |
fauve |
[nf] (o-c) fable |
fauvète |
[nf] (o) cf faubite |
fauvirète |
[nf] (c) anecdote, syn. histôriète, quinte |
fåve |
[nf] (e) cf fauve |
favoris |
[nm-pl] (e-c) favoris, syn. pîds-d’-gayole |
favoriser |
[v] (e-c) favoriser |
faw |
[nm] (e) cf fau |
fawène |
[nf] (e-c) fouine |
fawnî |
[nm] (o) hêtre, syn. fau, hèsse |
fayé |
[adj] (e-c) , -éye (/ (e) -êye): malade, syn.malade; (c) , -éye: mauvais, -e, syn; mwaîs, mwaîje |
fayè |
[adj] (o) cf fayé |
fé |
[v] faire, effectuer; (o-c) i faut _ ‘ne saqwè, (e) i fåt _ ‘ne saqwè : (il faut faire quelque chose) il faut agir; (o-c) awè (tot) faît / fét, (e) aveûr fêt: terminer; (o-c) _ dins (/ (e) d’vins): exercer le métier de , syn. (c) travayî do, (e) ovrer å, (o) bouter du |
fèblèsse |
[nf] (e) cf fwèblèsse |
fèl |
[adj] , -e: habile, syn. adrwèt |
fén |
[nm] (o) cf fin |
fènèyandîje |
[nf] (o) paresse, syn. nawerîye |
fènèyant |
[adj-nm] , -e: fainéant, -e, paresseux, -euse, syn. lache, naw, (e) poûri |
fènièsse |
[nf] (o) cf finièsse |
fèrdène |
[nf] (o) cf furdin.ne |
fèrer |
[v] ferrer |
fèrlokes |
[nf-pl] (o) cf firlokes |
fèrlopes |
[nf-pl] (o) cf firlokes |
fèrou |
[nm] (e) cf vèra |
fésan |
[nm] (o) cf faîsan |
fêsan |
[nm] (e) cf faîsan |
fèsse |
[nf] fesse |
fèstu |
[nm] (o) cf fistu |
fét |
[adj] (o) cf faît |
fêt |
[pp] (e) tot-à _: cf faît |
féte |
[nm] (o-c) foie |
feu |
[nm] (o-c) feu; (o-c) incendie; (o-c) inflammation, syn. inflamâcion |
feû |
[nm] (e) cf feu |
feume |
[nf] (o-c) vîye _: vieillarde |
feume |
[nf] femme, syn. comére, (e) feumerèye; feume di mèstî : artisane |
feumèle |
[nf] (o-c) cf fumèle |
feumer |
[v] (o) cf fumer |
feumêre |
[nf] (o) cf fumêre |
feumerèye |
[nf] (e) femme, syn. comére, feume |
feumî |
[nm] (o) fumier, syn. ansène |
feumyî |
[v] (o-c) (dégager de la fumée) fumer |
feûte |
[nm] (e) cf féte |
feuwyî |
[v] (o) brûler lentement |
féve |
[nf] fève; haricot à ramer |
fèviè |
[nm] (o) cf fèvri |
fèvri |
[nm] (o-c) février |
fèvrîr |
[nm] (e) cf fèvri |
fèye |
[nf] (e) cf fîye |
fèye |
[nf] (e-c) (parenté) fille |
fi |
[adv] (e) , fène: cf fin |
fi |
[nm] fil, syn. filé |
fichau |
[nm] (o) cf vèchau |
fichaud |
[adj] (o) , -e: rusé, -e, syn. rûsé, toûrsiveûs |
fiér |
[adj] (c), -e: hautain, -e, syn. glorieûs, grandiveûs |
fiér |
[adj] (o-c) , -e: fier, fière |
fiér |
[nm] (e) cf fiêr |
fiêr |
[adj] (o) cf fiér |
fiêr |
[nm] (o-c) fer |
fièrmint |
[nm] (e-c) serpe, syn. courbèt |
fiérté |
[nf] (c-o) fierté |
fièsse |
[nf] fête |
fièster |
[v] (o-c) fêter, syn. bistoker, (e) buskinter |
fièsti |
[v] (e) cf fièster |
fièstî |
[v] (e) caresser |
fiève |
[nf] (o) cf fîve |
figurer |
[v] (o) s’ _: imaginer, syn. awè idéye, sondjî |
fil |
[nm] cf fil |
filé |
[nm] (o-c) fil, syn. fi |
filer |
[v] (e) filer, syn. chorer, (o) chometer (o) skiveter |
filosomîye |
[nf] (o) cf fisionomîye |
fin |
[adj] (c) , -e ((e) , fène) |
fin |
[adv] (c) , -e : complètement, syn. pâr, (o) tafètemint, (o) tout-oute |
fin |
[nf] (e) cf fwin |
fin |
[nm] (e) fin, syn. d(i)fin |
finde |
[v] fendre |
fini |
[v] finir, terminer |
f(i)nièsse |
[nf] (e) cf finièsse |
finièsse |
[nf] (c) fenêtre |
fîr |
[adj] (e) cf fiér |
firdin.ne |
[nf] (e) cf furdin.ne |
fîristé |
[nf] (e) cf fiérté |
firlokes |
[nf-pl] (c) hardes |
fîrté |
[nf] (e) cf fiérté |
fis |
[nm] fils, syn. valèt |
fisik |
[nm] (e-c) fusil |
fisionomîye |
[nf] physionomie |
fistou |
[nm] (e) cf fistu |
fistu |
[nm] (c) fétu, brin, syn. (o) bârbûje |
fîve |
[nf] fièvre |
fiyate |
[nf] confiance, syn. confyince |
fîye |
[nf] (c) fois, syn. côp |
fîye |
[nf] (o) cf fèye |
fiyou |
[n] (o-c) , fiyoule (/ (e) -oûle): filleul, -e |
flaîrer |
[v] (c) puer, syn. puwer, sinte mwaîs |
flame |
[nf] (o) cf blame |
flamer |
[v] (o) flamber, syn. blamer |
flani |
[v] (o-c) se faner, syn. d(i)flani, (e) flouwi |
flater |
[v] (e) flatter, syn. fé bébèle, blader, blaguer |
flauwe |
[adj] (o-c) faible, syn. fwèbe |
flauweté |
[nf] faiblesse, syn. fwèblèsse |
flauwi |
[v] (o-c) faiblir, syn. fwèbli |
flåwe |
[adj] (e) cf flauwe |
flåweté |
[nf] (e) cf flauweté |
flåwi |
[v] (e) cf fwèbli |
flêrî |
[v] (e) cf flaîrer |
fleûr |
[nf] fleur; (c) _ di mwârt: pervenche, syn. (c) paukî d’ pucèle, (o) paukî d’ ayes; (c) _ di tonwâre ( /(o-c) tonwêre / (e) tonîre): coquelicot, syn. (c) tonwâre, pawèt, (o) colau, (e) pavwér; (e) _ d’ Avièrje, syn. (c) rampioûle |
fleûve |
[nm] fleuve |
flîmèdje |
[nm] (e) incision, syn. (c) crènadje, (e) crèneûre |
flitchî |
[v] rater, syn. manker, rater |
flori |
[v] fleurir |
flotant |
[adj] (e) , -e: indécis, -e, syn. balzinant, balzineû, pôtiaud, (o) balzinaud |
flotche |
[nf] (e) touffe, syn. topèt, topéye, (e) toupe, (o) bousséye (herbes), stokéye (végétation plus grosse); (e-c) flocon (de neige), syn. flotche, flotchîye, payète, (o) plomion, (e) ploumetion; (o) roudjès _s: trèfle, syn. calauve, clâves, trimblène, triyanèle; (o-c) erreur, syn.èreûr, faute, frawe, trompe, (e) marihèdje, (e) måkule |
flotchîye |
[nf] (c) flocon (de neige) , syn. flotche, payète, (o) plomion, (e) ploumetion |
flouhe |
[nf] (e) foule, affluence, syn. (c) froche, masse di djins, (o) contrèmasse |
flouwi |
[v] (e) se faner, syn. d(i)flani, flani |
fô |
[adj] (c) , fole, syn. sot, -e |
fôce |
[nf] (o) cf fwace |
fôdje |
[nf] (o-e) cf fwadje |
foleure |
[nf] (c) foulure, syn. afolûre, (e) fwèrciheûre, (o) ristikelâdje, (o) stikelâdje |
folîye |
[nf] (e-c) folie, syn. soterîye |
fond |
[adj] (o-c) , -e: profond, -e, syn. pârfond |
fond |
[nm] fond |
fonde |
[v] fé _: dissoudre |
fondou |
[adj] (e) , -owe: fondu |
fondu |
[adj] (c) , -ûwe: fondu |
fontène |
[nf] (o) cf fontin.ne |
fontin.ne |
[nf] (e-c) fontaine |
for |
[nm] (c-e) four |
forbate |
[v] (c) contredire, syn. contrèbate, contrèdîre, (o) bate èl contreuvèrse |
forboûre |
[v] bouillir à l’excès |
forbouter |
[v] (c) si _: s’exténuer, syn. si forbouter, si fornauji, (e) si crèvinter, (e) s’ ovrer mwèrt, (o) s’ mète djus d’ fôrce |
forbrouyî |
[v] ((o) s’ fourbrouyî) se tromper |
force |
[nf] (o) cf fwace |
fôrce |
[nf] (o) cf fwace |
fôrcî |
[v] (o) cf fwârcî |
fôrdjî |
[v] (o-e) cf fwârdjî |
fôre |
[nf] (e-c) foire, aussi: (o-c) fwêre |
forèt |
[nm] (e) (rare) forêt, syn. (grand) bwès |
forfant |
[adj] (e) , -e: magnifique, syn. magnifike, clapant |
fornauji |
[v] (c) si _: s’exténuer, se surmener, syn. si forbouter, (e) si crèvinter, (e) s’ ovrer mwèrt, (e) stantchî, (o) s’ alan.mî à ‘l bèsogne, (o) s’ mète djus d’ fôrce |
fornê |
[nm] (e) cf fornia |
fornia |
[nm] (c) fourneau |
fôrt |
[adv] (o) cf fwârt |
fosse |
[nf] fosse; (charbonnage) mine, syn. bur |
fossé |
[nm] (e-c) fossé |
fossè |
[nm] (o) cf fossé |
fossetî |
[nm] (o) mineur, syn. houyeû |
fotche |
[nf] (e-c) fourche; (c) bifurcation, syn. crwèjeléye vôye |
foto |
[nf] photo |
foû |
[adv] en dehors |
foû |
[prep] (e-c) _ di: hors de, en dehors de |
fougnant |
[nm] (c) taupe, syn. foyon |
fougnî |
[v] (c) (fureter) fouiller, syn. r(i)nachî |
foûgnî |
[v] (o) cf fougnî |
fougue |
[nf] caprice, syn. makèt, zine |
foûme |
[nf] (e-c) forme, syn. cougne |
foumî |
[v] (e) cf feumyî; (e) cf fumer |
foumîre |
[nf] (e) cf fumêre |
four |
[nm] (o) cf for |
foûr |
[nm] foin |
fourboûre |
[v] (o) cf forboûre |
fourbouter |
[v] (o) cf forbouter |
fourbrouyî |
[v] (o) s’ _: se tromper, syn. si brouyî |
fournia |
[nm] (o) cf fornia |
fourtche |
[nf] (o) cf fotche |
foutche |
[nf] (o) cf fotche |
foute |
[v] (c) si _: se moquer |
foute |
[v] (c-o) foute djus: amputer, syn. côper |
foute |
[v] _ djus: abattre, syn. abate, taper djus |
fouyadje |
[nm] (c) feuillage, syn. cheûve, fouyes |
fouyâdje |
[nm] (o) cf fouyadje |
fouye |
[nf] feuille; (o-c) _s: feuillage, syn. cheûve, fouyadje |
fouyèdje |
[nm] (e) cf fouyadje |
fouyeter |
[v] feuilleter |
fouyî |
[v] (o-c) bêcher |
fouyon |
[nm] (o) cf foyon |
fowène |
[nf] (o) cf fawène |
foye |
[nf] (e) cf fouye |
foyî |
[v] (e) cf fouyî |
foyon |
[nm] taupe, syn. fougnant |
frambaujî |
[nm] (o-c) framboisier, syn. amandî |
frambwèsî |
[nm] (e) cf frambaujî |
franc |
[adj] , franke: franc, -che |
franc-djeu |
[nm] (o-c) fair-play |
franc-djeû |
[nm] (e) cf franc-djeu |
franchîje |
[nf] (o) cf franchise |
franchise |
[nf] (c) franchise, syn. (e) frankisté |
frankisté |
[nf] (e) franchise, syn. (c) franchise |
frawe |
[nf] (c) erreur, syn.èreûr, faute, flotche, trompe, (e) marihèdje, (e) måkule; (e) tricherie, syn. tricherîye, (o) agonerîye, (o) faustriyâdje |
frawetiner |
[v] (e) troubler, syn. troûbler, (c) baltrîjî, (o) agoner |
frawetineû |
[n] (e) , -se: tricheur, -euse, syn. tricheû, (o) agon, (o) agoneû, (o) faustriyeû |
fré |
[nm] frère, syn. frére ((o) fré + un nom: fré Djan) |
frèch |
[adj] (o-c) , -e: humide, syn, frèch |
frèchau |
[nm] (o-c) marécage, marais, syn. (e) maras’, (o) frèchî |
frècheû |
[nm] (o) humidité, , syn. (c) crouweû, (e) crouwin |
frèchi |
[v] (o-c) mouiller, syn. (e-c) ramouyî |
frèchî |
[nm] (o) marais, syn. frèchau, (e) maras’ |
frèd |
[adj] (o-c) , -e: froid, -e |
frèd |
[nm] (c) rhume, syn. reûme, (e) mwèhenê, (o) catâre |
frèh |
[adj] (e) cf frèch |
frèheûr |
[nm] (e) cf frècheû |
fréje |
[nf] (o-c) fraise |
fréjî |
[nm] (o-c) fraisier |
frére |
[nm] (o-c) frère, syn. fré |
freûd |
[adj] (e) cf frèd |
fréve |
[nf] (e) cf fréje |
frévî |
[nm] (e) cf fréjî |
frichtouye |
[nf] (o) repas, syn. eûréye, r(i)pas |
frîleûs |
[adj] (c) , -e: frileux, -euse, syn. rafrèdi, (e) froûleûs |
fris’ |
[adj] , frisse: frais, fraîche |
frîson |
[nm] (o) frisson, syn. (c) frumejon, (e) frusion |
frissemint |
[adv] (e) fraîchement, syn. novèlemint |
froche |
[nf] (c) foule, affluence, syn. masse di djins, (e) flouhe, (o) contrèmasse; (c) abondance, syn. abondance |
frochî |
[v] (c) froisser, syn. cafougnî |
frohî |
[v] (e) cf frochî |
fromadje |
[nm] (c) fromage |
fromâdje |
[nm] (o) cf fromadje |
fromint |
[nm] (o) cf frumint |
fronce |
[nf] (o) (tronc ébranché) tronc |
front |
[nm] front |
froter |
[v] frotter, syn. r(i)churer |
frouchî |
[v] (o) cf frochî |
froûleûs |
[adj] (e) frileux, -euse, syn. frîleûs, rafrèdi |
froumadje |
[nm] (e) cf fromadje |
frumejî |
[v] (o-c) frissonner, syn. (e) frusi |
frumejon |
[nm] (c) frisson, syn. (e) frusion |
frumèle |
[nf] (e) cf fumèle |
frumihe |
[nf] (e) fourmi, syn. (c) copiche |
frumint |
[nm] (e-c) blé, syn. grin |
frusi |
[v] (e) frissonner, syn. (o-c) frumejî |
frusion |
[nm] (e) frisson, syn. (c) frumejon |
frut |
[nm] (e), frût’: cf frût |
frût |
[nm] (o-c) fruit |
frûtèdje |
[nm] (e) cf frûtiadje |
frûtiadje |
[nm] (c) ensemble de fruits |
frwèd |
[nm] (o) cf frèd |
fumèle |
[nf] (c) femelle |
fumer |
[v] (c) (tabac) fumer |
fumêre |
[nf] (c) fumée, syn. ignîre |
fumyî |
[v] (c) cf feumyî |
funkî |
[v] (c) cf feumyî |
funkyî |
[v] (o) cf feumyî |
furdin.ne |
[nf] (c) fredaine |
fûrler |
[v] (c) gaspiller, syn. alouwer, d(i)gârciner, (o) brichôder, (o) garciner, (e) cåspouyî, (e) k(i)taper |
fûrleûs |
[adj] (c) , -e: prodigue, syn. (c) poûjaud, (o) brichôdeûs |
fuséye |
[nf] (o-c) fusée |
fusêye |
[nf] (e) cf fuséye |
fusik |
[nm] (o) cf fisik |
futé |
[adj] (o) , -éye: intelligent, -e, syn. malin, (e) sincieûs, (e) sûti |
fuwant |
[nm] (o) cf fougnant |
fwace |
[nf] (c) force, énergie, puissance, syn. agrè, ameû, fwace, (e) èhowe; (c) dipus qu’ sès _s, (e) so sès fwèces:: d’arrache-pied; (e) fé ‘ne fwèce: faire un effort |
fwadje |
[nf] (c) forge |
fwârcî |
[v] (c) forcer |
fwârdjî |
[v] (c) forger |
fwârt |
[adj] (c) , fwate: fort |
fwârt |
[adv] (c) très |
fwârt |
[nm] (c) ièsse au _ avou: rivaliser, syn. (c) aler conte |
fwè |
[nf] foi |
fwè |
[nm] (o) cf féte |
fwèbe |
[adj] (o-c) faible, syn. flauwe |
fwèblèsse |
[nf] (o-c) faiblesse, syn. flauweté |
fwèbli |
[v] (o-c) faiblir, syn. flauwi |
fwèce |
[nf] (e) cf fwace |
fwèd |
[nm] (o) cf frèd |
fwèrci |
[v] (e) cf fwârcî |
fwèrciheûre |
[nf] (e) foulure, syn. afolûre, foleure, (o) ristikelâdje, (o) stikelâdje |
fwêre |
[nf] (o-c) foire, aussi: (e-c) fôre |
fwért |
[adv] (e) cf fwârt |
fwin |
[nf] (o-c) faim |
fwît |
[nm] (o) cf frût |
gade |
[nf] chèvre |
gadjî |
[v] (o) cf wadjî |
gadrouyî |
[v] (o) tripoter, syn. brichôder, tchipoter, (e) maltôter, (o) cafougnî |
gaîy |
[adj] (o-c) , -e: gai, -e |
galafyî |
[v] (c) dévorer, syn. dèvorer, garlofer, stron.ner |
galant |
[n] , -e au fém. : (c) comére, (o) coumére: fiancé, -e |
gålioter |
[v] (e) orner, syn. (c) atriker |
galopia |
[nm] (o) gamin, -ine, syn. gamin, -ine, raupin, raupinia, (e) cårpê |
gamin |
[nm] (o-c) , -e, syn. raupin, raupinia, (e) cårpê, (o) galopia |
gangnadje |
[nm] (c) profit, syn. profit, rintréye |
gangnâdje |
[nm] (o) cf gangnadje |
gangne |
[nf] gain |
gangnèdje |
[nm] (e) cf gangnadje |
gangnî |
[v] gagner, vaincre, syn. bate, vinke |
gant |
[nm] (o) cf want |
gâr |
[nm] (e) cf gârde |
gâradje |
[nm] (c) garage |
gârâdje |
[nm] (o) cf gâradje |
garanti |
[v] garantir, protéger |
garciner |
[v] (o) gaspiller, syn. alouwer, d(i)gârciner, fûrler, (o) brichôder, (e) cåspouyî, (e) k(i)taper |
gârçon |
[nm] (o) garçon, syn. valèt; (o) fils, syn. fis, valèt |
gârde |
[nm] (o-c) garde |
gâre |
[nf] (o-c) gare, syn. stâcion |
gåre |
[nf] (e) cf gâre |
gårèdje |
[nm] (e) cf gâradje |
garène |
[nf] (o-c) (chien) niche, syn. (e) houbète |
gârgousète |
[nf] (c) oesophage, syn. gosî, tuyau do stomak, (o) goyî, (e) avala |
garine |
[nf] (c) cf garène |
garlofer |
[v] (e) dévorer, syn. dèvorer, galafyî, stron.ner, |
gârni |
[v] (o-c) garnir |
gårni |
[v] (e) cf gârni |
gatau |
[nm] (o) cf wastia |
gâter |
[v] (o-c) gâter |
gåter |
[v] (e) cf gåter |
gauche |
[nf] gauche |
gaudrouyî |
[v] (c) patauger, syn. (o) pètachî, (e) wayî |
gawe |
[nf] (c) mâchoire, syn. machwêre |
gåy |
[adj] (e) élégant, syn. (o-c) prôpe |
gaye |
[nf] (o-c) noix |
gayole |
[nf] (o-c) cage; (o-c) prison, syn. prîjon |
gayolè |
[adj] (o) , -éye: bariolé, -e, syn. cadjolé, caflori |
gayoûle |
[nf] (e) cf gayole |
gâz’ |
[nm] (o-c) gaz |
gåz’ |
[nm] (e) cf gâz’ |
gazète |
[nf] journal |
glèter |
[v] baver, syn. blèfer |
glorieûs |
[adj] , -e: hautain, -e, syn. fiér, grandiveûs |
gngno |
[nm] forme élidée de dji(i)gno: genou |
gnokî |
[v] (o) blesser, syn. blèsser, cwachî |
gobieû |
[n] (c), gobiyerèsse: chiffonnier, -ière, syn. loketî, (o-c) mârtchand d’ lokes, (e) martchand d’ clikotes |
gobîyes |
[nf-pl] (c) loques, syn. clikotes, lokes, (o) bisoûyes |
gohèrlî |
[nm] (e) cf gorelî |
golza |
[nm] (o) cf golzau |
golzå |
[nm] (e) cf golzau |
golzau |
[nm] (c) colza |
goreler |
[v] (c) duper, syn. atraper, couyoner, r(i)fé, (o) awè à l’ soye, (o) awè au scorion |
gorelî |
[nm] (o-c) bourrelier |
gosî |
[nm] oesophage, syn. gârgousète, tuyau do stomak, (o) goyî, (e) avala |
goubîyes |
[nf-pl] (o) cf gobîyes |
gout |
[nm] (o-c) saveur |
goyî |
[nm] (o) oesophage, syn. gârgousète, gosî, tuyau do stomak, (e) avala |
grabouyeûs |
[adj] (e) , -e: rugueux, -euse, syn. ruche, (e) rahiant |
grandeû |
[nf] (o-c) taille, syn. hôteû, taye |
grandeû |
[nf] orgueil, syn. grandiveûseté |
grandiveûs |
[adj] , -e: hautain, -e, orgueilleux, -euse, prétentieux, -se, syn. fiér, glorieûs, prétincieûs, -e, (o) trop-d’-gueûye |
grandiveûseté |
[nf] (c) orgueil, syn. grandeû |
grandiveûsetè |
[nf] (o) cf grandiveûseté |
grasener |
[v] (o) tisonner, syn. grawyî, tîjener |
grate |
[nf] (o) cf grète |
gravisse |
[nf] (o) cf grèvèsse |
grawyî |
[v] (e-c) tisonner, syn. tîjener, (o) grasener |
gré |
[nm] (e) marche d’escalier, syn. apas, d(i)gré, montéye; _s: escalier; rôlants _s: escalator, syn. èscalatôr |
grète |
[nf] égratignure |
grète-cu |
[nm] (c) houx |
grèter |
[v] (e-c) égratigner, syn. digrèter |
grèvèsse |
[nf] (e-c) écrevisse |
grifyî |
[v] (o) égratigner, syn. grèter, digrèter |
grigneûs |
[adj] , -e: maussade; , -e: bougon, -ne, syn. grigneûs, mau toûrné, rûtiaud, (o) moûsenaud, (o) marmouseû; boudeur, -euse, syn. grognaud, (e) moufetåd |
grignî |
[v] (c) bouder, syn. (e) brognî, (o) cagnî, (o-c) grognî |
grimace |
[nf] (c) qui fêt dès _s: maniéré, -e, syn. (c) qui fêt dès grimaces |
grimancén |
[nm] (o) cf grimancyin |
grimancyin |
[adj] , -ène: hypocrite, syn. faus pilâte, tchipoteû, (e) djan’nèsse |
grimancyin |
[nm] (c) sorcier, syn. sôrcî, (e) macrê |
grin |
[nm] |
grin |
[nm] céréale, syn. grin; blé, froment, syn. frumint |
gripète |
[nf] (montée) côte, syn. cripèt, tiène |
grognaud |
[adj] (o-c) , -e: boudeur, -euse, syn. grigneûs, (e) moufetåd |
grognî |
[v] (o-c) bouder, syn. (e) brognî, (o) cagnî, (c) grignî |
grognon |
[nm] (o-c) museau, syn. mouson, (e) mûsê |
gros |
[nm] (o) _ du bras: biceps, syn. mitchot, bicèp’; (e) _ dè l’ djambe: cuisse, syn. cwisse, d(i)zeû dè l’ djambe |
grujon |
[nm] (e) cartilage, syn. crokant |
grusiner |
[v] (e) fredonner, syn. (o-c) mûsener |
guèder |
[v] (o-c) rassasier, syn. r(i)pache |
guète |
[nf] (o-c) awè ça à sès _s: échouer, syn. fé bèrwète, (o-c) awè ça à sès rins, (c) awè one broke, (o) awè ‘ne broke, (o) fé broke |
gueûye |
[nf] gueule |
guéy |
[adj] (o) cf gaîy |
guignî |
[v] (o) observer, syn. lumer, raviser, rawaîtî, waîtî d’ asto, (e) loukî |
guisike |
[nf] (c) visage |
guîye |
[nf] (o-c) quille, syn. (e) bèye |
habiter |
[v] (o-c) fréquenter, syn. hanter, (e) canler avou |
håbiter |
[v] (e) cf habiter |
hâdes |
[nf-pl] (c) hardes |
hågner |
[v] (e) cf auyener |
hagnî |
[v] mordre, syn. clawer |
haîtî |
[adj] (c), -îye: sain |
halcoter |
[v] (e) balancer, syn. hossî, (o) bèrlokî, bèrlondjî, (c) bloncî |
håle |
[nf] (e) cf chaule |
halène |
[nf] chenille |
halêne |
[nf] (e-o) cf halêne |
halin.ne |
[nf] (c) haleine |
hame |
[nm] (e) cf chame |
hame |
[nm] (e) cf chame |
hametê |
[nm] (e) cf hamia |
hamia |
[nm] (o-c) hameau |
hanète |
[nf] nuque, syn. atia, coû, (e) hatrê |
hanter |
[v] (o-c) fréquenter, syn. habiter, (e) canler avou |
hantîse |
[nf] (o-c) relation (personnes), syn. conechance |
hape |
[nf] (o) cf hèpe |
hape-châr |
[nm] (o-c) avare |
haper |
[v] (c-e) (dérober) voler, syn. scroter, voler; kidnapper |
hapeû |
[n] (c-e) , -se, syn. voleûr, -se |
hardi |
[adj] (e) cf hârdi |
hârdi |
[adj] (c), -îye: hardi, -e |
håres |
[nf-pl] (e) cf hâdes |
harin |
[nm] (e) cf hèrin |
hasârd |
[nm] (o-c) hasard, syn. astchèyance |
hasård |
[nm] (e) cf hasârd |
håsplêye |
[nf] (e) cf hauspléye |
håsse |
[nf] (e) cf hausse |
håster |
[v] (e) si _: se hâter, , syn. chorer, si d’chombrer, (o) tèchî |
håster |
[v] (e) si _: s’empresser, syn. (o-c) chorer |
hatche |
[nf] (o-c) hache, syn. hèpe |
hate |
[v] (e) taper l’ _ so ‘ne saquî: calomnier, syn. d(i)fûtyî o.s., (o) lachî dès-invanîyes su o.s., (o) machurer o.s. |
hatia |
[nm] (o-c) cou, syn. cô, (e) hatrê |
håtin |
[adj] (e), -in.ne: hautain, -e |
hatrê |
[nf] (e) nuque, syn. atia, coû, hanète; (e) cou, syn. cô, hatia |
hauspléye |
[nm] écheveau, syn. èchè |
hausse |
[nf] (o-c) hâte; (o-c) dj’ a _: (litt. hâte) j’ai besoin d’aller aux toilettes |
haussî |
[v] (e) (prix) monter, syn. (o-c) raussî |
haver |
[v] (e) racler, syn. scrèper |
havèt |
[nm] crochet, syn. crotchèt |
hawe |
[nf] houe |
hayåve |
[adj] (e) désagréable, syn. displaîjant |
haye |
[nf] (o-c) haie |
håye |
[nf] (e) cf haye |
hèmorwides |
[nf-pl] (o-c) hémorroïdes, syn. brokes |
hèna |
[nm] (c) récipient, syn. bidon, caté |
hèpe |
[nf] hache, syn. hatche |
hére |
[v] (e) haïr, syn. vèy èvi, (o) awè à dèdin |
hèrer |
[v] (c-e) introduire (quelque chose), syn. stitchî, tchôkî |
hêrî |
[v] (e) insister, syn. bourer, poûssî, (e) holer, (o) aspoyî |
hèrin |
[nm] (o-c) hareng |
hèritance |
[v] (o-c) fé one _: hériter, syn. hèriter |
hèriter |
[v] (e-c) hériter, syn. (o) fé one hèritance |
hèrlêye |
[nf] (e) bousculade, syn. bourerîye, cobouradje, rabouréye, (o) ramoncelâdje |
hèrtchî |
[v] cf hièrtchî |
hèsse |
[nf] (c) hêtre, syn. fau |
hèsse |
[nf-pl] (e) cf chache |
hète |
[nf] (e) cf chète |
hèter |
[v] (e) cf chèter |
hétî |
[adj] (o), -îye: cf haîtî |
hêtî |
[adj] (e), -èye: cf haîtî |
hèton |
[nm] (e) cf chèton |
heûre |
[v] (e) cf cheûre |
heûreûs |
[adj] (o-c) , -e: heureux, -euse, syn. binauje |
heûreûsemint |
[adv-conj] (o-c) _ (qui): heureusement (que), syn. (là) co bin (qui) |
heûve |
[nf] (e) cf cheûve |
héveler |
[v] (e) entailler, syn. (e-c) crèner |
hî |
[nm] (e) cf chî |
hibou |
[nf] (e) hibou, , syn. houlote, (e) houperale, (o) mawouche |
hiède |
[nf] (e-c) troupeau, syn. (o-c) troupia |
hièles |
[nf-pl] (e) cf chèles |
hièrsî |
[v] (o-c) herser, syn. rayèner |
hièrtchî |
[v] (e-c) (tirer) traîner, syn. trin.ner |
hikèt |
[nm] (o-c) hoquet, syn. licote; secousse |
hikète |
[nf] (e) cf hikèt |
hiketer |
[v] avoir le hoquet, syn; awè l’ licote; (e) sangloter, syn. somadjî, (e) sogloter |
hiner |
[v] (e) jeter, lancer, syn. lancî. taper, (e) djèter; (e) _ dè cou: ruer, syn. (c) rouwer |
hinéye |
[nf] (c) odeur, syn. odeûr, vènéye |
hinêye |
[nf] (e) cf hinéye |
hintche |
[nf] (e) gauche, syn. gauche |
hiper |
[v] (e) cf chiper |
histôriète |
[nf] (e) anecdote, syn. fauvirète, quinte |
histwére |
[nf] (e) cf histwêre |
histwêre |
[nf] (o-c) histoire |
hitåd |
[adj] (e) cf chitaud |
hite |
[nf] (e) cf chite |
hiyeter |
[v] (e) cf chîleter |
hiyî |
[v] (e) déchirer, syn. chirer, dichirer, skèter |
holer |
[v] (e) insister, syn. bourer, poûssî, (e) hêrî, (o) aspoyî |
home |
[nf] (e) cf chime |
honteûs |
[adj] (o-c) , -e: honteux, -euse, syn. pèneûs; (e) , -e: (personne) confus, -e, syn. cacame, (o) mètch |
hope |
[nf] (c-e) bond, saut, syn. (o) saut; (e) (c) fé one ((e) ‘ne) _: bondir, syn. potchî, sauteler, (o) fé in saut |
hopê |
[nm] (e) tas, syn. (c) moncia; (e) à _: à discrétion, syn. à moncia, à pougnîyes, (o) à l’ disgouviène, (e) à r’dohe |
hôpî |
[v] (e) cf chôpyî |
horbi |
[v] (e) cf choûrbu |
hosse-cu |
[nm] (o-c) bergeronnette, syn. (c) hosse-quèwe, (e) tchirou |
hosse-quèwe |
[nm] (c) bergeronnette, syn. hosse-cu, (e) tchirou |
hosse-quowe |
[nm] (e) cf hosse-quèwe |
hossî |
[v] balancer, syn. (o) bèrlokî, bèrlondjî, (c) bloncî, (e) halcoter |
hôt |
[adj] (c-e) , -e : haut, -e, élevé, -e |
hotchî |
[v] (e) trancher, syn. (c) trintchî, (e) côper |
hote |
[nf] (o) hotte, syn. (e-c) bot |
hôtél |
[nm] (e-c) hôtel |
hôtèl |
[nm] (o) cf hôtél |
hôteû |
[nf] (o-c) taille, syn. grandeû, taye; colline |
hou |
[nm] houx, syn. grète-cu |
houbète |
[nf] (e) (chien) niche, syn. (o-c) garène |
houbion |
[nm] (o-c) houblon |
houblon |
[nm] (e) cf houbion |
houkî |
[v] (e) cf huker |
houlé |
[adj] (e) , -êye: boiteux, -euse, syn. chalé; (e) roter _: boiter, syn. bwèstyî, chaler, chaleter, clèpyî |
hoûler |
[v] (e) cf hûler |
houlote |
[nf] (c-e) hibou, syn. (e) houperale, (o) mawouche |
houmeûr |
[nf] (e) cf humeûr |
houperale |
[nf] (e) hibou, syn. houlote, (o) mawouche |
hoûrmint |
[nm] (e) échafaudage, syn. (c) ôrdadje |
housse |
[nf] porte- monnaie |
houssê |
[nm] (e) giboulée, syn. (c) via-d’-maus’, (s) bikèt-d’-avri (en avril) |
houssî |
[nm] (e) cf uchî |
houte |
[loc] (e) cf iute |
houte |
[prép] (e) cf oute |
hoûter |
[v] (e) cf choûter |
houye |
[nf] (o-c) houille, syn. tchèrbon |
houyeû |
[nm] mineur, (o) fossetî |
hovelète |
[nf] (e) cf chovelète |
hover |
[v] (e) cf chover |
hoveter |
[v] (e) épousseter, syn. prinde lès poûssêres |
hoye |
[nf] (e) cf houye |
hufler |
[v] (e) cf choufler |
huker |
[v] (o-c) appeler, syn. criyî après, (e) brêre après; (o-c) inviter, syn. priyî |
hukî |
[v] (o) cf huker |
hûler |
[v] (o-c) hurler |
humeûr |
[nf] (o-c) humeur |
hureûs |
[adj] (e) cf heûreûs |
hureûsemint |
[adv-conj] (e) cf heûreûsemint |
huréye |
[nf] (o-c) talus |
hurêye |
[nf] (e) cf huréye |
hwèce |
[nf] (e) cf chwache |
î |
[nm] (o) cf ouy |
ian’ |
[adj-nm] (o) imbécile, syn. (e) bouhale, (e) bwègne-vê |
iau |
[nf] (o) cf êwe |
iaurd |
[adj] (o) , iaude: sale, syn. (c) man.nèt, (e) måssî |
iaurdi |
[v] (o) salir, syn. (c) d(i)bèrner, (c) man.ni, (o) èbèrnater, (e) fé måssî |
idéye |
[nf] (o-c) awè d’ l’ idéye: être ingénieux |
idéye |
[nf] (o-c) idée: (o) awè ène _ dins s’ tièsse, (e) aveûr ine îdèye qui nè l’ qwite nin: avoir une idée fixe; (o-c) awè dins l’ _, (e) aveûr l’ îdèye: avoir l’ intention; (c) awè _, (o) awè l’ _: se figurer, imaginer, syn. si mète è l’ tièsse, sondjî |
îdèye |
[nf] (e) cf idéye |
ièbe |
[nf] (o-c) herbe; _s: (o-c) épices, syn. spécerîyes, spices; (c) _ di sint Djôsèf: tussilage, syn. pas-d’-âne; (c) _ di vatche: colchique, syn. tûwe-tchin, (o) catchot, (e) boû |
ièsse |
[v] (o-c) être, se trouver, aussi (e-c) èsse; (o-c) _ da: appartenir à; c’ èst da mi : cela m’appartient |
ieu |
[nm] (o) cf ou |
ignére |
[nf] (o) cf fumêre |
ignîre |
[nf] (c) fumée, syn. fumêre |
îlètré |
[v] (e) (e) èsse _, -éye: être illettré, syn. (c) ni sawè ni â ni b (, cfsawè) |
imâdje |
[nf] (o) cf imaudje |
imådje |
[nf] (e) cf imaudje |
imadjinâcion |
[nf] (o) imagination, syn. sondjadje |
imådjinåcion |
[nf] (e) cf imådjinåcion |
imådjiner |
[v] (e) imaginer, syn. awè idéye, sondjî; (e) s’ _: se figurer, syn. (c) si mète è l’ tièsse, awè idéye |
imaudje |
[nf] (c) image |
imbaras |
[nm] embarras |
imbarassant |
[adj] , -e: embarrassant, -e, syn. (e) èhalant |
imbarasser |
[v] (e-c) cf èbarasser |
imbéter |
[v] (o) s’ _: s’ennuyer |
îmiter |
[v] (e) imiter, syn. chiner, sindjî, (o) fé l’ min.me qui |
impacyint |
[adj] (e) _, -e: impatient, -e, syn. sins pacyince |
impèrmèyâbe |
[nm] (o-c) imperméable |
impèrmèyåbe |
[nm] (e) cf impèrmèyâbe |
implâte |
[nf] (o) cf èplausse |
important |
[adj] (e) cf impôrtant |
impôrtant |
[adj] (o-c) , -e: important, -e, syn. (e) consèkent |
impossibe |
[adj] impossible |
imprimer |
[v] imprimer |
imprudent |
[adj] (e) , -e: imprudent, -e, syn. avisé |
impwè |
[nf] (o) cf emplwè |
in-bas |
[nm] (o) rez-de-chaussée, syn. d(i)zos |
incèrtin |
[adj] (c) , -in.ne: incertain, -e |
incrwèyâbe |
[adj] (o-c) incroyable, syn. à n’ nin crwêre |
incrwèyåbe |
[adj] (e) cf incrwèyâbe |
in-dèwôrs |
[adj] (o) d’ l’ _: extérieur, syn. (e) d(i)foûtrin, (c) d’ au-d’foû |
in-dèwôrs |
[nm] (o) cf au-d’foû |
indicâcion |
[nf] (o-c) indication, syn. (e) acsègnance, (e) mosteûre |
indiker |
[v] indiquer, syn. mostrer, (e) acsègnî |
indikî |
[v] (o) cf indiker |
indjusse |
[adj] (o-e) injuste |
infér |
[nm] (e) cf infiêr |
infêr |
[nm] (c) enfer |
infiêr |
[nm] (o) cf infiêr |
inflamâcion |
[nf] (o-c) inflammation, syn. feu |
inflamåcion |
[nf] (e) cf inflamâcion |
infler |
[v] enfler; s’enfler; (o) exagérer, syn. aler trop lon, criyî fwârt |
infurmitè |
[nf] (o) infirmité, syn. (e-c) mèhin |
ingliton |
[nm] (e) hareng saur, syn. sorèt |
inke |
[nf] (o) cf intche |
inlever |
[v] (o) cf r(i)tirer |
inlîre |
[v] (o) trier, syn. (o-e) rèlîre |
in.mer |
[v] (sens plutôt abstrait) aimer; (o-c) in.mer mia (/ (e) mî): préférer |
inocint |
[adj-n] (o) cf înocint |
înocint |
[adj-n] (c) , -in.ne innocent, -e, syn. bauyaud, bwârgnasse; (c) , -in.ne: idiot, -e, syn. bièsse |
inondâcion |
[nf] (o-c) inondation, syn. ènêwadje, grossès-êwes |
înondâcion |
[nf] (e) cf înondâcion |
insèke |
[nm] insecte, syn. mochète, pèwion |
insi |
[adv] utilisé comme adj.: une voiture pareille: one vwètûre insi |
inspétchî |
[v] (o) cf èspêtchî |
institutrice |
[nf] (o) institutrice, syn. (o) madame dè l’ èscole, (o) mamesèle dè l’ èscole |
instrûre |
[v] (e) instruire |
intâye |
[nf] (o) incision, syn. crènadje |
intayî |
[v] (o) entailler, syn. (e-c) crèner, (e) héveler |
intche 1 |
[nf] (e) hameçon, syn. anzin |
intche 2 |
[nf] encre |
inte |
[prép] entre; parmi, syn. avau, dins |
intencion |
[nf] (e) aveûr l’ _: avoir l’ intention, syn. (o-c) awè dins l’ idéye |
intèrèsser |
[v] intéresser |
intèrodjî |
[v] (c) interroger, syn. dimander |
intèrojer |
[v] (c-e) cf intèrodjî |
intèrompe |
[v] (e) interrompre (quelqu’un), syn. côper; (e) interrompre (quelque chose), syn. stater |
intimider |
[v] (e) intimider, syn. disfranki, fé awè peû |
intincion |
[nf] (o) awè l’ _: avoir l’ intention, syn. (o-c) awè dins l’ idéye |
intoû(r) |
[prép] (o) à l’ _ dè: cf autoû di |
intrè |
[prép] (o) cf inte |
intrer |
[v] entrer, syn. moussî |
intréye |
[nf] (o-c) entrée |
intrêye |
[nf] (e) cf intréye |
intriprinde |
[v] (e) cf ètèrprinde |
intriteni |
[v] (e) cf ètèrtinu |
intrivûwe |
[nf] interview |
inutile |
[adj] inutile |
invanîye |
[nf] (o) lachî dès-_s su ‘ne saquî: calomnier, syn. d(i)fûtyî o.s., (e) taper l’ hate so o.s., (o) machurer o.s. |
invèye |
[nf] (e) cf invîye |
invièrs |
[nm] (o) cf èviêr |
invîye |
[nf] (o-c) envie |
inviyî |
[v] envier |
inwîye |
[nf] (c) anguille |
ipocrite |
[adj] (e) hypocrite, syn. faus pilâte, grimancyin, tchipoteû, (e) djan’nèsse |
îr |
[adv] (e) cf ayîr |
îrèsponsåbe |
[adj] (e) irresponsable |
îrson |
[nm] (o) cf nièrson |
iût’ |
[adj] (c) huit; (c) i gn-a iûs-omes, gn-a iût feumes, gn-a iût’; (e) i n-a ût’ omes, i n-a ût feumes, i n-a ût’; (o) i gn-a wit-omes, gn-a wit feumes, gn-a wit’ |
iute |
[loc] (o-c) si mète à _: se mettre à l’ abri (de la pluie ou sens plus général) , syn. si mète à ok, si mète au r’cwè, si mète à l’ avrûle |
iute |
[prép] (o-c) outre, syn. oute |
iviér |
[nm] (e) cf iviêr |
iviêr |
[nm] (o-c) hiver |
iviérs |
[nm] (e) cf èviêr |
jamaîs |
[adv] (c) jamais, syn. mauy |
jamåy |
[adv] (e) cf jamaîs |
jamés |
[adv] (o) cf jamaîs |
janvî |
[nm] (c) cf djanvî |
janvier |
[nm] (o-e) cf djanvî |
jate |
[nf] tasse |
jèbe |
[nf] (e) cf ièbe; målès jèbes: mauvaises herbes, syn. cruwaus |
jendâr |
[nm] (e) cf jendârme |
jendarme |
[nm] (o-e) cf jendârme |
jendârme |
[nm] (c) gendarme |
jendarmèrèye |
[nf] (e) cf jendârmèrîye |
jendârmèrîye |
[nf] (c) gendarmerie |
jèyant |
[adj] (c) , -e, géant, -e |
jibiè |
[nm] (o) cf djibî |
jin.ne |
[nf] (o-c) gêne; (o-c) sins _: sans scrupule |
jin.ner |
[v] (o-c) gêner |
jubier |
[nm] (c) cf djibî |
jujer |
[v] (o-c) juger, aussi: djudjî |
julèt’ |
[nm] (o-c) juillet, aussi: (e) djulèt’ |
julièt |
[nm] (o) cf djulèt’ |
jun |
[nm] (c) juin, aussi: djun |
jupsyin |
[n] (o-c), -ène, syn. barakî, -erèsse |
jusse |
[adj] (c) juste, exact, -e, cf djusse |
justumint |
[adv] (c) cf djustumint |
jwèyeûs |
[adj] (o) , -e: cf djoyeûs |
kèdje |
[nf] (o-c) charge, aussi: tchèdje |
kèkiaud |
[adj] (c), -e: chatouilleux, -se, syn. kèkieûs |
kèkieûs |
[adj] , -e: chatouilleux, -se, syn. kèkiaud |
kèkyî |
[v] (c) chatouiller |
kèrdjadje |
[nm] (c) chargement, aussi: tchèrdjadje |
kèrdjâdje |
[nm] (o) cf kèrdjadje |
kèrdjî |
[v] (o-c) charger, aussi: tchèrdjî |
kèrnache |
[nf] (c) cicatrice, , syn. (c) costure, (o) brogne, (o) skèrlache |
kèrner |
[v] (o) cf crèner |
kèrtin |
[nm] (o) panier, syn. bansetia, tchèna, (e) bodèt |
kèrton |
[nm] (o-e) cf crèton |
késse |
[nf] (o) cf caîsse |
kêsse |
[nf] (e) cf caîsse |
keûde |
[nm] (c) coude, aussi: coûtiron |
keûde |
[v] (o-c) coudre, aussi: keûse |
keûr |
[nm] (o-c) coeur |
keûre |
[nf] (e) lêde _: méfait, syn. (e) lêd djèsse |
keûre |
[v] (e) n’ aveûr di _: cf cure |
keûse |
[v] (e-c) coudre, aussi: keûde |
keûve |
[nm] (e-c) cuivre |
k(i)bin |
[adv] (e) cf combin |
k(i)boûre |
[v] (e) cf caboûre |
k(i)bouter |
[v] (e) bousculer, syn. cobourer, cobouter |
k(i)déssi |
[v] (e) mâcher, syn. (e) k(i)hagnî, (o-c) mawyî |
k(i)djâser |
[v] (e) diffamer, médire, syn. d(i)fûtyî, discauser |
k(i)dûre |
[v] (e) cf codûre |
k(i)fèsser |
[v] (e) si k’fèsser: cf si cofèssî |
k(i)hagnî |
[v] (e) mâcher, syn. (e) k(i)déssi, (o-c) mawyî |
k(i)heûre |
[v] (e) cf cocheûre |
k(i)hoûtri |
[v] (e) si _: se vautrer, syn. si cotrouyî, si tripouyî, (o) si trouyî, (e) si k’trågngner |
kike |
[nf] (c) orgelet, syn. (o) tikète, (e) pokerê |
kilo |
[nm] (o) cf kulo |
k(i)mahî |
[v] (e) cf comachî |
kimahî |
[v] (e) cf comachî |
k(i)mande |
[nf] (e) cf comande |
k(i)mander |
[v] (e) cf comander |
k(i)mèler |
[v] (e) cf comèler |
k(i)mére |
[nf] (e) cf comére |
k(i)mincemint |
[nm] (e) cf c(o)mincemint |
k(i)mincî |
[v] (e) cf comincî |
k(i)mint |
[adv] (e) cf comint |
kine |
[nf] loto |
k(i)nohance |
[nf] (e) cf conechance |
k(i)pagnèye |
[nf] (e) cf compagnîye |
k(i)pagnon |
[nm] (e) cf compagnon |
k(i)ssèmer |
[v] (e) cf cossèmer |
k(i)taper |
[v] (e) gaspiller, syn. alouwer, d(i)gârciner, fûrler, (o) brichôder, (o) garciner, (e) cåspouyî |
k(i)trågngner |
[v] (e) si _: se vautrer, syn. si cotrouyî, si tripouyî, (o) si trouyî, (e) si k’hoûtri |
kulo |
[nm] (e-c) kilo |
là |
[adv] (c) ni nin ièsse _, (o) n’ nén ièsse _, (e) ni nin èsse _: être absent, e |
laboreû |
[nm] (c) cf tchèrweû |
labourer |
[v] (c) labourer, syn. tchèrwer |
laboureû |
[nm] (e) cf tchèrweû |
lacète |
[nf] (o-c) lacet |
lacha |
[nm] (o) cf lacia |
lache |
[adj] paresseux, -euse, fainéant, -e, syn. naw, (o) fènèyant; lâche |
lâche |
[adj] (o) cf lache |
lacher |
[v] (e) cf lachî |
lachî |
[v] (o-c) lâcher; (o-c) cesser, syn. djoker, lauker; (o-c) _ di: arrêter de, cesser de, syn. arèter, si djoker di; (o-c) sins _: sans cesse |
lacia |
[nm] (o-c) lait; (o-c) p(i)tit _: petit lait, syn. scramé |
lâdje |
[adj] (o) cf laudje |
lådje |
[adj] (e) cf laudje |
là-d’zeû |
[adv] (o) ci-dessus, syn. vêci pa-d’zeû |
là-d’zos |
[adv] ci-dessous, syn. vêci pa-d’zos |
là-d’zous |
[adv] (o) ci-dessous |
lafréye |
[nf] (o) ondée, syn. plouvinète, (e) walêye; (o) tchér à ‘l _: surprendre |
lagne |
[nf] (o-c) lange, syn. fachète, (o) pichaud, (e) lignerê |
lagnèt |
[nm] (o-c) torchon, syn. lagnèt, loke, (c) twârtchon, (e) drap d’ mohone, (o) r’loketwè |
laguer |
[v] (c) élaguer, syn discocheter, discochî |
laîd |
[adj] (c) _, -e: laid, -e |
låker |
[v] (e) cf lauker |
lambin |
[adj] (o) lent, syn. (e-c) londjin |
låme 1 |
[nf] (e) cf lârme |
låme 2 |
[nf] (e) cf laume |
låmèneter |
[v] (e) si _: se lamenter, syn. (c) si si d’laminter |
lampe |
[nf] lampe; ampoule (électrique), syn. ampoule |
lan |
[nm] (c) élan, syn. ènondéye, randon, (o) alondon |
lancî |
[v] lancer, syn. taper, (e) hiner; s’élancer, syn. s’ ènonder; si _ dins: s’adonner à, syn. (e) si taper à; (o) haleter, syn. sofler, tanfler, (e) pampî, (e) piper |
langâdje |
[nm] (o) cf lingadje |
langonèye |
[nf] (e) cf angonîye |
langue |
[nf] (o) (organe) cf linwe |
lapén |
[nm] (o) cf lapin |
lapin |
[nm] (e-c) lapin |
lapis’ |
[nm] (e) flaque, syn. basse, potia, (o) wache |
lârd |
[nm] (o) cf laurd |
lård |
[nm] (e) cf laurd |
lârdje |
[adj] (o) cf laudje |
lârdjeû |
[nf] (o) cf laurdjeû |
lårdjeûr |
[nf] (e) cf laurdjeû |
lârme |
[nf] (o-c) larme |
laudje |
[adj] (o-c) large, ample, syn. (e) plantiveûs; (o-c) généreux, -euse, syn. midone, (e) djènèreûs |
lauker |
[v] (c) cesser, syn. djoker, lachî |
laume |
[nf] (c) miel |
laurd |
[nm] (c) lard |
laurdjeû |
[nf] (o-c) largeur |
laver |
[v] (o-e) cf lâver |
lâver |
[v] (c) laver, syn. r(i)lâver |
lâverîye |
[nf] (c) blanchisserie, syn. blankicherîye, bouwerîye; (c) buanderie, syn. boûwerîye |
lawer |
[v] (e-c) railler, syn. couyoner, (o) bwèser, (e) moker; (e-c) injurier, syn. mautraîtî, (e) akêmer |
là-wôt |
[nm] (o-c) premier étage d’une maison, syn. plantchî |
lècê |
[nm] (e) cramé _, p(i)tit _: petit lait, syn; (c) scramé; (e) cf lacia |
lècète |
[nf] (e) cf lacète |
léchî |
[v] (o) cf lèyî |
lèchivon |
[nm] (c) eau de lessive, syn. savenéye, (e) sameneûre |
léd |
[adj] (o-e) cf laîd |
lèd’dimin |
[nm] (e) cf lèdemwin |
lèdemwin |
[nm] (o-c) lendemain, syn; djoû d’ après |
lèdjêr |
[adj] (o-c) , -e: léger, -ère |
lèdjéremint |
[adv] (o) cf lèdjêremint |
lèdjêremint |
[adv] (c) légèrement |
lèdjîr |
[adj] (e-o) , -e: cf lèdjêr |
lèdjîremint |
[adv] (e) cf lèdjêremint |
léhe |
[nf] (e) cf liche |
léheû |
[n] (e) cf lîjeû |
lèpe |
[nf] lèvre |
lére |
[v] (e) cf lîre |
lêre |
[nm] (c) lierre, syn. rampioûle |
lèsse |
[adj] (o-c) agile, syn. lèsse, subtil, (e) adjèt’, (e) alant |
lét |
[nm] lit, syn. (o) bèdêre |
lètchî |
[v] lécher |
leune |
[nf] (e-o) lune |
leup |
[nm] (o-c) loup |
leûp |
[nm] (e) cf leup |
lève |
[nf] (o) cf lèpe |
lèvê |
[nm] (e) cf livia |
lèver |
[v] lever; si _: se lever, syn. s’ astamper; (c) li _: décamper, syn. biser èvôye, pèter èvôye, pèter au diâle, (o) skiveter; (o) emprunter, syn. èpronter |
lèveûre |
[nf] (e-c) levure, syn. lîdjes, (c) lîyes, (o) djès |
lèvéye |
[nf] (c) chaussée, syn. pavéye, tchausséye, (o) brisè |
lèvî |
[nm] levier, syn. crampe, cro |
lèvin |
[nm] (e) cf louwin |
lèyî |
[v] laisser |
liârds |
[nm-pl] (o-c) argent (sous), syn. caurs, (e) cens’ |
libe |
[adj] (o-c) libre |
lîbe |
[adj] (e) cf libe |
liche |
[nf] (c) chienne |
licote |
[nf] (c) hoquet, syn. hikèt; awè l’ _: avoir le hoquet; syn. hiketer |
lîdjes |
[nf-pl] levure, syn. (c) lîyes, (o) djès |
liève |
[nm] (o) cf lîve |
ligne |
[nf] (o-c) canne à pêche, syn. baguète, vèdje |
lignerê |
[nm] (e) lange, syn. fachète, lagne, (o) pichaud |
lignèye |
[nf] (e) cf lignîye |
lignî |
[v] (e-c) viser, syn. (o) aguignî, (o) alignî |
lignîye |
[nf] (o-c) descendance |
lîjeû |
[n] (o-c) , -se: lecteur, -trice |
limèrô |
[nm] (o) cf numèrô |
lin.ne |
[nf] laine |
linçoû |
[nm] drap de lit |
lindi |
[nm] (o) cf londi |
lindje |
[nm] (o-c) linge, syn. (e) lindje |
lingadje |
[nm] (e-c) (langage) langue |
linwe |
[nf] (organe) langue; (c) fé aler s’ _: jaser, syn. djâser |
lîre |
[v] (o-c) lire |
lisêre |
[nf] (c) luzerne |
lisèrne |
[nf] (o) cf lisêre |
lisîre |
[nf] (e) lisière de drap, syn. (c) cinsori |
lisse |
[adj] lisse |
lit |
[nm] (o) cf lét |
lîtche |
[nf] (o) cf liche |
lîve 1 |
[nm] lièvre |
lîve 2 |
[nm] livre |
livia |
[nm] (o-c) niveau; (o-c) _ è l’ sôcièté, di vikadje : standing |
liyes |
[nf-pl] (o) cf lîyes |
lîyes |
[nf-pl] (c) levure, syn. lîdjes, (o) djès |
locataîre |
[n] (c) locataire, syn. louweû |
locatére |
[n] (o) cf locataîre |
locatêre |
[n] (e) cf locataîre |
loce |
[nf] (e-c) (ustensile) louche |
locèt |
[nm] (c) bêche, syn. (e) påle |
locèye |
[nf] (e) cf locîye |
locîye |
[nf] (c) (contenu) louche |
lodjemint |
[nm] logement, syn. lodjis’ |
lodjî |
[v] loger |
lodjis’ |
[nm] (e-c) logement, syn. lodjemint |
loke |
[nf] |
loke |
[nf] |
loke |
[nf] (o-c) chiffon, syn. clikote; (o-c) torchon, syn. lagnèt, (c) twârtchon, (e) drap d’ mohone, (o) r’loketwè; (o-c)_ (a r’loketer): serpillière, syn. (e) drap d’ mohone, (o) r’loketwè; (o-c) _s: habits, vêtements, syn. abîyemints, moussemints, moussûres; (o-c) _s: loques, syn. clikotes, gobîyes, (o) bisoûyes |
loketî |
[n] (o-c) chiffonnier, syn. gobieû, (o-c) mârtchand d’ lokes, (e) martchand d’ clikotes |
lolau |
[adj] (o) niais, -e, syn. daudé, nanôye, (o) bèyaud, (o) nanas’, (e) bâbau, (e) bènèt |
lomer |
[v] (o-c) nommer |
lon |
[adv] (c) aler lon à one saquî (ça lî va lon), (o) daler lon à ‘ne saquî (ça m’ va lon): être affecté, -e |
lon |
[adv] loin |
londi |
[nm] (e-c) lundi |
londjin |
[adj] (e-c) , -in.ne (/ (o) -ène): lent, -e |
londjiner |
[v] (e-c) (tarder) traîner, syn. loûsener, trin.ner, trôyener |
long |
[adj] , longue: long, longue |
longou |
[adj] (e) , -owe: allongé, -e |
longtimps |
[adv] longtemps |
longu |
[adj] (o-c) , -ûwe: allongé, -e, syn. alondjî, stindu |
lotchèt |
[nm] mèche de cheveux, syn. mètche, (e) lotchète, (o) witche |
lotchète |
[nf] (e) mèche de cheveux, syn. lotchèt, mètche, (o) witche |
lote |
[nf] (e-c) loutre |
loucèt |
[nm] (o) cf locèt |
loucîye |
[nf] (o) cf locîye |
loufe |
[nf] (e) moue, syn. (o-c) mawe |
loûjener |
[v] (c) flâner, syn. baloûjî, balziner, d(i)mèrer, (e) cotî, (o) barlôrer, (o) bèrzouyî |
loukeûre |
[nf] (e) regard, syn. côp d’ ouy, (c) ouyâde |
loukî |
[v] (e) regarder, syn. raviser, r(i)waîtî; (e) observer, syn. lumer, raviser, rawaîtî, waîtî d’ asto, (o) guignî; (e) _ à: avoir soin de, syn. r(i)waîtî à, awè sogne di, (e) loukî à; (e) _ à: surveiller, syn. , syn. survèyî, waîtî à; |
louloûrd |
[adj] (o) lourdaud, syn. loûrd |
loumèdje |
[nm] (e) cf lumadje |
loumer |
[v] (e) cf lomer |
loûrd |
[adj] (o-c), loûde (/ (e) , loûre): lourdaud, -e |
loûsenârd |
[adj] (o) , -e: lent, -e, syn. (e-c) londjin; (o) , -e: sournois, -e, syn. cové, soûrnwès |
loûsener |
[v] (o) (tarder) traîner, syn. londjiner, trin.ner, trôyener |
loute |
[nf] (o) cf lote |
louwer |
[v] (c-e) louer |
louweû |
[n] (c) locataire, syn. locataîre |
louwin |
[nm] (c) levain |
loyén |
[nm] (o) cf loyin |
loyeûre |
[nf] (e) lien, syn. loyin |
loyî |
[v] lier, syn. aloyî |
loyin |
[nm] (e-c) lien; (c) relation (choses), cf rapôrt |
lûhant |
[adj] (e) cf lûjant |
lûja |
[nm] (o) cercueil, syn. vacha |
lûjant |
[adj] (o-c) , -e: luisant, -e, brillant, -e, syn. r(i)glatichant, r(i)lûjant, (o) lumiant |
lumadje |
[nm] (c) éclairage |
lumâdje |
[nm] (o) cf lumadje |
lumecinadje |
[nm] (c) lenteur |
lumecinâdje |
[nm] (o) cf lumecinadje |
lumecinèdje |
[nm] (e) cf lumecinadje |
lumeçon |
[nm] limace |
lume-goyèt |
[nm] (c) ver luisant, syn. viêr-goyèt, (e) mohète di sint Tch’han, (e) mohe à feû, (o) viêr lûjant |
lumer |
[v] (o-c) éclairer; (o-c) observer, syn. raviser, rawaîtî, waîtî d’ asto, (o) guignî, (e) loukî |
lumiant |
[adj] (o) , -e: brillant, -e, syn. r(i)glatichant, r(i)lûjant, (o) lûjant |
lune |
[nf] (c) cf leune |
lûre |
[v] luire, syn. r(i)lûre |
lurson |
[nm] (e) cf nièrson |
lusêre |
[nf] (e) cf lisêre |
lussier |
[nm] (o) cf uchî |
lute |
[nf] (o) cf lûte |
lûte |
[nf] (e-c) (combat) lutte |
luver |
[v] (o) cf lèver |
luwer |
[v] (o-c) cf louwer |
luwin |
[nm] (o) cf louwin |
lwagne |
[adj] (o-c) stupide, syn. bièsse |
lwagnerîye |
[nf] (o-c) sottise, syn. bièstrîye, soterîye |
lwè |
[nf] loi; _ d’ bâse: constitution |
lwègne |
[adj] (e) cf lwagne |
lwègnerèye |
[nf] (e) cf lwagnerîye |
lwèyâl |
[adj] (o-c) , -e: loyal, -e |
lwèyål |
[adj] (e) cf lwèyâl |
ma |
[nm] (o-c) cf may |
må |
[nm] (e) cf mau |
machadje |
[nm] (c) mélange, syn. machau, mache |
machâdje |
[nm] (o) cf machadje |
machau |
[nm] (o-c) mélange, syn. machadje, mache |
mache |
[nf] (o-c) mélange, syn. machadje, machau |
machèle |
[nf] (o) cf massale |
mâcher |
[v] (e) mâcher, syn. (e) k(i)déssi, (e) k(i)hagnî, (o-c) mawyî |
machî 1 |
[v] (o-c) mélanger, syn. comachî; (c) brouiller, syn. brouyî, comachî |
machî 2 |
[v] (o) mâcher, syn. (e) k(i)déssi, (e) k(i)hagnî, (o-c) mawyî |
machine |
[nf] machine; _ à keûse (/ keûde): machine à coudre |
machurer |
[v] (o-c) barbouiller, syn. dauborer, (o) daubouser; (o-c) tacher, syn. tatcheter, tatchî; (c) si _: s’assombrir; (o) _ ‘ne saquî: calomnier, , syn. d(i)fûtyî o.s., (o) lachî dès-invanîyes su o.s., (e) taper l’ hate so o.s. |
machwére |
[nf] (e) cf machwêre |
machwêre |
[nf] (o-c) mâchoire, syn. gawe |
maçon |
[nm] maçon |
macrale |
[nf] sorcière, syn. sôrcîre |
macrê |
[nm] (e) sorcier, syn. (c) grimancyin, sôrcî |
madame |
[nf] (o-c) dame, syn. dame; (o) _ dè l’ èscole: institutrice |
madjustêre |
[nm] (c) professeur, syn. profèsseûr |
magnî |
[v] (e) manger, cf mindjî et mougnî |
magnifike |
[adj] (o) magnifique, syn. (e) clapant, (e) forfant |
mågré |
[conj] (e) _ qui: cf maugré |
mågré |
[prép] (e) cf maugré |
magrite |
[nf] (o) pâquerette, syn. pitite marguèrite, (e) magriyète |
magriyète |
[nf] (e) pâquerette, syn. pitite marguèrite, (o) magrite |
mahe |
[nf] (e) cf mache |
mahèdje |
[nm] (e) cf machadje |
må-hêtî |
[adj] (e) cf mau-haîtî |
mahî |
[v] (e) cf machî |
mahurer |
[v] (e) cf machurer |
maîsse |
[nm] (c) maître; (c) chef; (c) _ di scole: instituteur |
maîsse-ovrî |
[nm] (c) contremaître, syn. contrèmaîsse |
maîsse-sôdâr |
[nm] (c) officier |
maîsse-vinte |
[nf] (c) best-seller |
maîsse-vôye |
[nf] (c) autoroute |
maîstri |
[v] (c) dominer |
maîstri |
[v] (c) maîtriser |
make |
[nf] à _: à foison, à profusion, à bèrwètes, syn. à r’laye, (e) timpèsse; rimpli à _: bourrer, syn. bôguyî, bourer |
maker |
[v] assommer |
måker |
[v] (e) cf manker |
makèt |
[nm] (e-c) caprice, syn. fougue, zine |
maketé |
[adj] (e) , -êye: entêté, -e, syn. arèté, tièstu, (o) atièstè |
måkule |
[nf] (e) erreur, syn.èreûr, faute, flotche, frawe, trompe, (e) marihèdje |
malade |
[adj] (c) malade, syn. fayé; (temps) malsain |
malâde |
[adj] (o) cf malade |
malåde |
[adj] (e) cf malade |
maladèye |
[nf] (e) cf maladîye |
maladieûs |
[adj] (o-c) ,- e: maladif, -ive |
maladîye |
[nf] (o-c) maladie |
måladrèt’ |
[adj] (e) cf mau-adrwèt |
malagrèyâbe |
[adj] (o) désagréable, syn. displaîjant |
målåhèye |
[adj] (e) cf malauji |
malapate |
[adj] (o) maladroit, -e, syn. mau-adrwèt |
malârdieûs |
[adj] (e) , -e: cf maladieûs |
malasné |
[adj] (c), -éye: maladroit, -e, syn. (c) mau-adrwèt, (o) malapate |
malauji |
[adj] (o-c) , -îye (/ (o) -île): 1 (pas facile) difficile, 2 difficile (à contenter); (c) awè _: avoir des difficultés, syn. awè dès rûses |
malaujîy |
[adj] (o-c) cf malauji |
mâle |
[nm] (o) cf maule |
malén |
[adj] (o) cf malin |
maleûr |
[nm] (o-c) malheur, syn. rascrauwe; (c) fé _ (di li): se suicider, syn. si distrûre, fé malûsance di s’ cwârp, si fé pèri, si touwer |
måleûr |
[nm] (e) cf maleûr |
maleureûs |
[adj] (o-c) , -e: malheureux, -euse |
maleureûsemint |
[adv] (o) cf maleûreûsemint |
maleûreûsemint |
[adv] (c) malheureusement |
malice |
[nf] méchanceté, syn. mwaîjeté, calinerîye |
malignant |
[adj] (c) , -e: hargneux, -euse, syn. agnant |
målignant |
[adj] (e) cf målignant |
malin |
[adj] (c) , -e: intelligent, -e, syn. (e) sincieûs, (e) sûti, (o) futé; (e-c) , -e: astucieux, -euse |
malonéte |
[adj] (o-c) cf mau-onièsse |
målonête |
[adj] (e) cf mau-onièsse |
malsin |
[adj] (o) , -ène: malsain, -e, syn. (c) mau-haîtî, mau-sêwe |
malton |
[nm] (c) frelon, syn. (e) wasse di tch’vå, (o) bime |
maltôter |
[v] (e) tripoter, syn. brichôder, tchipoter, (o) cafougnî, (o) gadrouyî |
maltraîtî |
[v] (c) cf mautraîtî |
maltrétî |
[v] (o) cf mautraîtî |
mâltrêtî |
[v] (e) cf mautraîtî |
mâlureûs |
[adj] (e) cf maleureûs |
malureûsemint |
[adv] (c) cf maleûreûsemint |
målureûsemint |
[adv] (e) cf maleûreûsemint |
malûsance |
[v] (o) fé _ di s’ côrp: se suicider,, syn. si distrûre, fé maleûr (di li), si fé pèri, si touwer |
målvå |
[loc] (e) à _: en vain, syn. (c) po rin, (e) à l’ vûde |
mama |
[nm] (c) laîd _: violent |
mamâr |
[nm] (o) léd _: cf laîd mama |
mambourner |
[v] (o-c) brutaliser, syn. margougnî |
mame |
[nf] maman, mère, syn. man, moman, voir: mére |
mamé |
[adj] (e) , -êye: mignon, -onne, syn. (c) nosé |
mamesèle |
[nf] demoiselle, syn. d(i)mwèsèle, (e) mamesulète; mademoiselle; (o) _ dè l’ èscole: institutrice |
mamesulète |
[nf] (e) demoiselle, syn. d(i)mwèsèle, mamesèle |
mamèye |
[nf] (e) caresse, syn. carèsse, doudoûce, mamoûr |
mamoûr |
[nm] caresse, syn. carèsse, doudoûce, (e) mamèye |
man |
[nf] (o-c) maman, mère, syn. mame, moman, voir: mére |
man.nèsté |
[nf] (o-c) ordure, saleté, syn. assonre, (e) måssîsté |
man.nèstè |
[nf] (o) cf man.nèsté |
man.nèt |
[adj] (o-c) , -e: sale, syn(o) iaurd, (e) måssî |
man.ni |
[v] (c) salir, syn. (c) d(i)bèrner, (o) èbèrnater, (o) iaurdi, (e) fé måssî |
mandèrlî |
[nm] (o) vannier, syn. banselî |
maneçadje |
[nm] (c) cf maneciadje |
manecèdje |
[nf] (e) cf maneciadje |
manecî |
[v] (e-c) menacer |
maneciadje |
[nm] (c) menace |
manèdje |
[nm] (e) cf mwin.nadje |
manekin |
[nm] (o) épouvantail, syn. , syn. sbara, spawèta, (o) sprowtére |
mangon |
[n] (e) boucher, -ère, syn. botchî, -erèsse |
maniére |
[nf] (c) manière; (o) à maniêres, (c) qui fêt dès _s: maniéré, -e, syn. (e) d(i)manîré, (c) qui faît dès grimaces |
maniêre |
[nf] (o) cf maniére |
manîre |
[nf] (e) cf maniére |
manje-tout |
[nm] haricot vert |
manker |
[v] [v] (c) (faire défaut) manquer; (c) rater, syn. flitchî, rater |
mankî |
[v] (o) cf manker |
manotes |
[nf-pl] menottes |
manoye |
[nf] (o) cf manôye |
manôye |
[nf] (e-c) monnaie |
mansau |
[nm] (c) (colon) mansau, (o) (pidjon) mansau: ramier |
manse |
[nm] (o) cf mantche |
mantche |
[nf] manche (de chemise), [nm] manche (de brosse) |
mantê |
[nm] (e) cf mantia |
mantia |
[nm] (c) manteau; (o) tablette de cheminée |
marache |
[nm] (o) cf maras’ |
maras’ |
[nm] (e) marécage, marais, syn. (o-c) frèchau, (o) frèchî |
marbe |
[nm] (e) cf mârbe |
mârbe |
[nm] (o-c) marbre |
marchander |
[v] cf mârtchander |
marcou |
[nm] (e) cf marou |
mardi |
[nm] (o) cf maurdi |
mårdi |
[nm] (e) cf maurdi |
mardjolène |
[nf] (o) cf mariolin.ne |
mârène |
[nf] (o-e) cf mârine |
margaye |
[nf] dispute, syn. brète, dispite; bagarre, syn. (o) raboukiâdje |
margougnî |
[v] (o-c) brutaliser, syn. mambourner |
marguèrite |
[nf] (e-c) pitite (/ (o) pètite) _: pâquerette, syn. (e) magriyète, (o) magrite |
mariâdje |
[nm] (o) cf mâriadje |
mariâdje |
[nm] (o) cf mâriadje |
mâriadje |
[nm] (c) mariage |
mâriadje |
[nm] (c) noces |
mârié |
[adj] (c) ièsse _s dè l’ gauche mwin: vivre en concubinage, syn. ièsse aclapés, ièsse acoplés, viker come feume èt ome |
marièdje |
[nm] (e) cf mâriadje |
marier |
[v] (e-c) cf mârier |
mârier |
[v] épouser; (o-c) si _: se marier |
marihèdje |
[nm] (e) erreur, syn.èreûr, faute, flotche, frawe, trompe, (e) måkule |
mârine |
[nf] (c) marraine |
mariolin.ne |
[nf] (e-c) marjolaine |
marjolin.ne |
[nf] (o) cf mariolin.ne |
marke |
[nf] (e) (tchôde-)marke: cauchemar; (e) cf mârke |
mârke |
[nf] (o-c) marque |
marmouser |
[v] (o) bougonner, syn. moûsener, rûtyî, sameter |
marmouseû |
[adj] (o) , -se: bougon, -ne, syn. grigneûs, mau toûrné, rûtiaud, (o) moûsenaud |
maron |
[nm] châtaigne (marron d’Inde), syn. [nf] (e-c) cascagne |
marone |
[nf] pantalon |
marou |
[nm] (o-c) matou |
mârs’ |
[nm] (o) cf maus’ |
mârtchand |
[n] (o-c) _ d’ lokes, (e) martchand d’ clikotes: chiffonnier, syn. gobieû, loketî |
mârtchander |
[v] (c) marchander, syn. mârtchoter |
martchî |
[nm] cf mârtchi |
mârtchi |
[nm] (c) marché |
mârtchoter |
[v] marchander, syn. mârtchander |
mårtê |
[nm] (e) cf mârtia |
martia |
[nm] (c) cf mârtia |
mârtia |
[nm] (o-c) marteau cf mârtia |
mârtin |
[nf] (o) coccinelle, syn. bièsse à bon Diè, pèpin-maurtin |
mås’ |
[nm] (e) cf maus’ |
masindje |
[nf] mésange |
massale |
[nf] (o-c) joue, syn. (e) tchife |
masse |
[nf] _ di djins: foule, affluence,syn. (c) froche, (e) flouhe, (o) contrèmasse |
masseûr |
[nf] religieuse, syn. bèguène, seûr, (e) r(i)lidjeûse |
måssî |
[adj] (e) , -èye: sale, syn. (c) man.nèt, (o) iaurd; (e) fé _: salir, syn. (c) d(i)bèrner, (c) man.ni, (o) èbèrnater, (o) iaurdi |
måssîsté |
[nf] (e) saleté, ordure, syn. assonre, man.nèsté |
mastinâdje |
[nm] (o) menace, syn. (c) maneciadje |
mastiner |
[v] (o) menacer, syn. (e-c) manecî |
mat’ |
[adj] , mate: moite, syn; cru |
matante |
[nf] tante |
matelas |
[nm] matelas, aussi: (c) matras |
matin |
[adv] tôt, syn. timpe |
matin |
[nm] matin |
matinéye |
[nf] (o-c) matinée, syn. au-matin, d(i)vant-l’-din.ner |
matinêye |
[nf] (e) cf matinéye |
matras |
[nm] (c) matelas, aussi: matelas |
mau |
[nm] (o-c) mal; (o-c) douleur; (o-c) _ d’ tièsse: migraine, syn. migrin.ne; (o-c) _ d’ vinte: colique; (c) si fé _ d’ one saquî, (e) si fé må d’ ine saquî: avoir pitié; ((e) må) _ (qui coûrt): épidémie, syn. minéye, (o) plauke; (o) _sint-Djilin: convulsion, syn. convulsion, (c) corwéyes; (c) _ do payis: nostalgie |
mau |
[nm-adv] (o-c) |
mau-adrwèt |
[adj] (c) , -e: maladroit, -e, syn. malasné, (o) malapate |
mau-adwèt |
[adj] (o) cf mau-adrwèt |
maucontint |
[adj] (c), -in.ne (/ (o) -éne): mécontent, -e |
mau-gaîy |
[adj] , -e: triste, syn. disbautchî, pèneûs |
maugré |
[conj] (c) _ qui: quoique, syn. qwèqui |
maugré |
[prép] (c) malgré; (c) _ ça: cependant |
maugrè |
[conj] (o) _ qui: cf maugré |
maugrè |
[prép] (o) cf maugré |
mau-haîtî |
[adj] (c) , -îye: malsain, -e, syn. mau-sêwe |
mau-héti |
[adj] (o) cf mau-haîtî |
maujo |
[nf] (o) cf maujone; cf comune |
maujon |
[nf] (c) cf maujone |
maujone |
[nf] (c) maison |
maule |
[nm] (o-c) mâle |
mau-onièsse |
[adj] (c) malhonnête |
maurdi |
[nm] (c) mardi |
maus’ |
[nm] (c) mars; (c) printemps |
mau-sêwe |
[adj] (c) malsain, -e, |
mautraîtî |
[v] (c) maltraiter; (c) injurier, syn. lawer, (e) akêmer |
mauvèjetè |
[nf] (o) cf mwaîjeté |
mauveler |
[v] (c) si _: se fâcher, se courroucer, syn. si mwaîji, si toûrminter |
mauvi |
[nm] (c) merle, syn. mièle |
mau-v’nant |
[adj] (o) , -e: rachitique, syn. croufieûs, (o) crawieûs, (e) crawé |
mauy |
[adv] (c) jamais, syn. jamaîs |
måva |
[adj] (e), -se: cf mwaîs |
måveler |
[v] (e) cf mauveler |
måvi |
[nm] (e) cf måvi |
mawe |
[nf] (o-c) moue, syn. (e) loufe |
maweûr |
[adj] (e) , -e: cf meûr |
mawouche |
[nf] (o) hibou, syn. houlote, (e) houperale |
mawyî |
[v] (o-c) mâcher, syn. (e) k(i)déssi, (e) k(i)hagnî |
may |
[nm] (o-c) bille, syn. (o) mèrbe |
måy |
[adv] (e) cf mauy |
måy |
[nm] (e) cf may |
måye |
[nm] (e) cf maule |
mayèt |
[nm] maillet |
mayeté |
[adj] (c) , -éye ((e) -êye): tacheté, -e, syn. tatchu |
mayetè |
[adj] (o) , -éye: cf mayeté |
mècanike |
[nf] (c) treuil, syn. bourikèt, (e) toûr |
mèchant |
[adj] (o-c) , -e: méchant, -e |
mèchener |
[v] (o-c) glaner, syn. (o) rabassiner |
mècontint |
[adj] (e) cf maucontint |
mèdecén |
[nm] (o) cf médecin |
médecin |
[nm] (e-c) médecin |
médyî |
[v] (e-c) panser, syn. bindeler |
mègri |
[v] (e) maigrir, syn. ramwinri |
mégue |
[adj] (o) cf mwinre |
mêgue |
[adj] (e) cf mwinre |
mèhener |
[v] (e) cf mèchener |
mèhin |
[nm] (e-c) infirmité |
mèler |
[v] mêler |
mèler |
[v] si _ di: se mêler de (quelque chose) |
mèlêye |
[nf] (e) pommier, syn. pomî |
mèlodîye |
[nf] (o-c) mélodie, syn. aîr (di musike) |
membe |
[nm] (o-e) cf mimbe |
mémwére |
[nf] (e) cf mémwêre |
mémwêre |
[nf] (o-c) mémoire |
mènace |
[nf] menace, syn. maneciadje |
mènajer |
[v] (e) cf mwin.nadjî |
mène |
[nf] (e) aveûr ine léde / fayéye mène: cf mine |
mène |
[nf] (e) cf mine |
mènéye |
[nf] (o) cf minéye |
mèniût |
[nm] (o) cf méye-nût |
mèprîser |
[v] (e) mépriser, syn. (c) d(i)mèprîjî |
mér |
[nf] mer |
mèrbe |
[nf] (o) bille, syn. [nm] may |
mércrèdi |
[nm] (o) cf mérkidi |
mére |
[nf] mère, syn. mame, man, moman; (o-c) s’utilise plutôt pour les animaux: (c) one mére di tchèts, (o) mès bèdots, c’ èst toutès méres (ce sont toutes des femelles) |
mérkidi |
[nm] (e-c) mercredi |
mérseû |
[adj] (o-c) cf mièrseû |
mèsåhe |
[nm] (e) besoin, syn. (e-c) dandjî |
mèsalé |
[adj] (o) -éye: infirme, syn. aflidjî, mèsbridjî |
mèsbridjî |
[adj] (c) , -îye: infirme, syn. aflidjî, (o) mèsalé |
mèsbridjî |
[v] (c) mutiler, syn. stropyî |
mèsbrudjî |
[adj] (e) cf mèsbridjî |
mèsbrudjî |
[v] (e) cf mèsbridjî |
mèserer |
[v] (e-c) cf mèsurer |
mèseure |
[nf] (c) mesure, dimension, syn. diminsion; (c) foû _ (/ (e) foû mèseûre): énorme, syn. démoné, fameûs, minâbe |
mèseûre |
[nf] (e) cf mèseure |
méso |
[nf] (o) cf maujone |
mèspe |
[nf] (c) nèfle |
mèssadje |
[nm] (c) message, syn. comission |
mèssâdje |
[nm] (o) cf mèssadje |
mèssadjî |
[n] (o-c) , -îre / -erèsse: messager, -ère |
mésse |
[nm] (o) _ di sôdâr, officier, syn. (e-c) oficî; cf maîsse |
mèsse |
[nf] (e) cf mèspe |
mèsse |
[nf] messe |
mêsse |
[nm] (e) cf maîsse |
mèssèdje |
[nm] (e) cf mèssadje |
mèssèdjî |
[n] (e) cf mèssadjî |
mésse-ouvrî |
[nm] (o) cf maîsse-ovrî |
mésse-vinte |
[nf] (o) cf maîsse-vinte |
mésse-vôye |
[nf] (o) cf maîsse-vôye |
mêste-ovrî |
[nm] (e) cf maîsse-ovrî |
mèstî |
[nm] métier |
mêstri |
[v] (e) cf maîstri |
mèstriyî |
[v] (o) cf maîstri |
mésure |
[nf] (o) cf mèseure |
mèsure |
[nf] (o) cf mèseure |
mèsurer |
[v] (o-c) mesurer |
mètâl |
[nm] (o-c) métal |
mètål |
[nm] (e) cf mètâl |
mètch |
[adj] (o) , -e: (personne) confus, -e, syn. cacame, (e) honteûs |
mètchant |
[adj] (e) cf mèchant |
mètche |
[nf] (c) mèche de cheveux, syn. lotchèt, (e) lotchète, (o) witche |
mète |
[v] mettre; (c) _ li tauve: mettre la table; (c) si _ è l’ tièsse, (o) s’ _ dins s’ tièsse: se figurer, syn. awè idéye; (placer) _ djus, _ à l’ têre: déposer; (e-c) _ à pont, (o-c) _ à place: ranger, syn. rindjî, (e) d(i)haler, (e) wèster; (c) _ su pîd, syn. èmantchî, ôrganiser; (o) s’ _ djus d’ fôrce: s’exténuer, syn. si forbouter, si fornauji, (e) si crèvinter, (e) s’ ovrer mwèrt; (o-c) _ à l’ place (/ (e) è l’ plèce) : substituer, syn. discandjî; (o-c) _ au monde: accoucher, syn.(o-c) s’ acoûtchî; _ pus lon: éloigner; _ avou: ajouter, syn. ajouter, rajouter; _ è: traduire en; (c) li ( /(o) èl) lîve est mètu ( / (e) mètou) è francès ; si _ èrî, syn. ènn’ aler (pus lon), si r’ssatchî; supposer; mètons /mètans qui…: supposons que… |
mète |
[nm] mètre |
mèting’ |
[nm] meeting, syn. raploû |
meûbe |
[nm] meuble; _s: mobilier |
meûmeûre |
[nf] (o-c) mûre (de ronce), syn. (c) meûre di tchin, (e) neûre âmon.ne |
meunusiè |
[nm] (o) cf munusier |
meur |
[nm] mur |
meûr |
[adj] (o-c) , -e: mûr, -e |
meûre |
[nf] (c) _ di tchin: mûre (de ronce), syn. meûmeûre, (e) neûre âmon.ne |
meûs |
[nm] (e) cf mwès |
mèye |
[adj] (e) cf mile |
méye-nét |
[nm] (c) cf méye-nût |
méye-nût |
[nm] (c) minuit |
mèye-nut’ |
[nm] (e) cf méye-nût |
mèyeû |
[adj] , -se: meilleur, e |
mèyeû-vindou |
[nm] (e) cf mèyeû-vindu |
mèyeû-vindu |
[nm] (o-c) best-seller |
mî |
[adv] (e) cf mia |
mia |
[adv] (c) mieux |
midone |
[adj] généreux, -euse, syn. laudje, (e) djènèreûs; désintéressé, -e, syn. disintèrèssé |
mièl |
[nm] (o) cf laume |
mièle |
[nm] (o-c) merle, syn. mauvi |
mièrnu |
[adj] (c) , -ûwe: nu, -e, syn. tot nu |
mièrseû |
[adj] (c) , -le: solitaire, syn. d(i)sseûlé |
mieu |
[adv] (o) cf mia; (o) awè _: préférer, syn. (c) in.mer mia |
mieule |
[nf] (o) cf pîre à rûjî |
migrin.ne |
[nf] migraine, syn. mau d’ tièsse |
mile |
[adj] (o-c) mille |
mimbe |
[nm] (e-c) membre (du corps); membre (d’une société) |
min |
[nf] (e) cf mwin |
minâbe |
[adj] (o-c) énorme, syn. démoné, fameûs, foû mèseure, |
mindjî |
[nm] (o-c) nourriture, aliments, syn. amindjî, amougnî, mougnî |
mindjî |
[v] (o-c) manger (se dit des personnes) (et mougnî : manger (se dit des animaux)) |
mine |
[nf] (o-c) (visage) mine; (c) awè one (/ (o) ‘ne) fayéye _: avoir mauvaise mine |
miner |
[v] (e-c) cf mwin.ner |
miner |
[v] (e-c) conduire, aussi: mwin.ner |
minéye |
[nf] (c) épidémie, syn. mau qui coûrt, (o) plauke |
minisse |
[nm] ministre |
min.me |
[adj] même; (c) di li _: de sa propre initiative; (o) fé l’ _ qui: imiter, syn. chiner, îmiter, sindjî |
min.nâdje |
[nm] (o) cf mwin.nadje |
min.ner |
[v] (o) cf mwin.ner |
minte 1 |
[nf] (e-c) menthe |
minte 2 |
[nf] mensonge, syn. minterîye |
minterèye |
[nf] (e) cf minterîye |
minterîye |
[nf] (o-c) mensonge, syn. minte |
minti |
[v] mentir |
minton |
[nm] menton |
miråcolèye |
[adj] (e) plin d’ _: mélancolique, syn. anoyeûs |
mirake |
[nm] (o) cf mirauke |
miråke |
[nm] (e) cf mirauke |
mirauke |
[nm] (c) miracle |
mirène |
[nf] (o) cf mirin.ne |
mirin.ne |
[nf] (e-c) aigreurs d’estomac, syn. brûlant; (c) cf migrin.ne |
misére |
[nf] misère |
misse |
[nf] (e) sins _: impatient, -e, syn. impacyint, sins pacyince |
mitan |
[nm] centre, milieu; moitié |
mitchot |
[nm] (e) biceps, syn. bicèp’, (o) gros du bras |
miyète |
[nf] mie |
miyole |
[nf] (e-c) moelle, syn. mwèle |
mizwète |
[nf] (e) musaraigne, syn. sûr-bètch, tchîperoule, (o) sètch-bètch |
moche |
[nf] (c) mouche; (c) _ à l’ laume: abeille |
mochèt |
[nm] (c) épervier |
mochète |
[nf] (c) insecte, , syn. insèke, pèwion |
mode |
[v] (c) traire |
môde |
[nf] mode; façon; (c) vîyès _s: coutume, syn. acostumance |
môde |
[v] (o) cf mode |
moflas’ |
[adj] (e-c) , -se: mou, molle, sans énergie, syn. drané, drincî, mol, sins-agrè, sins niêr |
mohe |
[nf] (e) _ à feû: ver luisant, syn. lume-goyèt, viêr-goyèt, (e) mohète di sint Tch’han, (o) viêr lûjant; cf moche |
mohèt |
[nm] (e) cf mochèt |
mohète |
[nf] (e) _ di sint Tch’han: ver luisant, syn. lume-goyèt, viêr-goyèt, (e) mohe à feû, (o) viêr lûjant; (e) éphémère, syn. warmaye; cf mochèt |
mohon |
[nm] (e) moineau, syn. (o-c) pièrot, (o-c) sauvèrdia |
mohone |
[nf] (e) cf maujone |
moker |
[v] (e) railler, syn. couyoner, lawer, (o) bwèser; (e-c) si,_: se moquer, syn. si foute |
mokî |
[v] (o) s’ _: cf moker |
mokion |
[nm] (e-c) morve, syn. (e) nåse, (o) mouflète, (o) mourgagne |
mokwè |
[nm] (c) cf mouchwè |
mol |
[adj] , -e: mou, molle, syn. moflas’ |
môle |
[nf] (c) cf mwèle |
molèt |
[nm] (o-e) mollet: syn. bodène |
molète |
[nf] (c) _ (do gngngo): rotule, syn. platène, rôlète |
moman |
[nf] (o-c) maman, mère, syn. mame, man, voir: mére |
momint |
[nm] (c) moment |
mon |
[prép] (o-c) cf èmon |
mon.ne |
[nm] (e) cf mwin.ne |
mon.nî |
[nm] (o-c) meunier |
mon.nonke |
[nm] (e-c) oncle |
moncha |
[nm] (o) cf moncia |
moncia |
[nm] (c) tas, syn. (e) hopê; (c) à _: à discrétion, syn. à pougnîyes, (o) à l’ disgouviène, (e) à hopê, (e) à r’dohe |
monde |
[nm] monde; (o-c) mète au monde: accoucher |
mononke |
[nm] (o) cf mon.nonke |
mons |
[adv] (e) cf mwins’ |
monså |
[nm] (e) (colon) _: cf mansau |
monseû |
[nm] (o-c) cf mossieû |
monsieû |
[nm] (e) cf mossieû |
monte |
[nf] montre |
monter |
[v] monter; (o-c) s’élever, syn. (e) s’ èmonter, (e) s’ ènêri; (o-c) s’emporter, syn. s’ènonder, si toûrminter, (e) s’ èmonter |
montéye |
[nf] (o-c) marche d’escalier, syn. apas, d(i)gré, gré; _(s): escalier |
montêye |
[nf] (e) cf montéye |
morfonde |
[v] (o) s’ _: s’inquiéter, syn. si fé dè l’ bîle, transi |
mori |
[v] (o-e) cf moru |
môrs |
[nm] mors |
môrt |
[nm] (o) cf mwârt |
môrtî |
[nm] (o) cf mwârtî |
môrt-pwèy |
[nm] (o) duvet, syn. (c) plumion, (e) duvèt |
moru |
[v] (c) mourir |
mosiner |
[v] (c) bruiner, syn. brouwiner, ploviner, (e) brouhener |
mosse |
[nf] (e-c) moule |
mossê |
[nm] (e) cf mossia |
mossèt |
[nm] (c) (végétal) mousse |
mossia |
[nm] (c) (écume) mousse |
mossieû |
[nm] (o-c) monsieur |
moståde |
[nf] (e) cf mostaude |
mostaude |
[nf] (c) moutarde |
mosteûre |
[nf] (e) indication, syn. (o-c) indicâcion, (e) acsègnance |
mostrer |
[v] (e-c) montrer; (e-c) indiquer, syn. indiker, (e) acsègnî |
mot |
[nm] mot |
mote |
[nf] (o-c) silo, syn. (e) bôme |
mote |
[nf] mite |
moti |
[v] (c) ni nin _: se taire, syn. ni nin moufeter, si taîre |
moton |
[nm] (c) mouton, syn. bèdot |
mouche |
[nf] (o-c) cf moche |
mouchèt |
[nm] (o) cf mochèt |
mouchète |
[nf] (o) _ d’ orâdje: éphémère; cf mochète |
mouchon |
[nm] (o-c) oiseau, syn. (e) oûhê |
mouchwè |
[nm] (o-c) _ d’ potche: mouchoir de poche, syn. (e) norèt d’ potche |
moude |
[nm] (e-c) meurtre |
moûde |
[nm] (o) cf moude |
moûde |
[v] (e) cf mode |
moudreû |
[n] (e) cf moûdreû |
moûdreû |
[n] (o-c) , -se: meurtrier, -ère |
moudri |
[v] (e) cf moûdri |
moûdri |
[v] (c) meurtrir, syn. (o) bouritchî |
moûdrî |
[v] (o) cf moûdri |
moufetåd |
[adj] (e) , -e, syn. grigneûs, grognaud |
moufeter |
[v] (o-c) ni nin _: se taire, syn. ni nin moti, si taîre |
mouflas’ |
[adj] (o) cf moflas’ |
mouflète |
[nf] (o) morve, syn. mokion, (e) nåse, (o) mourgagne |
mouflètes |
[nf-pl] (o) cf bouflètes |
mougnî |
[nm] (o-c) aliments, syn. amindjî, amougnî, mindjî |
mougnî |
[v] (o-c) manger (se dit des animaux) (et mindjî : manger (se dit des personnes)) |
moukèt |
[nm] (o) cf mochèt |
moukion |
[nm] (o) cf mokion |
moule |
[nf] (o) cf mosse |
moulète |
[nf] (o) cf molète |
moumint |
[nm] (o-e) cf momint |
moûnî |
[nm] (e) cf mon.nî |
moûre |
[v] moudre |
mourgagne |
[nf] (o) morve, syn. mokion, (e) nåse, (o) mouflète |
mourmoulète |
[nf] (o) moule, syn. (e-c) mosse |
moûsenaud |
[adj] (o) , -e: bougon, -ne, syn. grigneûs, mau toûrné, rûtiaud, (o) marmouseû |
moûsener |
[v] (o) bougonner, syn. marmouser, rûtyî, sameter |
moûsî |
[nm] (c) péniche (de Meuse) |
mouson |
[nm] (o-c) museau, syn. grognon, mouson, (e) mûsê |
mousse |
[nm] (o) cf mossia |
mousse-è-l’orèye |
[nm] (c) perce-oreille, syn. bièsse-aus-orèyes |
moussemint |
[nm] (c) habit, vêtement ((e) (pour femme)), syn. abîyemint, lokes, moussûre |
moussèt |
[nm] (o) cf mossèt |
mousseûre |
[nf] (e) habit (pour hommes); (e) cf moussûre |
moussî |
[v] (e-c) entrer, syn. intrer; (e-c) pénétrer, syn. broker; (e-c) fé _: introduire (quelqu’un); (e-c) si _: s’habiller, se revêtir, syn. s’ abiyî, si boter; (e-c) si _ à: avoir un look de, syn. s’ abiyî à |
moussûre |
[nf] (c) vêtement ((e) (pour homme)), syn. abîyemint, lokes, moussemint |
moustache |
[nf] (c) cf moustatche |
moustatche |
[nf] (o-c) moustache |
moustaude |
[nf] (o) cf mostaude |
moustrer |
[v] (o) cf mostrer |
mouton |
[nm] (e) cf moton |
mouvemint |
[nm] mouvement |
mouwé |
[adj] (e) , mouwale: cf moya |
mouwer 1 |
[v] (e-c) émouvoir, syn. èfarfouyî, saîsi |
mouwer 2 |
[v] (e-c) muer, syn. wayimer |
mowe |
[nf] (e) cf mawe |
moya |
[adj] (o-c) , -le: muet, -e |
moye |
[nf] (o) cf môye |
môye |
[nf] (e-c) (de foin) meule |
muchète |
[nf] (o) cachette, syn. (c) catchète |
muchî |
[v] (o) cacher, syn. catchî |
muchî |
[v] (o) cf moussî |
muguèt |
[nm] (o-e) muguet, syn. passe-rôse |
mulot |
[nm] (o) cf rate |
munusier |
[nm] (c) menuisier, syn. scrinî |
mur |
[nm] (o) cf meur |
murèt |
[nm] giroflée, syn. carantin |
mureû |
[nm] (e) cf murwè |
murwè |
[nm] (o-c) miroir |
mûsê |
[nm] (e) museau, syn. grognon, mouson |
mûsèdje |
[nm] (e) murmure, syn. (c) brûtiadje, (e) mûsèdje, (o) mûsenadje |
mûsenâdje |
[nm] (o) murmure, syn. (c) brûtiadje, (e) mûsèdje |
mûsener |
[v] (o-c) fredonner, syn. (e) grusiner |
mûséye |
[nm] musée |
muske |
[nm] (c) cf musse |
musse |
[nm] (o-c) muscle |
mustatche |
[nf] (e) cf moustatche |
mutwè |
[adv] (e) peut-être, syn. (c) quékefîye |
muwer |
[v] (o-c) cf mouwer |
mwaîjeté |
[nf] méchanceté, syn. malice, calinerîye |
mwaîji |
[v] (c) si _: se fâcher, se courroucer, syn. si côrcyî, si mauveler, si toûrminter |
mwaîjichemint |
[nm] (c) colère, syn. colére |
mwaîs |
[adj] (c), mwaîje: mauvais, -e, syn. fayé, -éye |
mwârt |
[n-adj] (c) , mwate: mort, -e |
mwârt |
[nm] (c) décès; (c) soner à _: sonner le glas, syn. soner l’ transe |
mwârtî |
[nm] (c) mortier |
mwèhenê |
[nm] (e) rhume, syn. frèd, reûme, (o) catâre |
mwéji |
[v] (o) cf mwaîji |
mwèle |
[nf] (o-c) moelle, syn. miyole |
mwène |
[nm] (o) cf mwin.ne |
mwénre |
[adj] (o) cf mwinre |
mwért |
[adj] (e) , mwète: cf mwârt |
mwért |
[nm] (e) cf mwârt |
mwèrtî |
[nm] (e) cf mwârtî |
mwés |
[adj] (o), mwéje: cf mwaîs |
mwès |
[nm] (o-c) mois |
mwètèye |
[nf] (e) cf mitan |
mwin |
[nf] (o-c) main |
mwin.nadje |
[nm] (c) ménage; (c) do _: conjugal |
mwin.nâdje |
[nm] (o) cf mwin.nadje |
mwin.nadjî |
[v] (c) ménager quelqu’un |
mwin.ne |
[nm] (c) moine |
mwin.ner |
[v] (c-o) mener; (o-c) diriger; (o-c) guider, syn. codûre; (o-c) conduire, syn. codûre |
mwinre |
[adj] (c) maigre, syn. sètch |
mwinrner |
[v] (c) cf mwin.ner |
mwins’ |
[adv] (o-c) moins |
mwints |
[pron] (o-c) plusieurs, syn. plusieûrs, saquants |
naçale |
[nf] (c) barque, syn.bârke |
nadjète |
[nf] (o-c) maillot |
nadjî |
[v] (o-c) nager, syn. bagnî |
nahî |
[v] (e) cf r(i)nachî |
nåhi |
[v] (e) cf nauji |
nåhihant |
[adj] (e) , -e: cf naujichant |
nanas’ |
[adj] (o) , -se: niais, -e, syn. daudé, nanôye, (o) bèyaud, (o) lolau, (e) bâbau, (e) bènèt |
nanète |
[nf] (o) cf hanète |
nanôye |
[adj] (c) niais, -e, syn. daudé, (o) bèyaud, (o) lolau, (o) nanas’, (e) bâbau, (e) bènèt |
nârcisse |
[nm] (o) narcisse, syn. (c) solia-d’-avri, (e) baron |
narène |
[nf] (e-c) narine; syn. trau d’ nez nez, syn. nez |
nåse |
[nf] (e) morve, syn. mokion, (o) mouflète, (o) mourgagne |
nature |
[nf] (o-c) nature |
natûre |
[nf] (e-c) cf nature |
naturél |
[adj] , -e: naturel, -le |
nauji |
[v] (o-c) fatiguer, syn. scrandi |
naujichant |
[adj] (c) , -e: fatigant, -e |
navê |
[nm] (e) cf navia |
navia |
[nm] (o-c) navet |
nâvreûs |
[adj] (o) , -e: désolé, -e, syn. pèneûs |
naw |
[adj] paresseux, -euse, syn. lache, (o) fènèyant |
nawerèye |
[nf] (e) cf nawerîye |
nawerîye |
[nf] (o-c) paresse, oisiveté, syn. (o) faderîye |
nayif |
[adj] , -e: naïf, -ve, syn. bon Djan, di doûce crwèyance |
nèglidjent |
[adj] , -e: négligent, -e |
nèlu |
[pron] (c) personne, syn. nuk, pèrson.ne |
nène |
[nf] (o) cf ninte |
nèni |
[adv] (e) cf non.na |
nèsse |
[nf] (o) cf mèspe |
nèt |
[adj] (e-c) nèt (/ (o) nèt’), -e: propre, syn. prôpe |
nêt |
[nf] (c) à l’ _: cf nût |
nètisté |
[nf] (e) propreté, syn. prôprèté |
neûd |
[nm] (o) cf nuk |
neuf |
[adj] (o) cf noûf |
neûhe |
[nf] (e) cf neûje |
neûhî |
[nm] (e) cf neûjî |
neûje |
[nf] (c) noisette |
neûjî |
[nm] (c) noisetier |
neule |
[adj] (o) fém. de nu, cf nu |
neûr |
[adj] (e) cf nwâr |
neûrci |
[v] (e) cf nwâri |
nèveû |
[n] , -se: neveu, nièce |
nêveû |
[nm] (e) cf nêvieû |
nêvî |
[v] (e) nager, syn. nadjî |
nêvieû |
[nm] (c) batelier, syn. batelî |
nèyî |
[v] (c) inonder, syn. ènêwer; se noyer (accidentellement); si _: se noyer (volontairement) |
nez |
[nm] nez |
nicheléye |
[nf] (o) cf nitéye |
nid |
[nm] nid; (c) _ d’ copiches (/ (o) d’ coupiches, (e) _ d’ frumihes): fourmilière, syn. copicherîye |
niér |
[nm] (e) cf niêr |
niér |
[nm] (e) muscle, syn. (o-c) musse |
niêr |
[nm] (o-c) nerf; (o-c) tendon; (o) sins _s: sans énergie, syn. drané, drincî, moflas’, sins-agrè |
nièrson |
[nm] (o-c) hérisson |
nieu |
[adj] (o) cf noû |
nikèt |
[nm] (o) fé in _: faire un somme, une sieste, syn. (c) fé prandjêre, fé one sokète, soketer, sokyî |
nimèrô |
[nm] (c) cf numèrô |
ninte |
[nf] (c) haricot nain, syn. (e) bassète, (e) cropète |
nitéye |
[nf] (o-c) nichée |
niût |
[nf] (o) cf nût |
nîvaye |
[nf] (e-c) neige, syn. nîve |
nîve |
[nf] (o-c) neige, syn. nîvaye; (o) tchér d’ èl _: neier, syn. nîver |
nîver |
[v] neiger |
niyêye |
[nf] (e) cf nitéye |
niyî |
[v] nier |
no |
[nm] (o-e) cf nom |
nôbe |
[adj] noble |
noces |
[nm-pl] (o) noces, syn. (c) mâriadje |
nojelî |
[nm] (o) cf neûjî |
nojète |
[nf] (o) cf neûje |
nole |
[adj] (e) fém. de nou, cf nou |
nolu |
[pron] (e) cf nèlu |
nom |
[nm] (o-c) nom; (e-c) _ d’ batème, (c) p(i)tit _: prénom; (e) no(m) mètou, syn. sornom, spot; (c) réputation, syn. rèputâcion, riloméye |
non |
[adv] (o-c) non |
non-faît |
[adv] (e-c) (suivant l’insistance de la question) non, syn. non.na |
non-fét |
[adv] (o) cf non-faît |
non.na |
[adv] (suivant l’insistance de la question) non, syn. non-faît |
non.ne |
[nm] (c) midi, syn. doze eûres |
norèt |
[nm] (e) châle; (e) _ d’ potche, syn. (o-c) mouchwè d’ potche |
nosé |
[adj] (c), -éye (/ (e) -êye): joli, -e, mignon, -onne, syn. djoli, tchaurné, (e) mamé |
notaîre |
[nm] (c) notaire |
notére |
[nm] (o) cf notaîre |
notêre |
[nm] (e) cf notaîre |
nou |
[adj] (e) , nole : i n’ a pus nou tch’vè: il n’a plus de cheveu; i n’ ont nol èfant; dj’ ènnè veû nole: je n’en vois aucune; cf nu |
noû |
[adj] , -ve: neuf, -ve, récent, -e |
noûf |
[adj] neuf |
nouk |
[pron] (e) _ n’ a v’nou: personne n’est venu, cf nuk |
noukî |
[v] (e) cf nuker |
noûri |
[v] nourrir |
noûrice |
[nf] nourrice |
noûrichant |
[adj] (o-c) , -e: nourrissant, -e, syn; r(i)pachant |
noûrihant |
[adj] (e) cf noûrichant |
nouvèlemint |
[adv] (o) cf novèlemint |
nouvia |
[adj] (o) cf novia |
novê |
[adj] (e) cf novia |
novèlemint |
[adv] (e-c) fraîchement, syn. frissemint |
nôvembe |
[nm] (o) cf nôvimbe |
novia |
[adj] (c) , -èle: nouveau, -elle |
nôvimbe |
[nm] (e-c) novembre |
Nowé |
[nf] (o) cf Noyé |
nower |
[v] (o) cf nuker |
noya |
[nm] (o) noyau, syn. pîrète |
Noyé |
[nf] (e-c) Noël |
noyî 1 |
[v] (e) nager, syn. nadjî |
noyî 2 |
[v] (e-c) cf niyî |
noyî 3 |
[v] (o) _ (d’zous eûwe): cf nèyî |
nu |
[adj-pr] (o-c), nule: nul, -le;(c) i n’ a pus nu tch’via, dji n’ è vwè nule |
nu 1 |
[adj] (c) , nule: i n’ a pus nu tch’via: il n’a plus de cheveu; èle n’ a nu-z-âdje: elle n’a pas d’âge; dji n’ è vwè nule: je n’en vois aucune; (o) , nule: i n’ a pus nu tch’veû: il n’a plus de cheveu; èle n’ a nu-z-âdje: elle n’a pas d’âge; dji n’ in wè nule: je n’en vois aucune |
nu 2 |
[adj] (c) tot _, tote nûwe: nu, -e, syn. mièrnu |
nuk |
[nm] (o-c) noeud |
nuk |
[pron] (c) personne, syn. nèlu, pèrson.ne; (c) nuk n’ a v’nu: personne n’est venu |
nuker |
[v] (c) nouer |
nule |
[adj] (c) dém. de nu, cf nu |
nûléye |
[nf] (c) nuage; dins lès _s: distrait, syn. distraît |
nûlêye |
[nf] (e) cf nûléye |
nulu |
[pron] (o) cf nèlu |
numèrô |
[nm] (c-e) numéro |
nût |
[nf] (c) nuit; (c) au _: au soir |
nut’ |
[nm] (e) bone _: bonsoir, syn. (o-c) bonswêr; cf nût |
nûteté |
[nf] (o) obscurité, syn. nwâreû, nwâricheû, spècheû |
nuwâdje |
[nf] (o) cf nûléye |
nûwe |
[nf] (c) fossé, syn. fossé |
nuwer |
[v] (o) cf nuker |
nuwéye |
[adj] (o) dins lès _s: distrait; (o) cf nûléye |
nuwéye |
[nf] (o) ondée, syn. plouvinète, (e) walêye, (o) lafréye |
nu-z-ome |
[adj] (o) énorme, syn. démoné, fameûs, foû mèseure, minâbe; (o) extraordinaire, syn. clapant, èstraôrdinaîre |
nwâr |
[adj] (c) , -e: noir, -e; (c) , -e: sombre, syn. spès |
nwâreû |
[nf] [nf] (c) obscurité, syn. nwâricheû, spècheû |
nwârglas |
[nm] (o) cf wârglas |
nwâri |
[v] (o-c) noircir; (o-c) s’obscurcir |
nwâricheû |
[nf] (c) obscurité, syn. nwâreû, spècheû |
nwèje |
[nf] (o) cf neûje |
nwèjetî |
[nm] (o) cf neûjî |
nwêr |
[adj] (o-c) cf nwâr |
nwêreû |
[nf] (o-c) cf nwâreû |
nwêri |
[v] (o-c) cf nwâri |
o |
[prép] (c) dans: (c) o = dins li: dji so o tchèstia (, (e) dji so è tchèstê) |
ôbèstake |
[v] (o) mète _: s’opposer |
oblidji |
[v] (o) cf oblidjî |
oblidjî |
[v] (e-c) obliger |
obtini |
[v] (e) cf obtinu |
obtinu |
[v] (c) obtenir |
ocâsion |
[nf] (o-c) occasion |
ocåsion |
[nf] (e) cf ocâsion |
ocha |
[nm] (o) cf oucha |
octôbe |
[nm] octobre |
ocupâcion |
[nf] (o-c) occupation |
ocupåcion |
[nf] (e) cf ocupâcion |
ocuper |
[v] (s’) _: (s’)occuper |
oda |
[nm] (e-c) flair, syn. vène |
oder |
[v] (o- c) lasser, syn. soyî, (o) rondjî |
odeûr |
[nf] odeur, syn. hinéye, vènéye |
odis’ |
[adj] o-c) , -isse: lassant, -e, syn. rondjant, soyant |
odjoûrdu |
[adv] (o-c) cf audjoûrdu |
oficî |
[nm] (e-c) officier |
oficiè |
[nm] (o) cf oficî |
oficier |
[nm] (c) cf oficî |
ofinser |
[v] (e) offenser, syn. acsûre |
ofri |
[v] offrir |
ognèsseté |
[nf] (e) honnêteté, syn. (c) onêtrèté |
ognon |
[nm] (o-e) cf agnon |
ohê |
[nm] (e) cf oucha |
ôju |
[v] (o) cf wasu |
ok |
[loc] (c) à _: à l’abri; si mète à _: se mettre à l’abri, syn. si mète à iute, si mète au r’cwè, si mète à l’ avrûle |
ôle |
[nf] huile |
ôlemint |
[nm] (e) onguent, syn. (c) pômâde |
ombe |
[nf] ombre, syn. ombion, (o) ombrâdje |
ombion |
[nm] (e-c) ombre, syn. ombe, (o) ombrâdje |
ombrâdje |
[nm] (o) ombre, syn. ombe, ombion |
ombradjeûs |
[adj] (o) , -e: timide, syn. chitaud, timide |
ombri |
[nm] (o) nombril, syn. (e-c) botroûle |
ombril |
[nm] (c) nombril, syn. (e-c) botroûle |
ome |
[nm] homme; mari; (o-c) vî _: vieillard; _ di mèstî: artisan, -e |
onêteté |
[nf] (e) cf onièsté |
onêtrèté |
[nf] (c) cf onièsté |
onêtrèté |
[nf] (c) honnêteté, syn. (e) ognèsseté |
onétreutè |
[nf] (o) cf onêtrèté |
onêtrité |
[nf] (e) cf onièsté |
ongue |
[nf] ongle |
onièsté |
[nf] (c) honnêteté |
opèrâcion |
[nf] (o-c) opération |
opèråcion |
[nf] (e) cf opèrâcion |
opitâl |
[nm] (o) cf ospitau |
opôser |
[v] (e) s’ _: s’opposer, syn. aler conte, r(i)niketer |
ôr |
[nf] (e) cf ôrgue |
ôr |
[nm] or |
oradje |
[nm] (c) orage |
orâdje |
[nm] (o) cf oradje |
orâye |
[nf] (o) cf orèye |
ôrdadje |
[nm] (c) échafaudage, syn. (e) hoûrmint |
ôrdâdje |
[nm] (o) cf ôrdadje |
orde |
[nm] (o-c) cf ôrde |
ôrde |
[nm] (c-e) ordre |
ôrdeures |
[nf] (c) ordures |
ordinateûr |
[nm] ordinateur, syn. computer |
ôrdoner |
[v] (c) ordonner, syn. comander |
ôrdure |
[nf] (o) saleté, syn. assonre, man.nèsté, (e) måssîsté |
ordures |
[nf] (o) cf ôrdeures |
ôre |
[v] entendre, syn. ètinde, oyu |
orèdje |
[nm] (e) cf oradje |
ôrèlièr |
[nm] (o) cf cossin |
orèye |
[nf] oreille |
ôrfèlin |
[nm] (o) cf ôrfulin |
ôrfulin |
[nm] (e-c) orphelin |
ôrganiser |
[v] (c) organiser, syn. èmantchî, mète su pîd |
ôrgåniser |
[v] (e) cf ôrganiser |
ôrgue |
[nf] (o-c) orgue |
ôrgulieûs |
[adj] (e) , -e: orgueilleux, -euse, syn. grandiveûs, -e |
ori |
[nm] (o) lisière de drap, syn. (c) cinsori |
ôrijine |
[nf] (e) origine, syn. (c) c(o)mincemint |
ôriliète |
[nf] (e) boucle (d’oreille), syn. (c) pindant |
ôrlodje |
[nf] horloge |
ôrlodjî |
[nm] horloger |
orner |
[v] (e) orner, syn. (c) atriker, (e) gålioter |
ôrtîye |
[nf] (o-c) cf wârtîye |
ôsêre |
[nf] (c) cf wasîre |
osiêre |
[nf] (o) cf wasîre |
ospitå |
[nm] (e) cf ospitau |
ospitau |
[nm] (o-c) hôpital |
ostant |
[conj] (o-c) d’ ostant pus qui: d’autant plus que |
ostant |
[pron] (o-c) autant |
osté |
[nm] (e) cf èsté |
ostèdje |
[nm] (e) cf ètâje |
ostèye |
[nf] (c) outil |
osti |
[nm] (o-c) outil, syn. [nf] ostèye |
ôte |
[adj] autre; [adv] (c) _ paut, (e) ôte påt, (o) ôte pârt: ailleurs |
ôtemint |
[adv] (e) autrement |
ôtrèmint |
[adj] (o) ièsse _: être enceinte, syn. ratinde (famile), ièsse en pôsicion; (o) cf ôtrumint |
ôtrumint |
[adv] (c) autrement (cf ôtemint) |
ot’tant |
[pron] (e) cf ostant |
ou |
[nm] (c) oeuf |
oû |
[nm] (e-o) cf ou |
oubîre |
[nf] (o) cf wârbêre |
oucha |
[nm] (c) os |
ouda |
[nm] (c) cf oda |
ouh |
[nm] (e) cf uch |
oûhê |
[nm] (e) oiseau, syn. (o-c) mouchon |
ouhène |
[nf] (e) cf ûsine |
ourbîre |
[nf] (e) cf wârbêre |
oûrs’ |
[nm] ours |
ourson |
[nm] (o) cf crusson |
oûrtèye |
[nf] (e) cf wârtîye |
oute |
[adv] (o) tout-_: complètement, syn. fin, pâr, (o) tafètemint |
oute |
[prép] outre, syn. iute |
oûve |
[nf] (e) cf eûve |
ouvrâdje |
[nm] (o) cf ovradje |
ouvrî |
[nm] (o) cf ovrî |
ouy |
[nm] (o-c) oeil |
oûy |
[adv] (e) aujourd’hui, syn. (c) audjoûrdu |
oûy |
[nm] (e) cf ouy |
ouyâde |
[nf] (c) regard, syn. côp d’ ouy, (e) loukeûre |
ovradje |
[nm] (c) ouvrage; (c) travail |
ovrèdje |
[nm] (e) _s: chantier, syn. travau cf ovradje |
ovrèdje |
[nm] (e) cf ovradje |
ovrer |
[v] (e-c) travailler, syn. bouter, travayî; (e) _ å: exercer le métier de, syn. (c) travayî do, fé dins, (o) bouter du; (e) s’ _ mwèrt: s’exténuer, syn. si forbouter, si fornauji, (e) si crèvinter, (o) s’ mète djus d’ fôrce; (e) fermenter, syn. travayî, (o) djèter |
ovrî |
[nm] (e-c) ouvrier |
oyi |
[adv] (o-c) oui |
oyî |
[v] (e) cf oyu |
oyu |
[v] (o-c) entendre, syn. ètinde, ôre |
ôzwêr |
[v] (o) cf wasu |
pa |
[nm] (o-c) papa, syn. popa, pére |
pa |
[prép] (o-c) par |
på |
[nm] (e) poteau, syn; (c) postia; (e) cf pau 1 |
pace |
[conj] _ qui: parce que |
pache |
[v] (c) paître, syn. tchampyî |
pachi |
[nm] (c) pré, pâture, syn. pature, pré, (e) wêde, (e) wêdèdje; verger |
pachî |
[nm] (o) cf pachi |
pachis |
[nm] (c) cf pachi |
pachîs |
[nm] (o) cf pachi |
pacôps |
[adv] (o-c) parfois, syn. afîye, télcôp, télefèye, tènawète |
pacyince |
[nf] patience; (o-c) sins _: impatient, -e, syn. impacyint |
pâdje |
[nf] (o-c) page |
pådje |
[nf] (e) cf pâdje |
pa-d’zeû |
[adv] (c) au-dessus; vêci pa-d’zeû: ci-dessus, syn. là-d’zeû |
pa-d’zos |
[adv] (c) au-dessous; vêci pa-d’zos: ci-dessous |
pa-d’zos |
[prép] (c) sous, syn. d(i)zos |
pa-d’zous |
[prép] (o) cf pa-d(i)zos |
paf |
[adj] (c) stupéfait, -e, syn. pèté |
pahe |
[v] (e) cf pache |
pahis’ |
[nm] (e) cf pachis |
påhûle |
[adj] (e) calme, syn. cwéy, -e, paujêre, rachîd, -e |
påhûlisté |
[nm] (e) calme, syn. paujêreté |
paîre |
[nf] (c) paire |
paîs |
[nf] (c) paix |
paîyî |
[v] (c) _ après: être avide de, syn. djaîryî après, (e) èsse rafåré (, -èye) après |
pâke |
[nf] (o) buis |
Pâke |
[nf] (o) cf Pauke |
Påke |
[nf] (e) cf Pauke |
pâkes |
[nfpl] (o) fé sès _: cf paukes |
påkes |
[nfpl] (e) fé sès _: cf paukes |
paketè |
[adj] (o) , -éye: bondé, -e, syn. bourè, plin, rimpli |
pâkî |
[nm] (o) cf paukî |
påkî |
[nm] (e) cf paukî |
palå |
[nm] (e) cf palaîs |
palaîs |
[nm] (c) palais |
påle |
[nf] (e) bêche, syn. (c) locèt |
palés |
[nm] (o) cf palaîs |
palète |
[nf] (e-c) truelle, syn. truwale |
paletot |
[nm] manteau, syn. mantia; pardessus, syn. pârdèssus |
palivole |
[nf] (o) papillon, syn. (c) papilion, (c) pawion, (o) papouyète |
palot |
[nm] (o) pelle, syn. (c) chipe, (e) truvèle |
pampî |
[v] (e) haleter, syn. sofler, tanfler, (e) piper, (o) lancî |
pan |
[nm] (e) cf pwin |
pane |
[nf] tuile |
pane-di-vêre |
[nf] (c-o) calvitie |
pane-di-veûle |
[nf] (e) cf pane-di-vêre |
pan.me |
[nf] (o) cf paute |
panse |
[nf] panse |
pansète |
[nf] (o-c) à _: plat ventre, syn. à plat vinte, (e) acwati |
pantalon |
[nm] (e-c) pantalon |
pantoufe |
[nf] pantoufle |
pape |
[nf] bouillie |
papî |
[nm] papier |
papilion |
[nm] (c) papillon, syn. (c) pawion, (o) palivole, (o) papouyète |
papin |
[nm] cataplasme |
påpîre |
[nf] (e) cf paupêre |
papouyète |
[nf] (o) papillon, syn. (c) papilion, (c) pawion, (o) palivole |
pâr |
[adv] (c) complètement, syn. fin, (o) tafètemint, (o) tout-oute |
paradis |
[nm] (o-c) marelle, syn. câré, plat-cayau, (e) tahê |
parålisèye |
[nf] (e) cf paralisîye |
paralisîye |
[nf] (c) paralysie |
pâralmwin |
[nf] (c) toupie, syn. toûrpène, (e) toûrnê, (e) trocale, (o) dope |
parapli |
[nm] (c) cf parapwî |
paraplu |
[nm] (e) cf parapwî |
parapwî |
[nm] (o-c) parapluie |
pâr-ci |
[adv] (c) _ pâr-là: çà et là, syn. brik-brok, plik-plok |
parciâl |
[adj] (c) , -e: partial, -e |
parciål |
[adj] (e) cf parciâl |
pardèssus |
[nm] (e) cf pârdèssus |
pârdèssus |
[nm] (o-c) pardessus, syn. paletot |
pardon |
[nm] (e) cf pârdon |
pârdon |
[nm] (o-c) pardon |
parète |
[v] paraître |
parèy |
[adj] , -e: pareil, -le, analogue, semblable, syn. s(i)faît |
parfi |
[nm] (c) panaris, syn. blanc dwèt |
pârfond |
[adj] , -e: profond, -e, syn. fond |
pârin |
[nm] (o-c) parrain |
pårin |
[nm] (e) cf pârin |
parint |
[nm] parent |
parkâdje |
[nm] (o) cf pârkadje |
pârkadje |
[nm] (c) parking |
parkèdje |
[nm] (e) cf pârkadje |
pârking’ |
[nm] parking |
pârler |
[v] (o) cf paurler |
pårler |
[v] (e) cf paurler |
parotche |
[nf] (c) paroisse |
pârsèmer |
[v] (o) parsemer, syn. (c) cossèmer |
part |
[loc] (o) nule _: cf paut |
part |
[nf] (o) cf paurt |
pârt |
[nm] cf paurt |
pârt |
[v] (o) cf paurt |
pårt |
[nf] (e) cf paurt |
partadjî |
[v] (o) cf paurti; |
pârtadjî |
[v] (o) cf paurtadjî |
pårtèdjî |
[v] (e) cf paurtadjî |
pårtèye |
[nf] (e) cf pârtîye |
parti |
[v] (e) cf paurti |
pârti |
[v] (o) à _ d’ asteûre, d’ audjoûrdu; cf paurti |
pârti |
[nm] (c) parti; prinde _: prendre parti |
pårti |
[v] (e) à _ d’ oûy, d’ asteûre: cf paurti |
pårti |
[nm] (e) cf pârti |
pârtîye |
[nf] (o-c) partie |
pârvèni |
[v] (o) cf pârvinu |
parvini |
[v] (e) cf pârvinu |
pârvinu |
[v] (c) parvenir, syn. avenu |
parwèsse |
[nf] (o) cf parotche |
pas |
[nm] pas; (o-c) _ d’ l’ uch: seuil, syn. pîre di l’ uch, sou |
pas-d’-ågne |
[nm] (e) cf pas-d’-âne |
pas-d’-âne |
[nm] (o-c) tussilage, syn. ièbe di sint Djôsèf |
pasê |
[nm] (e) cf pasia |
pasia |
[nm] (c) sentier, syn. pîssinte |
passadje |
[nm] (c) passage |
passâdje |
[nm] (o) cf passadje |
passé |
[nm] (e-c) passé, syn. vî timps |
påsse |
[nf] (e) cf pausse |
passèdje |
[nm] (e) cf passadje |
passe-fleûr |
[nf] (c) anémone, syn. chite-d’-agace, (e) pihåte-è-lét |
passemint |
[nm] _ d’ timps: hobby, syn. passe-timps |
passepôrt |
[nm] passeport |
passer |
[v] passer; (e-c) si passer di: se passer de, syn. fé sins; passer l’ timps: passer le temps, syn. touwer l’ timps |
passe-rôse |
[nm] muguet |
passèt |
[nm] (o-c) tabouret, syn. chame, (e) passète |
passète |
[nf] (e) tabouret, syn. chame, passèt |
passe-timps |
[nm] hobby, syn. passemint d’ timps |
passéye |
[nf] (o-c) traversée, syn. trèvautchadje; (o-c) fé ‘ne _: vendre aux enchères, syn. fé one vindicion |
passèye |
[nf] (e) cf passéye |
påt |
[loc] (e) cf paut |
pate |
[nf] patte |
pate-d’-auwe |
[nf] (o-c) renoncule, syn. boton-d’-ôr, pôpî (d’ êwe), (e) ranonke |
pâtêr |
[nf] (o-c) prière, syn. priyére |
patrèye |
[nf] (e) cf patrîye |
patrîye |
[nf] (o-c) patrie |
patron |
[nm] patron |
patrouyî |
[v] (o) tâter, syn. sinte |
pature |
[nf] (o-c) (pré) pâture, syn. pachis, (e) wêde, (e) wêdèdje |
pau |
[prép] (o-c) introduit l’agent animé d’un verbe passif: il a sti vu pau champète, paus-èfants, pauzès djins; aussi: (e-c) di |
pau |
[nm] (c) pieu |
paujêre |
[adj] (o-c) calme, paisible, tranquille, syn. cwéy, -e, rachîd, -e, trankile |
paujéretè |
[nf] (o) cf paujêreté |
paujêreté |
[nm] (o-c) calme, (c) tranquillité, syn. trankilité |
Pauke |
[nf] (c) Pâques |
paukes |
[nfpl] (c) fé sès _: faire sa communion |
paukî |
[nm] (c) buis, syn. (o) [nf] pâke; (o) _ d’ ayes, (c) _ d’ pucèle: pervenche, syn. (c) fleûr di mwârt |
paupêre |
[nf] (c) paupière |
paupière |
[nf] (o) cf paupêre |
paurler |
[v] (c) parler, syn. causer, (o) d(è)viser, (e) djâser |
paurt |
[nf] (c) part; (c) à _: excepté; (o-c) fé lès _s: répartir, diviser en, syn. paurti è / à; (c) mète à _: séparer, syn. (o) mète èrî; |
paurtadjî |
[v] (c) partager, syn. paurti |
paurti 1 |
[v] (c) partager, syn. paurtadjî; (c) répartir, syn. dispaurti, fé lès paurts; (o-c) distribuer; _ è / à: diviser en, syn. fé lès paurts |
paurti 2 |
[v] (c) partir, syn. ènn’ aler; (c) à _ d’ audjoûrdu, d’ asteûre: désormais |
pausse |
[nf] (o-c) pâte |
paut |
[loc] (c) quéke _: quelque part, syn. one sadju; (c) nule _: nulle part |
paute |
[nf] épi |
pavé |
[nm] (c-e) pavé |
pavè |
[nm] (o-c) cf pavé |
pavéye |
[nf] (c) trottoir; (c) chaussée, syn. lèvéye, tchausséye, (o) brisè |
pavêye |
[nf] (e) cf pavéye |
påvion |
[nm] (e) cf pawion |
pavwér |
[nm] (e) coquelicot, syn. (c) fleûr di tonwâre, tonwâre, pawèt, (o) colau |
påwe |
[nf] (e) cf pawon |
pawèt |
[nm] (c) coquelicot, syn. (c) fleûr di tonwâre, tonwâre, (o) colau, (e) pavwér |
pawion |
[nm] (c) papillon, syn. (c) papilion, (o) palivole, (o) papouyète |
pawon |
[nm] (o-c) paon |
pawou |
[nf] (e) peur, syn. (o-c) peû, (e) sogne |
påy |
[nf] (e) cf paîs |
payadje |
[nm] (c) paiement, syn. payemint |
payâdje |
[nm] (o) cf payadje |
payasse |
[nf] paillasse |
paye |
[nf] (c) salaire, syn. quinzin.ne |
paye |
[nf] (e-c) paye d’êwe: cf poye |
påye |
[nf] (e) cf paye |
payèdje |
[nm] (e) cf payadje |
payèle |
[nf] (e) tâche, syn. (c) à-fé, (o-c) bouye, (e) dag’, (o) tchôke |
payèle |
[nf] (o) poêle (à frire), syn. (e-c) pêle |
payemint |
[nm] (o-c) paiement, syn. payadje |
påyemint |
[nm] (e) cf payemint |
payète |
[nf] flocon (de neige) , syn. flotche, flotchîye, (o) plomion, (e) ploumetion |
payî |
[v] payer |
payis |
[nm] pays; région |
payîs |
[nm] (e) cf payis |
pê |
[nf] (e) cf pia |
pècale |
[nf] (e-c) crotte, syn. crote |
pèce |
[nf] (e) cf pîce (pièce de tissu; pièce de monnaie) |
pèche 1 |
[nf] (o-c) (action de pêcher) pêche |
pèche 2 |
[nf] (fruit) pêche |
pècheû |
[n] (o-c), -se: pêcheur, -euse |
pèchî |
[nm] (o-c) cf pètchî |
pèchî |
[v] (o-c) (prendre du poisson) pêcher |
pèchon |
[nm] (o-c) poisson |
pédant |
[adj-n] (e) , -e: pédant, -e, syn. (c) pèle-chochin, sint-mwaîs |
pèhe |
[nf] (e) cf pèche |
pèheû |
[n] (e) cf pècheû |
pèhî |
[v] (e) cf pèchî |
pèhon |
[nm] (e) cf pèchon |
pék |
[nm] (o-c) saumure, syn. saumwâre |
pèkèt |
[nm] eau-de-vie, genièvre, syn. chnik, (e-c) êwe di France, tchèssaut |
pèlake |
[nf] (c) épluchure, syn. pèlate, pèlote; (o-c) pelure; (c) écorce, syn. chwache, (e) pèlote, (o) pèlate |
pèlate |
[nf] (o) écorce, syn. chwache, pèlake, (e) pèlote; (o) épluchure, syn. pèlake, pèlote |
pèlé |
[adj] (c), -éye ((e) -êye): chauve |
pèlè |
[adj] (o), -éye: cf pèlé |
pêle |
[nf] (e-c) poêle (à frire) |
pèle-chochin |
[n] (c) pédant, -e, syn. sint-mwaîs |
pèlote |
[nf] (e) écorce, syn. chwache, pèlake, (o) pèlate; (e) épluchure, syn. pèlake, pèlate |
pèloter |
[v] (c) si _: se battre, syn. s’ apougnî, si bate, si pingnî |
pèloûse |
[nf] (e-c) pelouse, syn. ramouye, r(i)mouye |
pèna |
[nm] (o-c) aile, syn. éle |
pène |
[nf] (pour écrire) plume |
pèneûs |
[adj] , -e: triste, syn. disbautchî, mau-gaîy; (c-e) , -e: honteux, -euse, syn. honteûs; (o-c) , -e: désolé, -e |
pènin |
[nm] (o-c) tristesse, syn. chagrin, d(i)loûhe, disbautche |
pèpin-maurtin |
[nf] (c) coccinelle, syn. bièsse à bon Diè, (o) mârtin |
pèrcer |
[v] (o-e) cf pêrcer |
pêrcer |
[v] (c) percer, syn. trawer |
pèrçûre |
[v] (e) (saisir par un des sens) percevoir |
pére |
[nf] (e) cf paîre |
pére |
[nm] père, syn. pa, popa |
père |
[nf] (o) cf paîre |
pèrfond |
[adj] (o) cf pârfond |
pérî |
[nm] (e) cf pwârî |
pèri |
[v] périr; (c) si fé _: se suicider,, syn. si distrûre, fé maleûr (di li), fé malûsance di s’ cwârp, si touwer |
pèrke |
[nm] (o) cf piètche |
pèrmète |
[v] permettre |
pèrmission |
[nf] permission |
pèrnèle |
[nf] (o) cf purnale |
pèrsin |
[nm] (o) cf pêrzin |
pèrsone |
[pron] (o) cf pèrson.ne |
pèrson.ne |
[pron] (c) personne, syn. nèlu, nuk |
pèrtris |
[nf] (o) cf piètris |
pèrvintche |
[nf] (e) pervenche |
pêrzin |
[nm] (c) persil |
pèrzister |
[v] (e) persister, syn. (c) s’ ètièster |
pés |
[adv] (e-c) pis |
pés |
[nf] (o) cf paîs |
pèsant |
[adj] , -e: lourd, -e |
pèser |
[v] peser |
pèstèler |
[v] (o-c) fouler aux pieds , syn. (e) tripeler d’zos sès pîds |
pètachî |
[v] (o) patauger, syn. (c) gaudrouyî, (e) wayî |
pètche |
[nf] (fruit) (o-c) baie, syn. pwès |
pètchi |
[nm] (o-c) péché |
pètchî |
[nm] (c) (arbre fruitier) pêcher |
pètchî |
[nm] (e) cf pètchi |
pèté |
[adj] (c) stupéfait, -e, syn. paf |
pèter |
[v] éclater, syn. bouchî, sclater; exploser, syn. bouchî, pèter, zoubler; (o-c) _ èvôye, _ au diâle: décamper, e: s’échapper, syn. biser èvôye, chaper, couru èvôye, li lèver, (o) skiveter |
pètéye |
[nf] (o-c) gifle, syn. bafe, bèrlafe, tchofe |
pètêye |
[nf] (e) cf pètéye |
p(è)tit |
[adj] (o) cf p(i)tit |
p(è)tite-fîye |
[nf] (o) cf p(i)tite-fèye |
p(è)tit-fis |
[nm] (o) cf p(i)tit-fis |
p(è)tit-gârçon |
[nm] (o) cf p(i)tit-fis |
peû |
[nf] (o-c) peur, syn. (e) sogne; (o-c) awè _ : craindre, syn. (e) aveûr sogne; (o-c) fé awè _: intimider, syn. disfranki |
peume |
[nf] (o) cf pome |
peumî |
[nm] (o) cf pomî |
peûmon |
[nm] (o-c) poumon |
peûpe |
[nm] peuple |
peur |
[adj] (e) cf pur |
peûre |
[nf] (e) cf pwâre |
peûrî |
[nm] (e) cf pwârî |
peûs |
[nm] (e) cf pwès |
peûve |
[nm] (e) cf pwève |
pèwion |
[nm] (c) insecte, syn. insèke, mochète |
pèye |
[nf] (c) cf paye |
péyî |
[v] (o) _après: cf paîyî |
pî |
[nm] (o) pieu |
pia |
[nf] (o-c) peau |
pîce |
[nf] (c) pièce (de tissu); (o-c) pièce (de théâtre); (o-c) pièce (de monnaie) |
pîce |
[nf] (e) si mète à _: se percher; (e) cf pièce |
pice-crosse |
[nm] (e-c) avare |
picète |
[nf] pince, syn. pince |
pichaud |
[nm] (o) lange, syn. fachète, lagne, (e) lignerê |
pichî |
[v] (o-c) uriner, syn. (e) sêwer |
pichoulit |
[nm] (o-c) pissenlit, syn. chicoréye, (e) pihå-è-lét |
picî |
[v] pincer, syn. straper; arrêter (un voleur), syn. apicî |
pîd |
[nm] pied; (o-c) su _, (e) so _: debout, syn. astampé, stampé |
pidjon |
[nm] (o-c) pigeon, syn. colon |
pîds-d’-gayole |
[nm-pl] (o) favoris, syn. favoris |
piéce |
[nf] (e) cf pîce (pièce (de théâtre)) |
pièce |
[nf] (o) cf pîce |
pièce |
[nf] (o-c) perche, syn. bârdache; (o) s’ mète à _: se percher |
piède |
[v] perdre; ] (o) _ du sang, (c) piède do song, (e) piède dè song’ faire une hémorragie |
pièle |
[nm] perle |
pièrot |
[nm] (o-c) moineau, syn. sauvèrdia |
pièrzin |
[nm] (e) cf pêrzin |
piètche |
[nf] (c) (poisson) perche |
piète |
[nf] perte |
piètris |
[nf] perdrix |
pieure |
[v] (o) cf ploûre |
pignî |
[v] (o) cf pingnî |
pihå-è-lét |
[nm] (e) pissenlit, syn. chicoréye, pichoulit |
pihåte-è-lét |
[nf] (e) anémone, syn. chite-d’-agace, passe-fleûr |
pîhe |
[nf] (e) cf pèche 2 |
pihî |
[v] (e) cf pichî |
pîhî |
[nm] (e) cf pètchî |
piker |
[v] (c-e) piquer, syn. (e) ponde |
pikeron |
[nm] (o-c) moustique, syn. cousin |
pikèt |
[nm] pieu |
pikète |
[nf] (c) pikète do djoû: aurore, syn. aîres, aîreû |
pikî |
[v] (o) cf piker |
pilasse |
[nf] pilier, syn. pilé |
pilâte |
[adj] (o-c) faus _: hypocrite, syn. faus pilâte, grimancyin, tchipoteû, (e) djan’nèsse |
pilåte |
[adj] (e) cf pilâte |
pîlau |
[nm] (o-c) bouvreuil, syn. (e) pîmåy |
pilé 1 |
[nm] (c) thym, syn. (o) pougnoû, (o) poulieu, (e) tin |
pilé 2 |
[nm] pilier, syn. pilasse |
pîler |
[v] pleurnicher, syn. tchoûler |
pîmåy |
[nm] (e) bouvreuil, syn. (o-c) pîlau |
pince |
[nf] (o-c) pince, syn. picète |
pindant |
[nm] (o) pente, syn. d(i)chindéye, pindis’, (e) pindêye; boucle (d’oreille), syn. (e) ôriliète |
pinde |
[v] pendre, suspendre |
pindêye |
[nf] (e) pente, syn. d(i)chindéye, pindis’, (o) pindant |
pindis’ |
[nm] (c) pente, syn. d(i)chindéye, (e) pindêye, (o) pindant |
pingnî |
[v] peigner; (e-c) si _: se battre, syn. s’ apougnî, si bate, si pèloter |
pinser |
[v] penser, syn. sondjî, tûser; (e) à çou qu’ dji pinse: à mon avis |
pinséye |
[nf] (o-c) pensée |
pinsêye |
[nf] (e) cf pinséye |
pinson |
[nm] pinson |
pinte |
[nf] (e-c) pente, syn. d(i)chindéye, pindis’, (e) pindêye, (o) pindant |
pinte |
[nm] (o-c) peintre, syn. pondeû |
Pintecosse |
[nf] (c) Pentecôte, syn. Cinkwème |
Pintecousse |
[nf] (o) cf Pintecosse |
pinturer |
[v] (c) peindre, syn. mète è coleûr, (e) ponde; (c) colorier |
piou |
[nm] (e) cf pû |
pîpe |
[nf] (e) cf pupe |
piper |
[v] (e) haleter, syn. sofler, tanfler, (e) pampî, (o) lancî |
pîre |
[adv] (o-c) pire |
pîre |
[nf] pierre; (e) noyau, syn. pîrète; (o-c) _ di l’ uch: seuil, syn. pas d’ l’ uch, sou; (o-c) _ à rûjî, (c) _ à rawejî, (e) _ sin.merèce: (à aiguiser) meule; (e-c) pîre di molin, (o) _ di moulin: (à blé) meule |
pîrète |
[nf] noyau |
pirlodje |
[nf] (c) chaire, syn. (o) prétchwêre |
pirlôdje |
[nf] (e) cf pirlodje |
pirwète |
[nf] (e) cf pirwitche |
pirwitche |
[nf] (c) pirouette |
pissène |
[nf] (e) purin, syn. (o-c) bigau, (o) pûria |
pîssinte |
[nf] (o-c) sentier, syn. pasia |
pîtche |
[nf] (e) cf piètche |
pitié |
[nf] (o) awè pitié |
p(i)tit |
[adj] (e-c) , -e: petit, -e; (o) bia p’tit, bèle pètite: mignon, -onne |
p(i)tite-fèye |
[nf] (e-c) petite-fille |
p(i)tit-fis |
[nm] (e-c) petit-fils |
piyaune |
[nf] pivoine |
place |
[nf] (o-c) place; (o-c) pièce (de maison); (o-c) (lieu) endroit; (c) _ do djoû: living; (o-c) mète à l’ _: remplacer, syn. remplacer, r(i)candjî |
plafond |
[nm] plafond |
plâîjant |
[adj] (c) , -e : attrayant, -e, agréable |
plaîji |
[nm] (c) plaisir |
plaîre |
[v] (c) plaire; si bin plaîre: s’amuser |
plaker |
[v] (c) coller, syn. aclaper, acoler, aplaker, claper, coler |
plake-tot-seû |
[nm] (e-c) auto-collant |
plakî |
[v] (e) cf plaker |
plan |
[nm] (dessin) plan |
plandjère |
[nf] (o) cf prandjêre |
plane 1 |
[nf] (c) (surface plane) plan |
plane 2 |
[nm] (o-c) platane |
planète |
[nf] horoscope |
planeûre |
[nf] (e) cf plane |
plani |
[v] (o) raboter, syn. asplani, raboter |
plankèt |
[nm] (e) copain, syn. camarâde, cous’ |
plantche |
[nf] planche |
plantchî |
[nm] plancher; (e-c) premier étage d’une maison, syn. là-wôt |
plante |
[nf] plante |
planter |
[v] planter |
planteûre |
[nf] (o) abondance, syn. abondance, (c) froche |
plantiveûs |
[adj] (e) , -e: ample, syn. laudje; (e), -e: copieux, -euse |
plat |
[adj] , -e: plat, -e |
plat |
[nm] plat |
plat-cayau |
[nm] marelle, syn. câré, paradis, (e) tahê |
platê |
[nm] (e) cf platia |
plâte |
[nm] (o-c) plâtre |
plåte |
[nm] (e) cf plâte |
platène |
[nf] (o) _ (du gngnou): rotule, syn. molète, rôlète |
platia |
[nm] (o-c) (plat) plateau |
plauke |
[nf] (o) épidémie, syn. mau qui coûrt, minéye |
plèce |
[nf] (e) cf place |
plêhant |
[adj] (e) cf plaîjant |
pléjant |
[adj] (o) cf plaîjant |
pléji |
[nm] (o) cf plaîji |
plène |
[nm] (e) platane, aussi: (o-c) plane; érable champêtre |
plére |
[v] (o) cf plaîre |
plêre |
[v] (e) si må _: s’ennuyer, syn. s’ anoyî; cf plaîre |
plêsîr |
[nm] (e) cf plaîji |
pleû |
[nm] (e) cf pli |
pleûtî |
[v] (e) cf plissî |
plêve |
[nf] (e-c) cf plouve |
plèyant |
[adj] (c) , -e: (à la fois souple et résistant) souple, aussi: ployant |
plèyî |
[v] (c) plier, aussi: ployî; se résigner, syn. si soplèyî |
pli |
[nm] (o-c) à _s: ridé, -e, syn. (o) plissé, (e) rapleûti |
plik-plok |
[adv] (e-c) çà et là, syn. brik-brok, pâr-ci pâr-là |
plin |
[nm] (c) , -in.ne (/ (e) -ène, (o) -inte): plein, -e; (e-c) tot (/ (o) tout) plin: nombreux; (e) , plinte (à make): bondé, -e, syn. bourè, paketè, rimpli |
plinde |
[v] si _: se plaindre, s’apitoyer |
plintiveûs |
[adj] (o) , -e: copieux, -euse; (o) cf plantiveûs |
plissé |
[adj] (o) , -éye: ridé, -e, syn. (o-c) à plis, (e) rapleûti |
plissî |
[v] (e-c) si _: se plisser |
ploke |
[nf] (c) bouton (maladie), syn. boton, plokète, pokète |
plokète |
[nf] bouton (maladie), syn. boton, ploke, pokète; (o-c) nwârès _s: variole, syn. nwârès pokètes, (e) neûrès pokes |
plomb |
[nm] (o-c) plomb |
plombî |
[nm] (c) plombier |
plombier |
[nm] (o) (-zingleûr): cf plombî |
plome |
[nf] plume |
plomion |
[nm] (o) flocon (de neige) , syn. flotche, flotchîye, payète, (e) ploumetion |
plonk |
[nm] (e) cf plomb |
plonkî |
[nm] (e) cf plombî |
plope |
[nm] (e-c) peuplier, syn. plope |
plorer |
[v] (e) pleurer, syn. (c) braîre |
ploumetion |
[nm] (e) flocon (de neige) , syn. flotche, flotchîye, payète, (o) plomion |
ploûre |
[v] pleuvoir |
plouve |
[nf] (o-c) pluie |
plouviner |
[v] (o) cf ploviner |
plouvinète |
[nf] (c) ondée, syn. (e) walêye, (o) lafréye |
ploviner |
[v] (e-c) bruiner, syn. brouwiner, mosiner, (e) brouhener |
plovinète |
[nf] (e-c) cf plouvinète |
ployant |
[adj] (e-c) , -e: (à la fois souple et résistant) souple, flexible, syn. coriant, vèrdjant, aussi: plèyant |
ployî |
[v] plier, aussi: plèyî; (c) ni nin _: persister, syn. s’ ètièster |
plume |
[nf] (c) cf plome |
plumion |
[nm] (c) duvet, syn. (e) duvèt |
plusieûrs |
[pron] plusieurs, syn. mwints, saquants |
po |
[prép] (e) cf pa |
po |
[prép] (e-c) pour |
po |
[conj] pour que: (e-c) _ qui: dji v’ di ça po qu’ vos l’ seûchoche (je vous dis cela pour que vous le sachiez). |
pô |
[adv] peu, syn. wêre |
pô |
[prép] (o) cf pau |
pôce |
[nm] (e-c) pouce |
poche |
[nf] (o) cf potche |
po-d’zos |
[prép] (e) cf pa-d(i)zos |
pogn |
[nm] (e) cf pougn |
pokerê |
[nm] (e) orgelet, syn. (c) kike, (o) tikète |
pokes |
[nf-pl] (e) neûrès _: variole, syn. nwârès plokètes, nwârès pokètes |
pokète |
[nf] (o-c) bouton (maladie), syn. boton, ploke, plokète; (o-c) nwârès _s: variole, syn. nwârès plokètes, (e) neûrès pokes |
polakerîye |
[nf] (c) débauche, syn. putasserîye, trôyerîye, (e) di(s)båtche |
polène |
[nm] (e-c) fiente, chite (di pouye, di mouchon) |
poleûr |
[v] (e) cf p(o)lu |
poli |
[nm] (e-c) poulailler |
poli |
[v] (o) (linge) repasser, syn. ristinde |
policier |
[nm] policier |
politèsse |
[nf] (e) politesse |
p(o)lu |
[v] (c) pouvoir |
pômâde |
[nf] (o-c) pommade, onguent, syn. (e) ôlemint |
pome |
[nf] (e-c) pomme |
pomî |
[nm] (e-c) pommier, syn. (e) mèlêye |
pompe |
[nf] pompe |
ponde 1 |
[v] (e) peindre, syn. mète è coleûr, pinturer |
ponde 2 |
[v] (e) piquer, syn. piker |
pondeû |
[n] (e) , -se: peintre, syn. pinte |
pon.ne |
[nf] (e) cf pwin.ne |
ponre |
[v] (e-c) pondre |
pont |
[adv] (o-c) aucun, -e: i gn-a _: il n’y en a aucun; (o-c) _ di: nul, -le |
pont |
[nm] pont |
pont |
[nm] point de côté : (o) pwint d’ costè, (c) pont (dins l’ costé), |
ponte |
[nf] pointe, syn. bètchète |
ponton |
[nm] (e) péniche |
popa |
[nm] (o-c) papa, syn. pa, pére |
pope |
[nf] (e) cf poupe |
pôpî |
[nm] (c) (d’êwe) : renoncule, syn. boton-d’-ôr, pate-d’-auwe, (e) ranonke |
poqwè |
[adv-conj] (e-c) pourquoi, voir aussi: d’ où vint |
pôr |
[adv] (e) d’abord, syn. (c) à preume, (c-e) po c’mincî |
pôr |
[conj] (e) pôr qui: d’autant plus que |
porcèlin.ne |
[nf] (o) cf pôrçulin.ne |
porcèssion |
[nf] (e-c) procession |
pôrcèssion |
[nf] (o) cf porcèssion |
pôrçulin.ne |
[nf] (e-c) porcelaine |
porê |
[nm] (e) cf poria |
porèt |
[nm] (o) cf poria |
poria |
[nm] (o-c) poireau |
poria |
[nm] (o-c) verrue |
pôr-manôye |
[nf] (e) cf pwate-manôye |
porminâde |
[nf] (c) cf pormwin.nâde |
porminåde |
[nf] (e) cf pormwin.nâde |
porminer |
[v] (e-c) cf pormwin.ner |
pormineû |
[n] (e-c) cf pormwin.neû |
pormwin.nâde |
[nf] (c) promenade |
pormwin.ner |
[v] (c) (si) _: (se) promener |
pormwin.neû |
[n] (c) , -se: promeneur, -euse |
pormwinrnâde |
[nf] (c) cf pormwin.nâde |
pormwinrner |
[v] (c) cf pormwin.ner |
pormwinrneû |
[n] (c) cf pormwin.neû |
porotche |
[nf] (e) cf parotche |
porsûre |
[v] (e-c) poursuivre, syn. couru après |
portant |
[adj] (o) bin _, -e: sain, syn. haîtî |
portant |
[conj] (e-c) cependant |
portant |
[part] (o) cf pwârtant |
pôrte |
[nf] (o) cf pwate |
pôrtèfeuye |
[mn] (o) cf pôrtèfouye |
pôrtèfeûye |
[mn] (e) cf pôrtèfouye |
pôrtèfouye |
[mn] (c) portefeuille |
pôrte-manoye |
[nf] (o) cf pwate-manôye |
porter |
[v] (o) cf pwârter |
pôrter |
[v] (o) cf pwârter |
pôrtraît |
[nm] (c) portrait |
pôrtrét |
[nm] (o) cf pôrtraît |
pôrtrêt |
[nm] (e) cf pôrtraît |
porvûsion |
[nf] (e-c) provision, syn. amonicion |
pôs’ |
[nm] (e-c) pouls |
pôsicion |
[adj] (e) èsse (/ (o) ièsse) en _: être enceinte, syn. ratinde (famile), ièsse ôtrèmint |
posse |
[nf] (bureau de) poste |
posse |
[nm] (emploi, fonction) poste |
posse |
[nm] radio, syn. radio |
posséder |
[v] (e) posséder, cf awè |
possibe |
[adj] possible |
posson |
[nm] (c) pot, syn. pot |
posteûre |
[nf] (e) cf posture |
postia |
[nm] (c) poteau, syn. (e) på |
posture |
[nf] (o-c) statue |
pot |
[nm] pot, syn. (c) posson |
potale |
[nf] (e-c) (statue) niche |
potche |
[nf] poche |
potcheta |
[nm] (e) sauterelle, syn. cok d’awous’, sauterale, (o) sauteroule |
potchî |
[v] (e-c) bondir, sauter, syn. sauteler, fé one hope, zoubler, (o) fé in saut |
potê |
[nm] (e) cf potia |
potia |
[nm] (o) cf postia |
potia |
[nm] (o-c) flaque, mare, syn. basse, (e) lapis’, (o) wache |
pôtiaud |
[adj] (c) , -e: indécis, -e, syn. balzinant, balzineû, flotant, (o) balzinaud; (c) , -e: tatillon, -onne, syn. bèsin, tchipot, (o) totin |
pou |
[prép] (o) pour |
pouce |
[nm] (o) cf pôce |
poûde |
[nf] (en général) poudre |
pougn |
[nm] (c) poing |
pougne |
[nf] (o) cf pougn |
pougnèye |
[nf] (e) cf pougnîye |
pougnîye |
[nf] (o-c) poignée; à _s: à discrétion, syn. à moncia, (o) à l’ disgouviène, (e) à hope, (e) à r’dohe |
pougnoû |
[nm] (o) thym, syn. pilé, (o) poulieu, (e) tin |
poûhî |
[v] (e) cf poûjî |
poûjaud |
[adj] (c) , -e: prodigue, syn. (c) fûrleûs, (o) brichôdeûs |
poûjî |
[v] (c) puiser |
poulène |
[nm] (o) cf polène |
poulî |
[nm] (o) cf poli |
poulieu |
[nm] (o) thym, syn. pilé, (o) pougnoû, (e) tin |
poulu |
[v] (o) cf p(o)lu |
poumâde |
[nf] (e) cf pomâde |
poûmon |
[nm] (e) cf peûmon |
poupe |
[nf] (c) poupée, syn. (c) poupe, (o) poupène |
poupène |
[nf] (o) poupée, syn. (c) poupe |
pouplî |
[nm] (o-c) peuplier, syn. pouplî |
pouqwè |
[adv-conj] (o) cf poqwè |
pourcê |
[nm] (e) cf pourcia |
pourcê-singlé |
[nm] (e) cf pourcia-singlé |
pourcha |
[nm] (o) cf pourcia |
pourchûre |
[v] (o) cf porsûre |
pourcia |
[nm] (o-c) porc |
pourcia-singlé |
[nm] (c) sanglier, syn. singlé |
poûre |
[nf] (explosif) poudre |
poûri |
[adj-nm] (e) , -èye: fainéant, -e, syn. fènèyant |
poûri |
[v] pourrir |
pourmènâde |
[nf] (o) cf pormwin.nâde |
pourmèner |
[v] (o) cf pormwin.ner |
pourmèneû |
[n] (o) cf pormwin.neû |
pourtant |
[conj] (o) cf portant |
poûs’ |
[nm] (o) cf pôs’ |
poûssêre |
[nf] (c) poussière; (c) prinde lès _s: épousseter, syn. (e) hoveter |
poûssî |
[v] (o-c) pousser, syn. bourer, bouter, tchôkî; (o-c) inciter, syn. bourer, (e) ègadjî; (c) insister, syn. bourer, (e) hêrî, (e) holer, (o) aspoyî |
poussière |
[nf] (o) cf poûssêre |
poûssiêre |
[nf] (o) stiède lès poûssiêres : cf poûssêre |
poûssîre |
[nf] (e) cf poûssêre |
pouvwêr |
[nm] pouvoir |
pouvwêr |
[v] (o) cf p(o)lu |
pouye |
[nf] (o-c) cf poye , |
pouyeterîye |
[nf] (o-c) volaille |
pouyon |
[nm] (o-c) cf poyon |
pouyu |
[adj] (c) , -ûwe velu, -e |
pouyu |
[adj] (c), -ûwe: poilu, -e, syn. pwèlu |
pôve |
[adj] pauvre |
powême |
[nf] (c) cf powin.me |
powésèye |
[nf] (e) cf powèsîye |
powèsîye |
[nf] (o-c) poème |
powin.me |
[nf] (o-c) poème, syn. (e) rimê |
poye |
[nf] (e-c) poule; (c) _ d’ êwe: poule d’eau |
poyèdje |
[nm] (e) poil, syn (c) pwèl |
poyeterèye |
[nf] (e) cf pouyeterîye |
poyon |
[nm] (e-c) poussin |
poyou |
[adj] (e) , -owe: cf pouyu |
prandjêre |
[nf] (c) fé _: faire une sieste, syn. (o) fé in nikèt |
prandjîre |
[nf] (e) cf prandjêre |
pratike |
[adj] (o-c) pratique, syn. ayèssauve |
pratike |
[nf] (o) habitude, syn. abitude; (o-c) client, syn. cande |
praute |
[nf] (o-c) plaisanterie, syn. baletadje, couyonâde, riyote, riyoterîye |
praute |
[v] (o-c) raconter dès _s: blaguer, syn. couyoner, (e) baleter, (o) blaguî |
pré |
[nm] pré, syn. pachi, (e) wêde; verger, syn. pachi, (e) wêde |
précaucion |
[nf] précaution |
précaucionant |
[adj] (c) , -e: prudent, -e, syn. avisant, précaucioneûs, prudent |
précaucioneûs |
[adj] (o) , -e: prudent, -e, syn. avisant, précaucionant, prudent |
précieûs |
[adj] (o) , -e: précieux, -euse, syn. valureûs |
prénom |
[nm] prénom, syn. nom d’ batème, p(i)tit nom |
près |
[adv] (e-c) tot _: tout près, syn. djondant |
près |
[prép] (e-c) tot _ di ((o) tout près dè): auprès de, syn. d(i)lé |
près’ |
[adj] (o-c) , -sse: prêt, -e, aussi: prèt’ |
présidint |
[n] président |
présint |
[nm-adj] , -e: présent, -e |
présinter |
[v] présenter |
presser |
[v] (e-c) presser |
prèssî |
[v] (o) cf presser |
prèssinti |
[v] pressentir, syn. sinte |
prèstâdje |
[nm] (o) cf prustadje |
prèster |
[v] (o) cf pruster |
prèsti |
[v] (o) cf prusti |
prèt |
[nm] (e) prêt, syn. prustadje |
prèt’ |
[adj] (e-c) , -te: prêt, -e: aussi: près’ |
prétchî |
[v] prêcher |
prétchwêre |
[nf] (o) chaire, syn. pirlodje |
prête |
[nm] (o) curé, prêtre |
prétimps |
[nm] (e-c) printemps, syn. bon timps, maus’ |
prétincieûs |
[adj] , -e: prétentieux, -se, syn. grandiveûs, -e, (o) trop-d’-gueûye |
preume |
[adv] (c) à ((o) au) _: d’abord, premièrement, syn. (c-e) po c’mincî, (e) pôr, (e-c) prumîremint |
preumî |
[adj] (o) cf prumî |
preumîremint |
[adv] (o) cf prumîremint |
preune |
[nf] (e) cf pron.ne |
preûve |
[nf] (o-c) preuve; (o) fé l’ _, (c) diner lès _s: prouver, syn (e) prover |
prîhon |
[nf] (e) cf prîjon |
prijenî |
[n] (c) , -îre prisonnier, -ière |
prîjon |
[nm] (o-c) prison, syn. gayole |
prij(o)nî |
[n] (o) cf prijenî |
prinde |
[v] prendre; (o-c) (feu) s’enflammer, syn. èsprinde |
pris |
[nm] prix |
prisonîr |
[n] (e) cf prijenî |
priyére |
[nf] (c) prière, syn. pâtêr |
priyêre |
[nf] (o) cf priyére |
priyèsse |
[nm] (e) curé, prêtre, syn. curé; _s: (e) clergé, syn. curés |
priyî |
[v] prier; inviter, syn. huker |
priyîre |
[nf] (e) cf priyére |
probâbe |
[adj] (o-c) probable |
probåbe |
[adj] (e) cf probâbe |
prodigue |
[adj] (e) prodigue, syn. (c) fûrleûs, (c) poûjaud, (o) brichôdeûs |
professeûr |
[nm] professeur |
profit |
[nm] profit,syn. gangnadje, rintréye |
projèt |
[nm] (e) projet |
promète |
[v] promettre |
prône |
[nf] (o) cf pron.ne |
pron.ne |
[nf] (c) prune, syn. biloke |
prope |
[adj] (c-o) cf prôpe |
prôpe |
[adj] (e-c) propre, syn. nèt; (o-c) élégant, syn. (e) gåy |
prôpiètaîre |
[nm] (c) propriétaire |
propiètére |
[nm] (o) cf prôpiètaîre |
prôpiètêre |
[nm] (e) cf prôpiètaîre |
proprèté |
[nf] (o) cf prôprèté |
prôprèté |
[nf] (e-c) propreté, syn. (e) nètisté |
prospèrer |
[v] (o) cf èspèrer |
prôtèdjî |
[v] (e) protéger, syn. garanti |
protèster |
[v] (e) protester, syn. rouscayî, (o) s’ èrbèler |
prouter |
[v] péter, syn. vèssî |
prouve |
[nf] (e) preuve |
proveni |
[v] (o-e) cf provenu |
provenu |
[v] (c) provenir |
prover |
[v] (e) prouver |
province |
[nf] province |
prudence |
[nf] prudence |
prudent |
[adj] (e) , -e: prudent, -e, syn. avisant, précaucionant, précaucioneûs |
prudjî |
[v] (e) cf purdjî |
prume |
[adv] (c) à _: cf preume |
prumî |
[adj] (c) , -êre (/ (e) -îre): premier, -ière |
prumîremint |
[adv] (e-c) premièrement, syn. (o) au preume |
prustadje |
[nm] (c) prêt |
pruster |
[v] (e-c) prêter |
prusti |
[v] (e-c) pétrir |
pû |
[nm] (o-c) pou |
pûjî |
[v] (o) cf poûjî |
pun |
[nm] (o) cf pome |
pûni |
[v] punir; châtier, syn. (rare) (e) tchèstî |
punre |
[v] (o) cf ponre |
pupe |
[nf] (o-c) pipe |
pur |
[adj] (c) , -e: pur, -e |
pûr |
[adj] (o) cf pur |
purdjî |
[v] (o-c) purger |
pûria |
[nm] (o) purin, syn. (o-c) bigau, (e) pissène |
purnale |
[nf] (e-c) (fruit) prunelle |
pus |
[adv] plus |
pus’ |
[adv] (e) cf pus |
pus’ |
[nm] puits |
pusqui |
[conj] puisque |
putasserîye |
[nf] (o-c) débauche, syn. polakerîye, trôyerîye, (e) di(s)båtche |
p(u)tète |
[adv] (o) peut-être |
puwer |
[v] (o-c) puer, syn. flaîrer, sinte mwaîs |
pwâre |
[nf] (c) poire |
pwârî |
[nm] (c) poirier |
pwârtant |
[part] (c) ièsse bin _, -e : être bien portant, -e |
pwârter |
[v] (c) porter; (c) (à bout de bras) transporter |
pwate |
[nf] (c) (grande porte (grange, garage, ville…)) porte |
pwate-manôye |
[nf] (c) cf pwate-manôye |
pwèd |
[nm] poids |
pwèl |
[nm] (o-c) poil |
pwèlu |
[adj] (o-c) , -ûwe: poilu, -e, syn. pouyu |
pwéne |
[nf] (o) cf pwin.ne |
pwène |
[nf] (o) cf pwin.ne |
pwêre |
[nf] (o-c) cf pwâre |
pwêrî |
[nm] (o-c) cf pwârî |
pwèrtant |
[part] (e) cf pwârtant |
pwèrter |
[v] (e) cf pwârter |
pwès |
[nm] (o-c) pois; (o-c) (fruit) baie, syn. pètche |
pwèson |
[nm] poison |
pwète |
[nf] (e) cf pwate |
pwètrine |
[nf] poitrine |
pwève |
[nm] (o-c) poivre |
pwèy |
[nm] (o) cf pwèl |
pwèyu 1 |
[adj] (o) cf pouyu |
pwèyu 2 |
[adj] (o) cf pwèlu |
pwin |
[nm] (o-c) pain |
pwin.ne |
[nf] (c) chagrin, peine; (c) fé dè l’_: chagriner, peiner, causer du chagrin |
pwint |
[nm] (o) cf pont |
pwinte |
[nf] (e) _ di costé |
pwintu |
[adj] (o-c) , -ûwe, syn. bètchu |
quâlité |
[nf] (o-c) qualité, syn. bia costé |
quålité |
[nf] (e) cf quâlité |
quand |
[conj-adv] (o-c) quand |
quantité |
[nf] (c) quantité |
quantitè |
[nf] (o) cf quantité |
quareler |
[v] (e) si _: se quereller, syn. (o-c) awè ‘ne brète, (c) si disguèrmèter (o) s’ dismalfuter |
quârt |
[nm] (o-c) quart |
quartî |
[nm] (o) cf quaurtî |
quårtî |
[nm] (e) appartement, syn. apârtèmint |
quåsi |
[adv] (e) cf quausu |
quasimint |
[adv] (o) cf quausumint |
quåsîmint |
[adv] (e) cf quausumint |
quate |
[adj] (o-c), quatre devant voyelle d’un mot d’une seule syllabe: quatre omes /qwatre omes, quatre ous / qwatre oûs… |
quate-tchèmins |
[nm-pl] (o) cf quate-tchimins |
quate-tchimins |
[nm-pl] (c) , syn. crwèjelaude, crwèsemint, crwèsia |
quatième |
[adj] (o) cf quatyin.me |
quatôze |
[adj] (o-c) quatorze |
quatwaze |
[adj] (e) cf quatôze |
quatyin.me |
[adj] (c) quatrième |
quaurtî |
[nm] (c) quartier |
quausu |
[adv] (c) presque, syn. d’ abôrd, quausumint |
quausumint |
[adv] (c) presque, syn. d’ abôrd, quausu |
quéke |
[adj] (e-c) quelque, syn. saquant |
quékefîye |
[adv] (c) peut-être, syn. (e) mutwè |
quènoye |
[nf] (o) cf quonôye |
quénte |
[nf] (o) cf quinte |
quénzène |
[nf] (o) cf quinzin.ne |
quer |
[v] (o) chercher (ne s’utilise qu’à l’infinitif et après un verbe de mouvement: (o) daler quer, (c) aler qwê, (e) aler qwèri (une chose dont on sait où elle se trouve)) |
queuwe |
[nf] (o-c) queue |
quèwe |
[nf] (o-c) cf queuwe |
qui |
[pron] (relatif) qui |
qui
|
[pron] dont; (c) l’ome qui dj’ vos cause; li comére qui dj’ coneu bin s’fré ((o) l’ome qui dj’ vos pârle; èl coumére qui dj’ conè bin s’ frére; (e) l’ome qui dji v’ djåse; li feume qui dj’ kinohe bin s’ fré) |
qui |
[pron-conj] que |
quî |
[pron] (interrogatif) qui |
quinjène |
[nf] (o) cf quinzin.ne |
quinoye |
[nf] (e) cf quonôye |
quinte |
[nf] anecdote, syn. fauvirète, histôriète |
quintos’ |
[nf] (c) coqueluche |
quintous’ |
[nf] (o) cf quintos’ |
quinzin.ne |
[nf] (c) quinzaine; salaire syn. paye |
quite |
[v] (c) si fé _ di: se débarrasser de, syn. si disfé di |
quiter |
[v] (o-c) quitter |
quonôye |
[nf] (c) quenouille |
quowe |
[nf] (e) cf queuwe |
qwand |
[conj-adv] (e) cf quand |
qwant’ |
[adv] (e-c) combien, syn. combin |
qwårt |
[nm] (e) cf quârt |
qwårtî |
[nm] (e) cf quaurtî |
qwate |
[adj] (e) |
qwatrin.me |
[adj] (e) cf quatyin.me |
qwè |
[pron] quoi |
qwê |
[v] (c) _(re) : chercher (ne s’utilise qu’à l’infinitif et après un verbe de mouvement: (o) daler quer / aler qwê (une chose dont on sait où elle se trouve)) |
qwèqui |
[conj] quoique, syn. maugré qui |
qwêre |
[v] (c) cf qwê |
qwèri |
[v] (e) (ne s’utilise qu’à l’infinitif et après un verbe de mouvement: (o) daler quer / aler qwê (une chose dont on sait où elle se trouve)); cf cachî |
qwinzin.ne |
[nf] (e) cf quinzin.ne |
qwite |
[v] (e) cf quite |
qwiter |
[v] (e) cf quiter |
rabachî |
[v] abaisser, syn. abachî |
rabahî |
[v] (e) cf rabachî |
rabanêre |
[nf] (c) girouette |
rabassiner |
[v] (o) glaner, syn. mèchener |
rabate |
[v] (e) supprimer, syn. r(i)ssatchî, soprimer |
rabèli |
[v] (c) réconforter, syn. rècoradjî |
rabiasi |
[v] (o-c) embellir, synagali, rabiasi |
rabistoker |
[v] (c) raccommoder, syn. racomôder, rabrosder, rakeûde |
raboter |
[v] raboter, syn. asplani, (o) plani |
raboukiâdje |
[nf] (o) bagarre, syn. margaye |
rabourer |
[v] (o) labourer, syn. tchèrwer |
raboureû |
[nm] (o) cf tchèrweû |
rabouréye |
[nf] (o) bousculade, syn. bourerîye, cobouradje, (e) hèrlêye, (o) ramoncelâdje |
rabrassî |
[v] (o) cf rabrèssî |
rabrèssî |
[v] (e-c) embrasser, baiser, syn. baujî |
rabrosder |
[v] (e-c) raccommoder, syn. rabistoker, racomôder, rakeûde |
racaboûre |
[v] bouillir de nouveau intensément |
racagnak |
[nm] (o-c) crécelle, syn. crin.nète, rahia, rakète |
racène |
[nf] (o-c) racine |
rachèner |
[v] (o) cf rachoner |
racheter |
[v] (o-c) racheter |
rachîd |
[adj] (o-c) , -e: calme, tranquille |
rachoner |
[v] (c) assembler, syn. mète èchone, assimbler; (c) rassembler, syn. ramonceler; (c) si _: se réunir, syn. s’ acolèber, si raploûre, (e) si rapoûler |
rachou |
[adj] (e) , -owe: calme |
racler |
[v] (e) racler, cf scrèper, (e) haver |
racléri |
[v] (e-c) s’éclaircir |
racomôder |
[v] (e-c) raccommoder, syn. rabistoker, rabrosder, rakeûde; (e-c) si _: se réconcilier, syn. si racwârder, si r’mète d’ acwârd |
raconter |
[v] raconter |
racoumonder |
[v] (o) cf racomôder |
racoûrci |
[v] (e-c) cf racoûti |
racoûti |
[v] (c) raccourcir |
racro |
[nm] obstacle, syn. aroke, astaudje, ratena |
racrowyî |
[v] (o) convaincre, syn. (e) abate, (e) convinke |
racsègnemint |
[nm] (e) cf rensègnemint |
racsègnî |
[v] (e) renseigner, syn. rensègnî |
racsûre |
[v] (e-c) rattraper, syn. ratraper, r(i)djonde |
rac’tinre |
[v] (c) cf rastinu |
raculè |
[adj] (o) , -éye: cf rèculé |
racuser |
[v] (enfants) dénoncer |
racwârder |
[v] (c) si _: se réconcilier, syn. si racomôder, si r’mète d’ acwârd |
racwèrder |
[v] (e) cf racwârder |
raddimint |
[adv] (c) cf rademint |
rade |
[adv] rapidement, vitesyn. rwèd, aler pus _: aller plus vite; (c) ossi rade: aussitôt; (c) pus _ plutôt; (e-c) tot _: (futur) tantôt, syn. tot-à l’ eûre; (e-c) syn. rwèd |
râde |
[adv] (o) cf rade |
rademint |
[adv] rapidement, syn. (e) reût-a-bale |
radeuri |
[v] (c) durcir, syn. deuri |
radio |
[nf] radio, syn. posse |
radis |
[nm] (o-c) radis, aussi: radisse |
radisse |
[nf] (c) radis, aussi: radis |
radreûti |
[v] (e) cf radrwèti |
radrwèti |
[v] (o-c) redresser, syn. r(i)dièrcî, r(i)drèssî |
raduri |
[v] (e-o) cf radeuri |
radwèti |
[v] (o) cf radrwèti |
rafacer |
[v] (o-e) cf rèfacer |
rafåré |
[v] (e) èsse _ (, -èye) après: être avide de, syn. djaîryî après, paîyî après |
rafiyî |
[v] (e-c) si _: se réjouir (attendre avec impatience), syn. s’ agrancî, si ragrancî |
rafrèchi |
[v] cf rafrissi |
rafrèdi |
[adj] (o) , -îye: frileux, -euse, syn. , syn. frîleûs, (e) froûleûs |
rafrèdi |
[v] (c) refroidir |
rafrèhi |
[v] (e) cf rafrissi |
rafrissi |
[v] (c) rafraîchir |
rafrwèdi |
[v] (o) cf rafrèdi |
rafûler |
[v] (e) envelopper, syn. ravôtyî, rèfârduler, ravolper |
rafûrler |
[v] (c) cf rafûler |
rafwèdi |
[v] (o) cf rafrèdi |
ragostant |
[adj] (e-c) , -e: appétissant, -e, alléchant, -e, syn. abètchant, agostant, apétichant |
ragoustant |
[adj] (o) , -e: cf ragostant |
ragrancî |
[v] (c) si _: se réjouir (attendre avec impatience), syn. s’ agrancî, si rafiyî |
rahia |
[nm] crécelle, syn. crin.nète, racagnak, rakète |
rahiant |
[adj] (e) , -e: rugueux, -euse, syn. ruche, (e) grabouyeûs |
rahis’ |
[nm] (e) rebut, syn. (e-c) rikète, (c) runin, (o-c) tchinis’ |
rahopeler |
[v] (e) entasser, syn. ètassî, ramonceler |
raîson |
[nf] (c) raison |
rajouter |
[v] (o-c) ajouter, syn. ajouter, mète avou |
rakète |
[nf] crécelle, syn. crin.nète, racagnak, rahia |
rakeûde |
[v] (o-c) raccommoder, syn. rabistoker, racomôder, rabrosder |
rakeûse |
[v] (e-c) cf rakeûde |
ralâdje |
[nm] (o) _ plin: éboulement, syn. crouladje, wagadje |
ralârdji |
[v] (o) cf ralaurdji |
ralårdji |
[v] (e) cf ralaurdji |
ralaurdji |
[v] (o-c) élargir |
râle |
[adj] (o) cf râre |
råle |
[nm] (e) givre, syn. (o-c) rèléye |
rålèdje |
[nm] (e) givre, syn. (o-c) rèléye |
ralenti |
[v] (c) ralentir, syn. rastaurdjî, taurdjî |
raler |
[v] (o-c) è (/ (e) ènnè) raler: (rentrer à la maison) retourner; (o) _ plin: s’ébouler, syn. vinu djus, waguer |
ralondjî |
[v] (o) cf ralongui |
ralongui |
[v] allonger |
raloyî |
[v] relier, syn. r(i)loyî |
ramantchî |
[v] (o-c) cf |
ramasser |
[v] ramasser |
raméri |
[v] (o) cf ramwinri |
rameter |
[v] (e-c) bavarder, syn. bèrdèler, canleter, tateler, tchafeter, tchafyî |
rameter |
[v] (e-c) caler, syn. astoker |
rameteû |
[adj-n] (e) , -se: bavard, -e, syn. badjawe, bèrdèlaud, tatelaud, tchafiaud, [nf] canlète |
raminer |
[v] (e-c) cf ramwin.ner |
ramin.ner |
[v] (o) cf ramwin.ner |
ramon |
[nm] balai |
ramoncelâdje |
[nm] (o) bousculade, syn. bourerîye, cobouradje, rabouréye, (e) hèrlêye |
ramonceler |
[v] (o-c) entasser, syn. ètassî, rahopeler; (o-c) rassembler, syn. rachoner |
ramoner |
[v] (o) balayer, syn. chover, broucheter |
ramouye |
[nf] (o) pelouse, syn. pèloûse, r(i)mouye |
ramouyî |
[v] (e-c) mouiller, syn. frèchi |
ramperoule |
[nf] (o) liseron, syn. corioule, vôvale, (o) trin.nes |
rampieule |
[nf] (o) cf rampioûle |
rampioûle |
[nf] lierre, syn. (c) lêre; (c) chèvrefeuille, syn. (e) fleûr d’ Avièrje |
ramwin.ner |
[v] (o-c) ramener |
ramwinri |
[adj] (o-c) , -îye: amaigri, e, syn. sètch |
ramwinri |
[v] (o-c) maigrir, syn. (e) diveni sètch |
ramwinrner |
[v] (c) cf ramwin.ner |
ranaîri |
[v] (c) cf rinaîri |
rancune |
[nf] cf rancune |
randon |
[nm] (c) élan, syn. ènondéye, lan, (o) alondon |
ranéri |
[v] (o) cf rinaîri |
ran.myî |
[v] (o) cf reûmyî |
ranonke |
[nf] (e) renoncule, syn. boton-d’-ôr, pate-d’-auwe, pôpî (d’ êwe) |
rapåfeter |
[v] (e) cf rapaujeter |
rapåheter |
[v] (e) cf rapaujeter |
rapasser |
[v] cf r(i)passer |
rapaujeter |
[v] (c) apaiser, calmer, tranquilliser, syn. apaujeter, apaujî, rapaujî; consoler, syn. rapaujî |
rapaujî |
[v] (o-c) apaiser, calmer, tranquilliser, syn. apaujeter, apaujî, rapaujeter; (o-c) consoler, syn. rapaujeter |
rapaupyî |
[v] (o-c) si _: se remettre, syn. si r’mète, si rawè |
rapia |
[nm] avare |
rapide |
[adj] (o-c) rapide, syn. rwèd |
rapinser |
[v] si _ di: se rappeler |
rapleûtî |
[adj] (e) , -èye: ridé, -e, syn. (o-c) à plis, (o) plissé |
raploû |
[nm] (o-c) meeting, syn. mèting’ |
raploûre |
[v] (o-c) si _: se réunir, se rassembler, syn. s’ acolèber, si rachoner, (e) si rapoûler |
rapôrt |
[nm] relation (choses), cf loyin |
rapôrter |
[v] (o) cf rapwârter |
rapoûlèdje |
[nm] (e) meeting, syn. (c) rapoûlèdje |
rapoûler |
[v] (e) si _: se réunir, se rassembler, syn. s’ acolèber, si rachoner, si raploûre |
rap’tichi |
[v] (o) cf rap’titi |
rap’tihi |
[v] (e) cf rap’titi |
rap’titi |
[v] (c) rapetisser |
rapwârtant |
[adj] , -e: fertile: fertile, syn. qui rind bin, rapwârtant, (e) abondant |
rapwârter |
[v] (c) rapporter |
rapwèrtant |
[adj] (e) cf rapwèrtant |
rapwèrter |
[v] (e) cf rapwârter |
raquiter |
[v] (c) acquitter; (o-c) (si) _: rembourser |
raqwiter |
[v] (e) cf raquiter |
râre |
[adj] (o-c) rare |
råre |
[adj] (e) cf râre |
rariver |
[v] revenir, syn. rivenu |
rascléri |
[v] (o) s’ _: cf racléri |
rascoûrci |
[v] cf racoûti |
rascrauwadje |
[nm] (c) accablement, syn. disbautchemint |
rascrauwe |
[nf] (o-c) malheur, syn. maleûr |
rascråwe |
[nf] (e) cf rascrauwe |
rasculer |
[v] (o) cf rèculer |
raser |
[v] (e-c) si _: se raser, syn. fé s’ baube |
raskiter |
[v] (o) cf raquiter |
raspèpyî |
[v] (c) ronger, syn. rondjî, spèpyî |
raspouya |
[nm] (c) appui, syn. aspouya |
raspoya |
[nm] (e) cf raspouya |
rassêrcyî |
[v] (o-c) repriser, syn. r(i)nawyî |
rassètchi |
[adj] (c) , -îye: aride, syn. sètch, (o) sclègn |
rasseûwer |
[v] (o) cf sêwer |
rassîd |
[adj] (c) , -e: cf rachîd |
rassîd, -e |
[adj] (c) calme, aussi: rachîd, -e, syn. cwéy, -e, paujêre |
rassonler |
[v] (e) cf rachoner |
rassonrer |
[v] (o-c) nettoyer, syn. r(i)nètî |
rastamper |
[v] (o-c) relever, syn. r(i)lèver |
rastârdjî |
[v] (o) cf rastaurdjî |
rastårdjî |
[v] (e) cf rastaurdjî |
rastaurdjî |
[v] (c) retarder, syn. astaurdjî; (o-c) ralentir, syn. ralenti, taurdjî |
rastèna |
[nm] (o) obstacle; (c) sins _: d’arrache-pied |
rastèni |
[v] (o) cf rastinu |
rastinu |
[v] (c) retenir |
rastreûti |
[v] (e) cf rastrwèti |
rastrinde |
[v] diminuer, syn. discrèche, distchaîr; rétrécir, syn. rastrwèti |
rastrwèti |
[v] (o-c) rétrécir, syn. rastrinde |
rat |
[nm] (o) _ bridé: loir, syn. sot-dwârmant |
ratayons |
[nm-pl] ancêtres |
ratcheter |
[v] (e) cf racheter |
ratchî |
[v] (o-c) cracher |
ratchon |
[nm] (o-c) salive |
rate |
[nf] (e-c) mulot |
ratena |
[nm] (o) obstacle, syn. aroke, astaudje, racro |
rateni |
[v] (e) cf rastinu |
ratèni |
[v] amincir, syn. atèni, dispèchi |
rater |
[v] (e-c) rater, syn. flitchî, manker |
ratinde |
[v] attendre, syn. (e) rawårder; _ (famile): être enceinte, syn. ièsse ôtrèmint, ièsse en pôsicion |
ratirer |
[v] (o) attirer, syn. ahèrtchî, assatchî |
ratraper |
[v] rattraper, syn. racsûre, r(i)djonde |
raucune |
[nf] (c) rancune, syn. dint |
raupin |
[nm] (c) gamin, -e, syn. gamin, -ine, raupinia, (e) cårpê, (o) galopia |
raupinia |
[nm] (c) gamin, -e, syn. gamin, -ine, raupin, (e) cårpê, (o) galopia |
raussî |
[v] (o-c) (prix) monter, syn. (e) haussî |
rauster |
[v] (o-c) enlever, ôter, syn. r(i)ssatchî, r(i)tirer, (e) wèster |
rauyî |
[v] (o-c) arracher; (o-c) _ djus: déraciner, syn. disraciner |
ravadjî |
[v] ravager |
ravaler |
[v] (o-c) diminuer, syn. discrèche, distchaîr, rastrinde |
raveûr |
[v] (e) cf rawè |
raviser |
[v] (o-c) regarder, syn. r(i)waîtî, (e) loukî; (e-c) ressembler, syn. r(i)choner; (o-c) (apercevoir) distinguer, syn. aporçûre; (o-c) observer, syn. lumer, rawaîtî, waîtî d’ asto, (o) guignî, (e) loukî |
ravolper |
[v] (c) envelopper, syn. ravôtyî, rèfârduler, (e) rafûler |
ravôtyî |
[v] envelopper, syn. ravôtyî, rèfârduler, ravolper, (e) rafûler |
rawaîtî |
[v] (c) observer, syn. lumer, raviser, rawaîtî waîtî d’ asto, (o) guignî, (e) loukî |
rawårder |
[v] (e) rawårder, syn. ratinde |
rawè |
[v] (o-c) si _: se remettre, syn. si rapaupyî, si r’mète |
raye |
[nf] (o) cf rôye |
rayèle |
[nf] (c) lucarne, syn. bardakène, bawète |
rayèner |
[v] (o-c) herser, syn. hièrsî |
råyi |
[v] (e) cf rauyî |
rayîye |
[nf] (o-c) éclaircie, syn. trawéye, (e) êr di solo |
r’bârer |
[v] (o) écarter, syn. dècârter, ècarter, (o) r’bourer |
r’bareter |
[nf] (o) faire l’école buissonnière, syn. fé bârète, fé l’ tchèt |
r’beûler |
[v] (o) crier, syn. bwêrler, criyî, (e) brêre |
r’bourer |
[v] (o) écarter, syn. dècârter, ècarter, (o) r’bârer |
r’but |
[nm] (o) rebut, syn. (e-c) rikète, (c) runin, (o-c) tchinis’, (e) rahis’ |
r’buter |
[v] (o) rejeter |
r’cèp’ |
[nm] (o) cf cèp’ |
r’ceuvwêr |
[v] (o) cf r(i)çûre |
r’cèveû |
[nm] (o) cf r(i)çûveû |
r’chènance |
[nf] (o) cf r(i)chonance |
r’chènant |
[adj] (o) cf r(i)chonant |
r’chèner |
[v] (o) cf r(i)choner |
r’chèni |
[v] (o) cf r(i)choner |
r’choûrber |
[v] (o) cf r(i)choûrbu |
r’coumander |
[v] (o) cf r(i)comander |
r’culè |
[adj] (o) , -éye: cf rèculé |
r’doubler |
[v] (o) cf r(i)dobler |
rèbaner |
[v] (e) interdire, syn. disfinde |
rèbèle |
[nm] (e) rebelle |
rèbèler |
[v] (s) si _: se révolter, syn. si rèvolter |
rébus’ |
[nm] (o) proverbe; (o) maxime, syn. spot |
rècène |
[nf] (e) carotte, syn. carote; (e) cf racène |
rèche |
[adj] (o) cf ruche |
rèche |
[v] (o-c) sortir, syn. sôrti; (c) aboutir |
rècompinse |
[nf] cf ricompinse |
rècompinser |
[v] cf ricompinser |
rècoradjî |
[v] (c) encourager, syn. ècoradjî; (c) réconforter, syn. rabèli |
rècorèdjî |
[v] (e) cf rècoradjî |
rècouradjî |
[v] (o) cf rècoradjî |
rèculé |
[adj] (c) , -éye: éloigné, -e, syn. lon èrî |
rèculer |
[v] (c) reculer, syn. aler do cu |
rèdisse |
[nf] (e) cf radisse |
rèdje |
[nm] crible |
rèdjouwi |
[v] (e-o) si _: se réjouir (être heureux) |
rèfacer |
[v] (c) effacer, syn. dèfacer |
rèfârdèler |
[v] (o) cf rèfârduler |
rèfârduler |
[v] (c) envelopper, syn. ravôtyî, ravolper, (e) rafûler |
rèflèchi |
[adj] ièsse _, -îye: |
rèflèchi |
[v] (o-c) réfléchir, syn. tûser |
réflècsion |
[nf] réflexion, syn. sondjadje, tûsadje |
rèfûdje |
[nm] (e-c) refuge |
rèfûser |
[v] (e) cf r(i)fuser |
rèléye |
[nf] (o-c) givre |
r(è)lin |
[nm] (o) cf r(i)lin |
rèlîre |
[v] (o-c) trier |
rèmantchî |
[v] (c-e) rèmantchî, syn. r(i)fé |
rèminer |
[v] (o) réfléchir, syn. rèflèchi, tûser; (o) (sens fig.) ruminer |
rèmouleû |
[nm] (o) rémouleur, syn. (c) r(i)passeû, (e) r(i)ssin.mieû |
rèmoûre |
[v] (o-c) détruire, syn. distèrminer, distrûre, (e) dismoûre; (o-c) démolir, syn. dismantchî, (e) dismoûre |
remplacer |
[v] (e-c) remplacer, syn. mète à l’ place, r(i)candjî |
rén |
[adv] (o) cf rin |
rén |
[pron] cf rin |
rènawî |
[v] (e) cf rinawyî |
rèner |
[v] (e) errer, syn. bèrôler, rôler |
rènêri |
[v] (e) cf rinaîri |
rensègnemint |
[nm] (c) renseignement |
rensègnî |
[v] (c) renseigner, syn. (e) racsègnî |
rèpèter |
[v] répéter |
rèpriminder |
[v] (e) réprimander, syn. aurgouwer, bârboter, bèrdèler, r(i)prinde, (o) burtoner, (o) calindjî |
rèputâcion |
[nm] (c) réputation, syn. nom, riloméye |
rèputåcion |
[nf] (e) cf rèputâcion |
rés’ |
[adv] (e) à rés’ d’ oûy: désormais, syn. à paurti d’ audjoûrdu, d’ asteûre |
rèscompinse |
[nf] (e) cf ricompinse |
rèscompinser |
[v] (e) cf ricompinser |
rèsconte |
[nf] rencontre |
rèscontrer |
[v] rencontrer |
rèscoulé |
[adj] (e) , -éye: cf rèculé |
rèscouler |
[v] (e) cf rèculer |
rèsculé |
[adj] (c) , -éye: cf rèculé |
rèsculer |
[v] (c) cf rèculer |
rèsigner |
[v] (e) si _: se résigner, syn. (c) plèyî, (c) si soplèyî |
rèsin |
[nm] (e) cf reûjin |
rèsister |
[v] (e) résister |
résolou |
[adj] (e) cf résolu |
résolu |
[adj] (o-c) , -ûwe: résolu, -e |
réson |
[nf] (o) cf raîson |
rêson |
[nf] (e) cf raîson |
résoûde |
[v] résoudre, syn. trover l’ rèsponse |
rèspèt |
[nm] respect |
rèspirer |
[v] respirer |
rèsponde |
[v] répondre |
rèsponsâbe |
[adj-nm] (o) cf rèspon’sâbe |
rèspon’sâbe |
[adj-nm] (c) responsable; (c) nin rèspon’sâbe: irresponsable |
rèsponsåbe |
[adj-nm] (e) cf rèspon’sâbe |
rèsponse |
[v] trover l’ _: résoudre, syn. rèsoûde |
rèsse |
[nm] reste, syn. rèstant |
rèssèrer |
[v] enfermer; emprisonner, syn. ègayoler |
rèstant |
[nm] reste, syn. rèsse |
rèstia |
[nm] (o-c) râteau |
rèston |
[nm] (o) crêpe, syn. coûkèbake, vôte |
résultat |
[nm] résultat; score, syn. scôre |
rètchî |
[v] (e) cf ratchî |
rètchon |
[nm] (e) cf ratchon |
reûd |
[adj] (e) cf rwèd |
reûd |
[adv] (e) cf rwèd |
reûjin |
[nm] (c) raisin |
reûme |
[nm] (c) rhume, syn. frèd, (e) mwèhenê, (o) catâre; (c) awè l’ _: être enrhumé, syn. (o) èsse èreûmé, (e) èsse èmwèhené |
reûmyî |
[v] (c) ruminer |
reût-a-bale |
[adv] (e) rapidement, syn. rademint; (e) précipitamment, syn. à dadaye, rouf-rouf, à l’ vole |
reuwe 1 |
[nf] (c) roue |
reuwe 2 |
[nf] (c) rue |
rèver |
[v] (o) rêver, syn. sondjî |
rèvèyî |
[adj] (o) cf rèwèyî |
rèvèyî |
[v] (o) cf rèwèyî |
rêvioûles |
[nf-pl] (e) cf rovioûles |
rèvolter |
[v] (e) si _: se révolter, syn. si rèbèler |
rèvolucion |
[nf] révolution |
rèvoyî |
[v] renvoyer |
rèw |
[nm] (e) cf ri |
rèwalper |
[v] (e) cf ravolper |
rèwèyî |
[adj] (c) , -îye, éveillé, -e: éveillé, -e, syn. aviné, dispièrté |
rèwèyî |
[v] (c) si _: se réveiller, syn. si dispièrter |
rèyus’ |
[adj] (o-c) , -sse: perplexe, syn. (e) so dotance |
rèyussi |
[v] (intransitif) réussir, syn. (e) adièrcî |
r’fé |
[v] (o) cf r(i)fé |
r’glati |
[v] (o) cf r(i)glati |
r’glatichant |
[adj] (o) , -e: cf r(i)glatichant |
r’glatichant |
[adj] (o) cf r(i)glatichant |
ri |
[nm] (c) ruisseau, syn. richot |
rî |
[nm] (o) cf ri |
r(i)bond |
[nm] (o) r’bond: bond, syn. [nf] hope |
r(i)bourer |
[v] (o) r’bourer, syn. cobourer, cobouter, (e) k(i)bouter |
r(i)candjî |
[v] remplacer, syn. mète à l’ place, remplacer |
r(i)chonance |
[nf] (c) ressemblance |
r(i)chonant |
[adj] (c) , -e ressemblant, -e |
r(i)choner |
[v] (c) ressembler, syn. raviser |
richot |
[nm] (o-c) ruisseau, syn. ri |
r(i)choûrbu |
[v] (c) essuyer, syn. choûrbu, (o) stiède |
r(i)churer |
[v] (c) frotter, syn. froter |
r(i)cîre |
[v] (c) cf r(i)çûre |
ric’mander |
[v] (e) cf r(i)comander |
r(i)comander |
[v] (c) recommander |
ricompinse |
[nf] (c) récompense |
ricompinser |
[v] (c) récompenser |
r(i)conechance |
[nf] (c) reconnaissance |
r(i)conèche |
[v] (c) reconnaître |
r(i)çûre |
[v] (e-c) recevoir |
riçûre |
[v] recevoir; (c) bin / mau r’çûre: faire bon / mauvais accueil |
r(i)çûveû |
[nm] (e-c) receveur |
r(i)cwè |
[loc] (o-c) au r’cwè: à l’ abri : (c) si mète au r’cwè: se mettre à l’ _ (du vent, du mauvais temps, etc.), syn. si mète à ok, si mète à iute, si mète à l’ avrûle |
ridant |
[nm] tiroir |
r(i)dièrcî |
[v] (c) redresser, syn. radrwèti, r(i)drèssî |
r(i)dîre |
[v] (e) trover à r’dîre so: blâmer, objecter, syn. blâmer, sêrcyî |
r(i)djèter |
[v] (e) rejeter, syn. r(i)poûssî |
r(i)djèton |
[nm] (e-c) rejeton, syn. djèton |
r(i)djonde |
[v] (e-c) rejoindre; rattraper, syn. racsûre, ratraper |
r(i)dobler |
[v] (e-c) redoubler |
r(i)dohe |
[nf] (e) à r’dohe: à discrétion, syn. à moncia, à pougnîyes, (o) à l’ disgouviène, (e) à hope |
r(i)drèssî |
[v] (e-c) redresser, syn. radrwèti, r(i)dièrcî |
r(i)fé |
[v] refaire; réparer, syn. rèmantchî; (e-c) guérir, syn. (e) r(i)wèri; (e-c) duper, syn. atraper, couyoner, goreler, (o) awè à l’ soye, (o) awè au scorion |
r(i)freûdi |
[v] (e) cf rafrèdi |
r(i)fuser |
[v] (c) refuser |
r(i)glati |
[v] (e-c) briller, syn. (o) r’lûre |
r(i)glatichant |
[adj] (e-c) , -e: éclatant, – e, brillant, -e, étincelant, -e, syn. r(i)lûjant, (o) lumiant, (o) lûjant syn. (e) clapant |
r(i)glatihant |
[adj] (e), -e: cf r(i)glatichant |
r(i)grèter |
[v] regretter |
rihorbi |
[v] (e) cf r(i)choûrbu |
rikète |
[nf] (e-c) rebut, syn. (c) runin, (o-c) tchinis’, (e) rahis’ |
rik’fwèrter |
[v] (e) réconforter, syn. rabèli, rècoradjî |
rik’nohance |
[nf] (e) cf r(i)conechance |
rik’nohe |
[v] (e) cf r(i)conèche |
r(i)lâver |
[v] (c) laver, syn. lâver |
r(i)laye |
[nf] (o-c) à r’laye : à foison, syn. à make, (e) timpèsse |
r(i)layî |
[v] (o-c) frapper à coups redoublés |
r(i)lègne |
[nm] (e) cf r(i)lin |
r(i)lètchî |
[v] lécher intensément |
r(i)lèver |
[v] (e-c) relever, syn. rastamper; (o) r’lèver pa l’ cingue: berner, syn. èmantchî, djonde; (o) sins r’lèver s’ dos : d’arrache-pied |
r(i)lidjeûse |
[nf] (e) religieuse, syn. bèguène, masseûr, seûr |
r(i)lignî |
[v] (e-c) dégeler, syn. disdjaler |
r(i)lin |
[nm] (c) dégel |
r(i)loyî |
[v] (e-c) relier, syn. raloyî |
r(i)lûhant |
[adj] (e) cf r(i)lûjant |
r(i)lûjant |
[adj] (c) , -e: reluisant, -e, brillant, -e, étincelant, -e, syn. r(i)glatichant, (o) lumiant, (o) lûjant |
r(i)lûre |
[v] luire, syn. lûre |
r(i)marker |
[v] (e-c) cf r(i)mârker |
r(i)mârker |
[v] (c) remarquer |
r(i)mawî |
[v] (c) ruminer |
rimê |
[nm] (e) poème, syn. powin.me |
r(i)méde |
[nm] (e-c) remède |
r(i)mèrci |
[v] (e) cf r(i)mêrci |
r(i)mêrci |
[v] (c) remercier |
r(i)mète |
[v] (e-c) remettre; (e-c) si r’mète: se remettre, syn. si rapaupyî, si rawè; (e-c) vomir, syn. vômi, (grossier) r(i)nauder; (e-c) comparer |
r(i)mîje |
[nf] (o) cf r(i)mîse |
r(i)mîse |
[nf] (e-c) remise |
r(i)moussî |
[v] (e-c) rentrer, syn. rintrer |
r(i)mouwer |
[v] (e-c) remuer |
r(i)mouye |
[nf] (o-c) pelouse, syn. pèloûse, ramouye |
rimplacer |
[v] (o) cf remplacer |
rimpli |
[adj] (c) , -îye (à make): bondé, -e, syn. bourè, paketè, plin |
rimpli |
[v] remplir |
rim’-ram’ |
[nm] (o-c) proverbe, syn. spot |
r(i)muwer |
[v] (c) cf r(i)mouwer |
rin |
[pron] (e-c) rien; (c) po _: inutilement, syn. sins-avance, po rin, (e) à l’ vûde; (c) d(i)mèrer à _ (, (o) d(i)meurer à rin, (e) d(i)mani à n’ rin fé): être inactif, syn. (e) cropi; (c) po _: en vain, syn. (e) à l’ vûde, (e) à målvå |
rin |
[nm] rein; (o-c) awè ça à sès _s: échouer, syn. fé bèrwète, (o-c) awè ça à sès rins, (o-c) awè ça à guètes, (c) awè one broke, (o) awè ‘ne broke, (o) fé broke |
r(i)nachî |
[v] (c) (fureter) fouiller, syn. fougnî |
rinaîri |
[v] (c) aérer |
r(i)nârder |
[v] (e) cf r(i)nauder |
r(i)nauder |
[v] (c-o) vomir (grossier), syn. (poli) r(i)mète, vômi |
r(i)nawyî |
[v] (c) repriser, syn. rassêrcyî |
rinchinchète |
[nf] (c) banquet, syn. bankèt, (e) djama |
rinde |
[v] rendre; (c) qui rind bin: fertile, syn. qui rind bin, rapwârtant, (e) abondant |
rindjèye |
[nf] (e) cf rindjîye |
rindjî |
[v] (e-c) ranger, syn. (e-c) mète à pont, (o-c) mète à place, (e) d(i)haler, (e) wèster |
rindjîye |
[nf] (o-c) rangée |
r(i)nètî |
[v] (e-c) nettoyer, syn. rassonrer |
r(i)niketer |
[v] (c-o) s’opposer, syn. aler conte, (e) s’ opôser |
rin.nå |
[nm] (e) borne, syn. (c) bone |
rin.ne-côrète |
[nf] rainette, syn. côrète, rin.nète |
rin.nète |
[nf] rainette, syn. (rin.ne-)côrète |
rin-n’-våt |
[n] (e) vaurien, -ne, syn. (c) vaurin, -e |
r(i)noncî |
[v] (e-c) renoncer |
r(i)noveler |
[v] (e-c) renouveler |
rins |
[nm-pl] dos, syn. dos |
rinsconte |
[nf] (o) cf rèsconte |
rinscontrer |
[v] (o) cf rèscontrer |
rinsègnemint |
[nm] (o) cf rensègnemint |
rintrer |
[v] rentrer, syn. (ri)moussî |
rintréye |
[nf] (o-c) rentrée; revenu; (o-c) profit |
rintrêye |
[nf] (e) cf rintréye, syn. gangnadje, profit |
r(i)pachant |
[adj] (c) , -e: noûrichant, syn. noûrichant |
r(i)pache |
[v] (c) rassasier, syn. guèder |
r(i)pahant |
[adj] (e) cf r(i)pachant |
r(i)pahe |
[v] (e) cf r(i)pache |
r(i)pas |
[nm] (o-c) repas, syn. eûréye |
r(i)passer |
[v] (c) repasser (chez quelqu’un); aiguiser, syn. r(i)ssin.mî, rûjî, sin.mî |
r(i)passeû |
[nm] (c) rémouleur, syn. (e) r(i)ssin.mieû |
r(i)pintant |
[v] (o-c) ièsse au r’pintant: se repentir, syn. si r’pinti |
r(i)pinti |
[v] (e-c) si r’pinti: se repentir, syn. ièsse au r’pintant |
r(i)pôs |
[nm] (o-c) repos, syn. r(i)pwès, r(i)pwèséye |
r(i)poûssî |
[v] (c) rejeter, syn. r(i)djèter |
r(i)présinter |
[v] (e-c) représenter |
r(i)prinde |
[v] (e-c) réprimander, syn. aurgouwer, bârboter, bèrdèler, (o) burtoner, (o) calindjî, (e) rèpriminder |
r(i)procher |
[v] (e) cf riprotchî |
r(i)protchî |
[v] (c) reprocher |
r(i)pwaser |
[v] (c) cf r(i)pwèser |
r(i)pwaséye |
[nf] (c) cf r(i)pwèséye |
r(i)pwès |
[nm] (e) repos, syn. r(i)pôs, r(i)pwèséye |
r(i)pwèser |
[v] (e-c) si r’pwèser: se reposer, syn. si discrandi |
r(i)pwèséye |
[nf] (c) repos, syn. r(i)pôs, r(i)pwès |
r(i)qwèri |
[v] (e) rechercher, syn. cachî après, waîtî après |
rîre |
[v] rire |
riselèt |
[nm] (e) sourire, syn. (c) sorîre |
risker |
[v] (e-c) risquer |
riskî |
[v] (o) cf risker |
r(i)ssatchî |
[v] (c) retirer; (c) enlever, syn. rauster, r(i)tirer; (c) _ s’ visadje: tiquer, syn. (e) tiketer, (o) tikî; (c) si r’ssatchî: s’éloigner, syn. ènn’ aler (pus lon), si mète èrî; (c) supprimer, syn. soprimer, (e) rabate |
r(i)ssèré |
[adj] (c) , -éye: constipé, -e, syn. stopé, (e) sèré |
r(i)ssètchî |
[v] (e) cf r(i)ssatchî |
r(i)ssin.mî |
[v] (e-c) aiguiser, syn.r(i)passer, rûjî, sin.mî |
r(i)ssin.mieû |
[nm] (e) rémouleur, syn. (c) r(i)passeû |
r(i)ssonlance |
[nf] (e) cf r(i)chonance |
r(i)ssonlant |
[adj] (e) cf r(i)chonant |
r(i)ssonler |
[v] (e) cf r(i)choner |
r(i)ssôrt |
[nm] sommier |
r(i)ssouwer |
[v] (e-c) sécher, syn. sètchi |
r(i)ssuwer |
[v] se dessécher, syn. d(i)ssètchi, souwer, (o) seûwer; (o-c) cf r(i)ssouwer |
ristikelâdje |
[nm] (o) foulure, syn. afolûre, foleure, (e) fwèrciheûre, (o) stikelâdje |
ristinde |
[v] (linge) repasser |
ritchå |
[nm] (e) cf ritchau |
ritchau |
[nm] (o-c) geai, syn. djurau |
ritche |
[adj] riche; (c) (d’une terre) fertile, syn. crausse |
riteni |
[v] (e) cf rastinu |
r(i)tirer |
[v] enlever, ôter, syn. rauster, r(i)ssatchî |
r(i)toûne |
[nf] (e) retour, syn. r(i)toûr, r(i)venadje |
r(i)toûr |
[nm] (e-c) retour, syn. r(i)venadje, (e) r(i)toûne |
r(i)toûrner |
[v] (rentrer à la maison) retourner, syn. è raler; (e-c) _ l’ vièrna, (o) r’toûrner s’ frake: changer d’opinion, syn. candjî d’ idéye; (e-c) ni nin si r’toûrner après / po: ne pas se soucier de, syn. n’ awè d’ cure |
r(i)toûrner |
[v] retourner (une crêpe, …); (o-e) di qwè-ce qui r’toûne ?: de quoi s’agit-il ? |
r(i)trossî |
[v] (e-c) retrousser |
rivåliser |
[v] (e) rivaliser, syn. (c) aler conte, (c) ièsse au fwârt avou |
rivenadje |
[nm] ((o) r’vènâdje) (c) cf r(i)venadje |
rivenance |
[nf] look |
rivenant |
[nm] (c) fantôme, syn; (e) spér |
riveni |
[v] (e) cf rivenu |
rivenowe |
[nf] (e) cf rintréye |
rivenu |
[v] (c) revenir, syn. rariver |
r(i)vérs |
[nm] (e) cf r(i)viêrs |
riveter |
[v] (o-c) frôler, (e) adûser |
riviére |
[nf] (c) rivière, syn.; (e) êwe |
rivière |
[nf] (o) cf riviére |
r(i)viêrs |
[nm] (c) revers |
r(i)vièrser |
[v] (e-c) cf r(i)vièsser |
r(i)vièsser |
[v] renverser, syn. aflachî |
r(i)vinadje |
[nm] ((o) r’vènâdje) (c) ou rivenadje: retour, syn. r(i)toûr, (e) r(i)toûne |
r(i)vindje |
[nf] (e-c) revanche; (c) volonté, syn. volonté |
r(i)vindjî |
[v] (e-c) si r’vindjî: se venger |
rivîre |
[nf] (e) cf riviére |
r(i)waîtî |
[v] (c) regarder, syn. raviser, (e) loukî; (c) _ à: avoir soin de, syn. awè sogne di, (e) loukî à |
r(i)wèri |
[v] (e) guérir, syn.r(i)fé |
r(i)wèrihèdje |
[nm] (e) guérison |
riyote |
[nf] (e) plaisanterie, syn. baletadje, couyonâde, praute, riyoterîye |
riyoter |
[v] (o) sourire, syn. sourire |
riyoterîye |
[nf] ((e) -erèye) plaisanterie, syn. baletadje, couyonâde, praute, riyote |
r’lâverîye |
[nf] (o) cf lâverîye |
r’lèver |
[v] (o) cf r(i)lèver |
r’lignî |
[v] (o) cf r(i)lignî |
r’loketwè |
[nm] (o) torchon, serpillière, syn. lagnèt, loke (à r’loketer), (c) twârtchon, (e) drap d’ mohone |
r’loméye |
[nf] (o) réputation, syn. nom, rèputâcion |
r’loyî |
[v] (o) cf r(i)loyî |
r’lûjant |
[adj] (o) , -e: cf r(i)lûjant |
r’lûre |
[v] (o) briller, syn. r(i)glati |
r’marker |
[v] (o) cf r(i)mârker |
r’mèrcyî |
[v] (o) cf r(i)mêrci |
r’mète |
[v] (o) cf r(i)mète |
r’mouyî |
[v] (o) cf ramouyî |
r’muchî |
[v] (o) cf r(i)moussî |
r’muwer |
[v] (o) cf mouwer |
r’nachi |
[v] (o) cf r(i)nachî |
r’nouveler |
[v] (o) cf r(i)noveler |
rôbaleû |
[n] (e), -se: vagabond, syn. (c) rôleû, (e) baligand, (o) albran |
rôbe |
[nf] (e-c) robe, syn. cote |
robète |
[nf] (e-c) lapin domestique |
roci |
[adv] (o) cf ci |
rodje |
[adj] (e-c) rouge |
rodji |
[v] (e-c) rougir |
rôguia |
[nm] (c) râle |
rôjin |
[nm] (o) cf reûjin |
rôkê |
[nm] (e) cf rôguia |
rôkèdje |
[nm] (e) cf rôguia |
rôkia |
[nm] (o) cf rôguia |
rôler |
[v] (e-c) rouler; (e-c) errer, syn. bèrôler, rèner |
rôlète |
[nf] (e-c) _ (dè / do gngno): rotule, syn. molète, platène |
rôleû |
[n] (c) , -se: vagabond, -e, syn. (e) baligand, (e) rôbaleû, (o) albran |
rômatisses |
[nm-pl] (e) cf rumatisses |
rompeûre |
[nf] (e) hernie, syn. (o) câssure, (c) drompûre |
rompi |
[v] (e) rompre, syn. (c) d(i)rompe, (o) câsser, (o) skèter |
ronche |
[nf] o-c) ronce |
ronchis’ |
[nm] (o-c) broussaille, syn. bouchenis’, (e) brouhaye |
rondjant |
[adj] (o) , -e: lassant, -e, agaçant, -e, syn. odis’, soyant, tanant |
rondjî |
[v] ronger, syn. raspèpyî, spèpyî; (o) lasser, syn. oder, soyî |
ronfeuy |
[nm] (o) lierre grimpant |
ronfler |
[v] (e-c) ronfler |
ronfyî |
[v] (o) cf ronfler |
ronhe |
[nf] (e) cf ronche |
ronhis’ |
[nm] (e) cf ronchis’ |
rôse |
[nf] rose |
rôsî |
[nm] rosier |
rossê |
[adj] (e) cf rossia |
rossia |
[adj] (c) , rossète: roux, -sse |
rosti |
[v] rôtir |
rotadje |
[nm] (c) (action) marche |
rotâdje |
[nm] (o) cf rotadje |
rotche |
[nf] roche |
rotèdje |
[nm] (e) cf rotadje |
roter |
[v] marcher |
roubièsse |
[adj] (e) brusque, syn. aurgouwant, brusse, rouflaud, sauvadje |
roubliyî |
[v] (o) _ dins lès paurts: déshériter |
roubliyî |
[v] (o) cf rovyî |
roucha |
[adj] (o) cf rossia |
roudiner |
[v] (e) bruire, syn. brûtyî, brouyî |
roudje |
[adj] (o) cf rodje |
roudjeûs |
[nf-pl] (o) rougeole, syn. (c) rovioûles |
roudji |
[v] (o) cf rodji |
rouflaud |
[adj] (c) , -e: brusque, syn. aurgouwant, brusse, roubièsse, sauvadje |
rouf-rouf |
[adv] précipitamment, syn. à dadaye, à l’ vole, (e) reût-à-bale |
rouke |
[nf] (e) cf ruke |
rouler |
[v] (o) cf rôler |
roûler |
[v] (o) cf rôler |
roûleû |
[n] (o) cf rôleû |
roulote |
[nf] (e) roulotte, syn. barake |
rouscayî |
[v] protester, syn. protèster, rouscayî, (o) s’ èrbèler |
routâdje |
[nm] (o) cf rotadje |
router |
[v] (o) cf roter |
routière |
[nf] (o) ornière, syn. (c) wârbêre |
roûvî |
[v] (e) cf rovyî |
rouvioules |
[nf-pl] (o) cf rovioûles |
rouvyî |
[v] (o) cf rovyî |
roûwe |
[nf] (o) cf reuwe |
rouwer |
[v] (c) ruer, syn. (e) hiner dè cou |
rouye |
[nf] (o-e) rouille, syn. èrunichûre |
rovî |
[v] (c) cf rovyî |
rovioûles |
[nf-pl] (c) rougeole |
rovyî |
[v] (c) oublier; ((o) (roubliyî) / (c)) _ dins lès paurts: déshériter |
rowe |
[nf] (e) cf reuwe |
rowine |
[nf] (o) cf rwine |
roye |
[nf] (o) cf rôye |
rôye |
[nf] (e-c) ligne; (e-c) sillon, syn. royon |
royon |
[nm] (o-c) sillon, syn. rôye |
r’poli |
[v] (o) (linge) repasser, syn. ristinde |
r’prochî |
[v] (o) cf riprotchî |
r’ssèrè |
[adj] (o) , -éye: cf r(i)ssèré |
r’ssuwer |
[v] (o) cf r(i)ssuwer |
r’tirer |
[v] (o) cf r(i)tirer |
r’troussî |
[v] (o) cf r(i)trossî |
ruche |
[adj] (c) rugueux, -euse, syn. (e) grabouyeûs, (e) rahiant |
rude |
[adj] fameux, -euse, syn. clapant, fameûs |
rûje |
[nf] (o) cf rûse |
rûjî |
[v] (o-c) aiguiser, syn. r(i)passer, r(i)ssin.mî, sin.mî |
ruke |
[nf] (o-c) motte de terre |
rumatisses |
[nm-pl] (o-c) rhumatismes |
rume |
[nm] (c) cf reûme |
runin |
[nm] (c) rebut, syn. (e-c) rikète, (o-c) tchinis’, (e) rahis’ |
rûse |
[nf] (e-c) (problème) ennui, syn. cramion, displit; (e-c) difficulté (c) awè ( / e) aveûr) dès rûses: avoir des difficultés, syn. awè malauji |
rûsé |
[adj] (e) , -êye: rusé, -e, syn. rûsé, toûrsiveûs |
rustê |
[nm] (e) cf rèstia |
rûtiârd |
[adj] (o) , -aude: cf rûtiaud |
rûtiaud |
[adj] (c) , -e: bougon, -ne, syn. grigneûs, mau toûrné, (o) moûsenaud, (o) marmouseû |
rûtyî |
[v] (c) bougonner, syn. marmouser, moûsener, sameter |
rûwe |
[nf] (o-c) cf reuwe |
ruwer |
[v] (o) cf rouwer |
r’vènâdje |
[nm] (o) cf r(i)vinadje |
r’vènant |
[nm] (o) cf rivenant |
r’vèni |
[v] (o) cf rivenu |
r’vènûwe |
[nf] (o) cf rintréye |
r’vièrsî |
[v] (o) cf r(i)vièsser |
rwè |
[nm] roi |
rwèd |
[adj] (o-c) , -e: raide; (c) aler pus _: accélérer; (o-c) , -e: rapide, syn. rapide |
rwèd |
[adv] (o-c) vite, syn. rade |
rwèmî |
[v] (e) ruminer, syn. reûmyî |
rwène |
[nf] (e) cf rwine |
r’wétî |
[v] (o) cf r(i)waîtî |
r’wétî |
[v] (o) cf r(i)waîtî |
rwine |
[nf] (c) ruine |
så |
[nf] (e) cf sau |
sâbe |
[nm] (o) cf sauvlon |
sâbe |
[nm] (o-c) iris, syn. coutia |
såce |
[nf] (e) cf sauce |
såcler |
[v] (e) cf saucler |
sadje |
[nf] (c) sauge |
sâdje 1 |
[adj] (o) cf sâje |
sâdje 2 |
[nf] (o) cf sadje |
sadju |
[loc] (c) one (/ (o) ène) _: quelque part |
såf |
[prép] (e) cf sauf |
såhon |
[nf] (e) cf saîson |
saîsi |
[v] (c) étonner, syn. èwarer, sbarer; (c) émouvoir, syn. èfarfouyî, mouwer; (c) effrayer, syn èwarer, sbarer |
saîsichant |
[adj] (c) , -e: étonnant, -e, syn. èwarant, sbarant |
saîson |
[nf] (c) saison |
sâje |
[adj] (c) (gentil) sage, syn. binamé |
salade |
[nf] (c) salade; (c-o) salade di blé: mâche, syn. doûcète; (e) _ à toûrner, (o) salâde toûrnéye, (c) _ toûrnéye : laitue, syn; cabusète |
salâde |
[nf] (o) cf salade |
salåde |
[nf] (e) cf salade |
saler |
[v] saler |
salêre |
[nm] (e) salaire, syn. (c) paye, (c) quinzin.ne |
sali |
[v] (o) salir, syn. (c) d(i)bèrner, (c) man.ni, (o) èbèrnater, (o) iaurdi, (e) fé måssî |
saliére |
[nf] (o-c) salière, syn. (c) sârlète, (o) saunî |
salière |
[nf] (o) cf saliére |
salouwer |
[v] (e-c) saluer |
saluwer |
[v] (o-c) cf salouwer |
sambrwèsî |
[nm] (c) péniche (de Sambre) |
sameneûre |
[nf] (e) eau de lessive, syn. lèchivon, savenéye |
sameter |
[v] (e) bougonner, syn. marmouser, moûsener, rûtyî |
såmeûre |
[nf] (e) cf saumwâre |
samin.ne |
[nf] (e) cf samwin.ne |
samwène |
[nf] (o) cf samwin.ne |
samwin.ne |
[nf] (c) semaine |
sang |
[nm] (o) cf song |
sankis’ |
[adj] (e) , -isse: boueux, syn. plin d’ broûs |
san.ner |
[v] (o) cf son.ner |
santé |
[nf] (e-c) santé |
santè |
[nf] (o) cf santé |
saquant |
[adj] (o-c) , -e: quelque; _s: |
saquants |
[pron] (o-c) plusieurs, syn. mwints, plusieûrs |
saquî |
[pron] (c) one _: quelqu’un |
saqwant |
[adj] (e-c) cf saquant |
saqwants |
[pron] (e-c) cf saquants |
saqwè |
[nf] one ((e) ine (o) ène) saqwè: quelque chose |
sârkèler |
[v] (o) cf saucler |
sârlète |
[nf] (c) salière, syn. saliére, (o) saunî |
sårlète |
[nf] (e) cf sârlète |
sårter |
[v] (e) cf saurter |
satch |
[nm] (o-c) sac |
satchî |
[v] (o-c) tirer; (c) _ à bouchète: tirer au sort, syn. tirer au sôrt |
satisfé |
[v] (e) satisfaire, syn. (e-c) continter |
sau |
[nf] (o-c) saule |
sauce |
[nf] (o-c) sauce |
saucler |
[v] (c) sarcler |
sauf |
[prép] (o-c) sauf |
saumure |
[nf] (o) cf saumwâre |
saumwâre |
[nf] (c) saumure, syn. pék |
saunî |
[nf] (o) salière, syn. saliére, (c) sârlète |
saurter |
[v] (o-c) défricher, syn. drauder |
saut |
[nm] (o) saut, syn. (c-e) hope; (o) fé in _ : bondir, syn. potchî, sauteler, fé one hope, |
sauteler |
[v] (o-c) bondir, sauter, syn. potchî, fé one hope, (o) fé in saut, zoubler |
sauterale |
[nf] (c) sauterelle, syn. cok d’awous’, (o) sauteroule, (e) potcheta |
sauteroule |
[nf] (o) sauterelle, syn. cok d’awous’, sauterale, (e) potcheta |
sauvadje |
[adj] (c) sauvage; (c) violent, -e, syn. (e) viyolent; (c) ((o) sauvâdje) brusque, syn. aurgouwant, brusse, roubièsse, rouflaud |
sauvâdje |
[adj] (o) cf sauvadje |
sauvèrdia |
[nm] (o-c) moineau, syn. pièrot |
sauvlon |
[nm] (o-c) sable |
sauvrité |
[nf] (c) sécurité, syn. sècurité |
sauyî |
[v] (c) disperser, éparpiller, syn. dispaude, spaude, staurer, stramer |
såvadje |
[adj] (e) cf sauvadje |
savenéye |
[nf] (o-c) eau de lessive, syn. lèchivon, savenéye, (e) sameneûre |
såver |
[v] (e) sauver, syn. chaper |
saveûr |
[v] (e) cf sawè |
såvion |
[nm] (e) cf sauvlon |
savonète |
[nf] savonnette |
sawè |
[v] (o-c) savoir; (c) ni _ qwè pinser: être perplexe; (c) ni nin _: ignorer; (c) ni sawè ni lîre ni scrîre, (c) ni sawè ni â ni b, (o) n’ nén sawè ‘ne lète come in tch’vau: être illettré, syn; (e) èsse îlètré |
saweûr |
[nm] (e) saveur, syn. gout |
sawice |
[loc] (e) ine _: cf (c) one sadju |
sawou |
[nm] (e) cf sayu |
sawouce |
[loc] (c) one _: cf (c) one sadju |
saya |
[nm] (o-c) seau |
saye |
[nf] (o-c) essai, syn. assaye, (o) asprouve |
såye |
[nf] (e) cf saye |
sayî |
[v] essayer, syn. assayî, (o) asprouver; (e) _ di: tâcher de, syn. assayî di, cachî di, waîti di, (o) asprouver di |
sayin |
[nm] saindoux |
sayu |
[nm] (c) sureau |
saze |
[adj] (e) cf sêze |
sbara |
[nm] (o-c) épouvantail, syn. spawèta, (o) sprowtére, (o) manekin |
sbarant |
[adj] (o-c), -e: étonnant, -e, syn. èwarant, saîsichant |
sbaré |
[adj] (e-c) (, (c) -éye, (e) -èye): ahuri, -e, syn. cacame, èwaré |
sbarer |
[v] (o-c) étonner, syn. èwarer, saîsi; (o-c) effrayer, syn èwarer, saîsi; (c) si _: s’étonner, syn. s’ èwarer, (o) s’ amayî |
sbrôtchî |
[v] (c) écraser, syn. spater, spotchî, (e) språtchî, (o) scwater |
scaneçon |
[nm] (o-c) caleçon |
scaper |
[v] (o) cf chaper |
scaule |
[nf] (o) cf chaule |
scaver |
[v] (o) cf chaver |
sclamure |
[nf] (o) cri, syn. bwêrladje, (e) cri |
sclater |
[v] (o-c) éclater, syn. bouchî, pèter |
sclègn |
[adj] (o) , -e: aride, syn. rassètchi, sètch |
sclide |
[nf] (o-c) luge, traîneau, aussi: sglide, syn. (e) sployon |
sclindjî |
[v] (c) fouetter, syn. scoryî |
scô |
[v] fé / awè _: cf chôpe |
scôce |
[nf] (o) cf chwache |
scoladje |
[nm] (c) éducation (fait d’aller à l’école, scolarisation) |
scolâdje |
[nm] (o) éducation (fait d’aller à l’école, scolarisation) |
scole |
[nf] école |
scoler |
[v] (o-c) instruire, syn. acsègnî, aprinde |
scolî |
[n] écolier, -ière |
scôre |
[nm] score, syn. résultat |
scorion |
[nm] (o-c) lacet de cuir, syn. (e) coriète; (o) awè au _: duper, syn. atraper, couyoner, goreler, r(i)fé, (o) awè à l’ soye |
scorîye |
[nm] (o-c) fouet |
scôrsionéle |
[nm] (e) cf scôrsionére |
scôrsionére |
[nm] (o) cf scôrsionêre |
scôrsionêre |
[nm] (c) salsifis |
scoryî |
[v] (o-c) fouetter, syn. sclindjî |
scoû |
[nm] (o) tablier, syn. cindrî, d(i)vantin, vantrin |
scoupe |
[nf] (o) cf chipe |
s’couri |
[v] (o) cf sécouri |
scramé |
[nm] (c) petit lait |
scramè |
[nm] (o) cf scramé |
scrandi |
[v] (o-c) fatiguer, syn. nauji |
scrandichant |
[adj] (o-c) , -e: fatigant, -e |
scrandichure |
[nf] (o) cf scrandichûre |
scrandichûre |
[nf] (c) fatigue, syn. drincéye, fatigue, tane |
scrène 1 |
[nf] (e-o) échine, syn. chine |
scrène 2 |
[nf] (o) veillée, syn. (o-c) chîje |
scrèper |
[v] (o-c) racler, syn. (e) haver |
scrijâdje |
[nf] (o) cf scrîjadje |
scrîjadje |
[nf] (c) écriture |
scrîjeû |
[n] (o-c) écrivain |
scrine |
[nf] (c) cf scrène |
scrinî |
[nm] (e-c) menuisier, syn. munusier |
scrîre |
[v] écrire |
scriyèdje |
[nf] (e) cf scrîjadje |
scriyeû |
[n] (e) cf scrîjeû |
scroter |
[v] (o-c) (dérober) voler, syn. haper, voler |
scroules |
[nf-pl] (c) copeaux, syn. astales, crèsses, croles |
scrupuleûs |
[adj] (e) , -e: scrupuleux, -euse, syn. spèpieûs, waîtant, (o) spèpiaud |
scume |
[nf] (o) cf chime |
scurer |
[v] (o) cf r(i)churer |
scuser |
[v] (o) cf èscuser |
scwace |
[nf] (c) cf chwache |
scwater |
[v] (o) écraser, syn. sbrôtchî, spater, spotchî, (e) språtchî |
sé |
[nm] sel |
sécouri |
[v] (e) secourir |
sèdje |
[nf] (e) cf sadje |
sédjoûrner |
[v] (e) séjourner |
sègneûr |
[nm] seigneur |
sègonde |
[nf] seconde |
sèmer |
[v] (e-c) semer |
sène |
[nm] (e) cf sine |
sensibe |
[adj] (e) sensible, syn. tinre |
sèp’timbe |
[nm] (e) cf sètimbe |
sêrcyî |
[v] (c) blâmer, syn. blâmer, trover à r’dîre su |
sèré |
[adj] (e) , -êye: constipé, -e, syn. r(i)ssèré, stopé |
sêre |
[nf] serrure |
sèrer |
[v] serrer; fermer, syn. clôre |
sèrviaule |
[adj] (o) cf sèrviauve |
sèrviauve |
[adj] (c) serviable, syn. sèrvicîre |
sèrvice |
[nm] (o-c) service, aussi: sièrvice; rinde _: rendre service |
sèrvicîre |
[adj] (c) serviable |
sési |
[v] (o) cf saîsi |
sêsi |
[v] (e) cf saîsi |
sésichant |
[adj] (o) cf saîsichant |
séson |
[nf] (o) cf saîson |
sêson |
[nf] (e) cf saîson |
sèt’ |
[adj] sept |
sètch |
[adj] , -e : sec, sèche; , -e: aride, syn. rassètchi, (o) sclègn; maigre, syn. mwinre; (e) , -e: amaigri, e, syn. ramwinri; (e) diveni _: maigrir, syn. ramwinri |
sètch |
[nm] (e) cf satch |
sètch-bètch |
[nm] (o) musaraigne, syn. sûr-bètch, tchîperoule, (e) mizwète |
sètchi |
[v] (o-c) sécher, syn. r(i)ssouwer |
sètchî |
[v] (e) cf satchî |
sètimbe |
[nm] (o-c) septembre |
seû |
[adj] (e-c) tot _, tote seûle, (o) tout _, toute seûle: seul |
seû |
[nf] (e) cf swè |
seûl |
[adj] , -e: seul, -e |
seûlemint |
[adv] seulement |
seur |
[adj] (c) , -e: (acide) sûr, -e, syn. seurèt |
seûr |
[adj] (e) cf seur |
seûr |
[adj] (o) cf sûr |
seûr |
[adj] (o) nén _, -e |
seûr |
[nf] religieuse, syn. bèguène, masseûr, (e) r(i)lidjeûse |
seurèt |
[adj] , -e : acide, syn. seur |
seûve |
[nf] (c-e) sève, syn. ameû |
seûwer |
[v] (o) se dessécher, syn. d(i)ssètchi, r(i)ssuwer, souwer; (o) cf sêwer |
séve |
[nf] (o-e) cf seûve |
sêve |
[adj] (e) cf sêwe |
sêwe |
[adj] (c) sain d’esprit |
sêwer |
[v] (c) drainer, syn. distrîjî, drauder, drin.ner; (e) uriner, syn. pichî |
sèyê |
[nm] (e) cf saya |
sèyu |
[nm] (o) cf sayu |
sêze |
[adj] (o-c) seize |
sglide |
[nf] (c) luge, aussi: sclide, syn. (e) sployon |
sî |
[adj] (e) cf chîj |
siéke |
[nm] (e-c) siècle |
sièke |
[nm] (o) cf siéke |
sièrvice |
[nm] (c) service, aussi: sèrvice |
sièrvu |
[v] (c) servir; (c) si sièrvu di: utiliser; (c) qui n’ siève a rin: inutile |
siève-tot-seû |
[nm] (c) self-service |
s(i)faît |
[adj] (c) , -e: semblable, analogue, syn. parèy |
s(i)fêt |
[adj] (e) cf s(i)faît |
sîh |
[adj] (e) cf chîj |
s(i)mèle |
[nf] (e-c) semelle |
s(i)mince |
[nf] semence |
sin |
[adj] (o) sin.ne, syn. haîtî |
sincieûs |
[adj] (e) , -e: ingénieux, -euse, syn. curieûs, (o) avicieûs; (e) , -e: intelligent, -e, syn. malin, (e) sûti, (o) futé |
sindjî |
[v] (o-c) imiter, syn. chiner, îmiter, (o) fé l’ min.me qui |
sine |
[nm] (o-c) signe; (o-c) présage |
singlé |
[nm] (e-c) sanglier, syn. pourcia-singlé |
singlè |
[nm] (o) cf singlé |
sin.mî |
[v] (e-c) aiguiser, syn. r(i)passer, r(i)ssin.mî, rûjî |
sin.ne |
[nf] scène |
sins |
[adv] fé _: se passer de, syn. si passer di |
sins |
[nm] (o) ièsse dins l’ bon sins’, (e) aveûr dè bon sins: avoir du bon sens |
sins |
[prép] (o-c) ièsse_: manquer (de quelque chose) |
sins’ |
[nm] cf sins |
sins-atache |
[nm] (e) égoïste, syn. bon-por-li, vike-tot-seû |
sint |
[adj-n] , -e: saint, -e |
sinte |
[v] (o-c) sentir; (o-c) tâter; _ mwaîs: puer, syn. flaîrer, puwer; (c) pressentir, syn. prèssinti |
sinti |
[v] (e) cf sinte |
sintimint |
[nm] sentiment |
sint-mwaîs |
[n] ((o) -és) pédant, -e, syn. (c) pèle-chochin |
sint-mwés |
[n] (o) cf sint-mwaîs |
sintumint |
[nm] (e) cf sintimint |
sîre |
[v] (c) cf sûre |
sîse |
[nf] (e) cf chîje |
sîser |
[v] (e) cf chîjeler |
skasse |
[nf-pl] (o) cf chache |
skèlète |
[nm] (o-c) squelette |
skèpiadje |
[nm] (c) naissance |
skèpyî |
[v] (c) naître; (o-c) éclôre, syn. disclôre |
skèrlache |
[nf] (o) cicatrice, syn. (c) costure, (c) kèrnache, (o) brogne |
skètè |
[v] (o) cf skèter |
skèter |
[v] (o-c) déchirer, syn. chirer, dichirer, (e) hiyî, aussi: chèter,; (o) rompre, syn. (c) d(i)rompe, (e) rompi, (o) câsser; (o) _ dès “nom di dieû”: (dire des jurons) jurer, syn. djurer |
skètes |
[nf-pl] (o) copeaux (de bûcheron) |
skèton |
[nm] (o) cf chèton |
skeûre |
[v] (o) cf cheûre; s’ èskeûre: cf cocheûre |
skine |
[nf] (o) cf chine |
skiveter |
[v] (o) décamper, filer, fuir, syn. biser èvôye, chorer, couru èvôye, li lèver, pèter èvôye, pèter au diâle, (o) chometer, (e) filer |
skîye |
[nf] (o) échelle, syn. chaule |
smak |
[nm] (o-e) voile (de bateau) |
so |
[prép] (e) cf su |
so |
[prép] (e) so : pendant, cf (c) do |
sô |
[adj] , -le: soûl, -e, ivre, syn. bèrzingue; (e) si fé _: s’enivrer, syn. si sôler |
soce |
[nf] (o-c) (groupe humain, association) société |
socenâbe |
[adj] (o) cf socenauve |
socenauve |
[adj] (c) sociable |
sôciåbe |
[adj] (e) sociable, syn. (c) socenauve |
sôcièté |
[nf] (terme général, compagnie) société |
soçon |
[n] (o-c) , -e: ami, -e, syn. camarâde |
sôdâr |
[nm] soldat; (c) aler _, (e) roter _: faire son service militaire |
sôder |
[v] souder |
sofla |
[nm] (e-c) souffle |
sofladje |
[nm] (c) souffle |
soflèdje |
[nm] (e) cf sofladje |
sofler |
[v] (e-c) souffler; (e-c) _ s’ nez, s’ narène: se moucher; (o-c) haleter, syn. tanfler, (e) pampî, (e) piper, (o) lancî |
sofri |
[v] (e-c) souffrir |
sogloter |
[v] (e) sangloter, syn. somadjî, (e) hiketer |
sogne |
[nf] (o-c) awè _ di, (e) aveûr _ di: avoir soin de, syn. r(i)waîtî à, (e) loukî à; (e) peur, syn. (o-c) peû; (e) aveûr _: craindre, syn. (o-c) awè peû |
sogneûs |
[adj] , -e : soigneux, -euse, minutieux, -euse, syn. spèpiaud, spèpieûs; (e) èsse _, – e: être attentif, -ive |
sognî |
[v] soigner |
sohêti |
[v] (e) cf sowaîtî |
soke |
[nf] (o) souche, syn. sto, (e) cou d’ åbe, (e) stok, (o) stoke |
sokê |
[nm] (e) cf sokia |
sokète |
[nf] (o) fé ‘ne _: faire un somme, syn. soketer, sokyî, (o) fé on nikèt |
soketer |
[v] faire un somme, syn. fé one sokète, sokyî, (o) fé on nikèt |
sokia |
[nm] (o-c) bûche, syn. bwache |
sokyî |
[v] (o) faire un somme, syn. fé one sokète, soketer, (o) fé on nikèt |
soladjemint |
[nm] (c) soulagement |
sôlant |
[adj] (o-c) , -e: ennuyeux, -euse, syn. anoyant, soyant |
solé |
[nm] (e-c) soulier, chaussure, syn. tchaussure |
solè |
[nm] (o) cf solé |
sôler |
[v] enivrer, soûler; si _: s’enivrer, syn. si fé sô; (o-c) énerver, syn. fé assoti, fé dâner, soyî |
solèver |
[v] (c) soulever |
solèy |
[nm] (o) cf solia |
sôléye |
[n] (o-c) ivrogne |
sôlêye |
[n] (e) cf sôléye |
solia |
[nm] (o-c) soleil |
solia-d’-avri |
[nm] (c) narcisse, syn. (e) baron |
solide |
[adj] solide |
sôliète |
[nf] (e-c) scie, syn. sôye |
solo |
[nm] (e) cf solia |
somadjî |
[v] (c) sangloter, syn. (e) hiketer, (e) sogloter |
somèy |
[nm] sommeil |
sômî |
[nm] (o-c) poutre |
som’ni |
[nm] (e) cf sovenance |
son |
[nm] (bruit) son |
sondjadje |
[nm] ((o) -âdje) réflexion, syn. réflècsion, tûsadje; ((o) -âdje) imagination, syn. imadjinâcion |
sondjî |
[v] penser, songer, syn. pinser, tûser; (o-c) imaginer, syn. awè idéye; (e-c) rêver, syn. rèver |
soner |
[v] sonner |
song |
[nm] (c) sang |
song’ |
[nm] (e) cf song |
sonlant |
[loc] (e) à m’ _: à mon avis, chonance |
sonler |
[v] (e) cf choner |
son.ner |
[v] (e-c) saigner |
sope |
[nf] (e-c) soupe |
soper |
[v] (e-c) souper |
soplèyî |
[v] (c) si _: se résigner, syn. plèyî |
soprimer |
[v] (c) supprimer, syn. r(i)ssatchî, (e) rabate |
sor |
[prép] (e) cf su |
sôr |
[nf] (e) cf sôte |
sôrcî |
[nm] (o-c) sorcier, syn. (c) grimancyin, (e) macrê |
sorcière |
[nf] (o) cf sôrcîre |
sôrcîre |
[nf] (e-c) sorcière, syn. macrale |
sorèt |
[nm] hareng saur, syn. (e) ingliton |
sorîre |
[nm] (c) sourire, syn. (e) riselèt |
sorîre |
[v] (c) sourire, syn. (o) riyoter |
soris |
[nf] souris |
sorlon |
[prép] (e) selon, syn. d’ après, s’ apinse (à), sûvant |
sornom |
[nm] (c) surnom, syn. nom mètu, spot |
sorodje |
[nm] (e) beau-frère, syn. (o-c) bia-frére |
sorprinde |
[v] (c) surprendre, syn. (o) tchér à ‘l lafréye |
sôrt |
[nm] (o-c) tirer au (/ (e) å) _: tirer au sort, syn. (c) satchî à bouchète |
sôrti |
[v] sortir, syn. rèche; (c) déborder, syn. (o) disbôrder, (e) d(i)bôrder foû |
sospirer |
[v] (c) soupirer |
sot |
[adj] , -e, fou, folle, syn. fô, fole |
sot-dôrmârd |
[nm] (o) cf sot-dwârmant |
sot-dwârmant |
[nm] (c) loir, syn. rat bridé |
sot-dwèrmant |
[nm] (e) cf sot-dwârmant |
sôte |
[nf] (o-c) sorte |
sotenu |
[v] (c) soutenir (quelque chose), syn. astoker |
soterèye |
[nf] (e) cf soterîye |
soterîye |
[nf] (o-c) sottise, syn. bièstrîye, lwagnerîye; (o-c) folie, syn. folîye |
sou |
[nm] (o-c) seuil, syn. pas d’ l’ uch, pîre di l’ uch |
soû |
[nf] (o-c) soeur |
soû |
[nm] (e) cf sou |
soufe |
[nm] (o) souffle, syn. sofladje |
soufe |
[nm] (o-c) soufre |
soûfe |
[nm] (e) cf soufe |
soufler |
[v] (o) cf sofler |
souflèt |
[nm] (o) souffle, syn. sofladje |
soufri |
[v] (o) cf sofri |
souke |
[nm] (e) cf suke |
souladjemint |
[nm] (o-e) cf souladjemint |
soulète |
[nf] (o-c) balle (au jeu de soule, sorte de golf) |
soulever |
[v] (o-e) cf solèver |
soumadji |
[v] (o) cf somadjî |
soûmî |
[nm] (e) cf sômî |
soumis |
[adj] (e) , -îse: humble |
soupe |
[nf] (o) cf sope |
souper |
[v] (o) cf soper |
soupirer |
[v] (e) cf sospirer |
soûr |
[nf] (e) cf soû |
soûrci |
[nm] sourcil |
soûrd |
[adj] (o-c) , soûde: sourd, -e, syn. soûrdèche, storné, (e) soûrdau |
soûrdant |
[nm] (o-c) source |
soûrdau |
[adj] (e) sourd, syn. soûrd, soûrdèche, storné |
soûrdèche |
[adj] (c) sourd, syn. soûrd, storné, (e) soûrdau |
sourire |
[nm] (o-e) cf sorîre |
sourîre |
[v] (e) cf sorîre |
soûrnwès |
[adj] (c) , -e: sournois, -e, syn. cové |
souspirer |
[v] (o) cf sospirer |
souteni |
[v] (o) favoriser; (o-e) cf sotenu |
souvenance |
[nf] (o) cf sovenance |
souveni |
[v] (o) cf sovenu |
souwer 1 |
[v] (e-c) se dessécher, syn. d(i)ssètchi, r(i)ssuwer, (o) seûwer |
souwer 2 |
[v] (e-c) suer |
souwétî |
[v] (o) cf sowaîtî |
souweû |
[nf] (c) sueur |
souweûr |
[nf] (e) cf souweû |
sovenance |
[nf] (e-c) souvenir |
soveni |
[v] (e) cf sovenu |
sovenu |
[v] (c) si _: se souvenir |
sowaîtî |
[v] (c) souhaiter |
soya |
[nm] (o) cf solia |
soyant |
[adj] , -e: agaçant, -e, syn. tanant, (o) rondjant; lassant, -e, syn. odis’, rondjant; , -e: ennuyeux, -euse, syn. anoyant, sôlant |
soye |
[nf] (o) awè à l’ _: duper, syn. atraper, couyoner, goreler, r(i)fé, (o) awè au scorion; (o) cf sôye |
sôye 1 |
[nf] (e) scie, syn. sôliète |
sôye 2 |
[nf] (e-c) soie |
soyète |
[nf] (o) cf sôliète |
soyî |
[v] scier; _ (au foûr, (e) å foûr): faucher, syn. fautchî; agacer, lasser, ennuyer, syn. fé assoti, fé dâner, (o) fé amarvoyî; énerver, syn. fé assoti, fé dâner, sôler; lasser, syn. oder, (o) rondjî |
spåde |
[v] (e) cf spaude |
spågne |
[nf] (e) cf spaugne |
spågnî |
[v] (e) cf spaurgnî |
spale |
[nf] épaule; à _s: à califourchon |
spårgnant |
[adj] (e) , -e: cf spaurgnant |
spårgnî |
[v] (e) cf spaurgnî |
spater |
[v] (o-c) écraser, broyer, syn. broyî, sbrôtchî, spotchî, (e) språtchî, (o) scwater |
spaude |
[v] (o-c) disperser, syn. dispaude, sauyî, stramer |
spaugne |
[nf] (o-c) épargne |
spaurgnant |
[adj] (o-c) , -e: économe |
spaurgnî |
[v] (o-c) économiser, épargner |
spaweta |
[nm] (e) cf spawèta |
spawèta |
[nm] (c) épouvantail, syn. sbara, (o) sprowtére, (o) manekin |
spécerèyes |
[nf-pl] (e) cf spécerîyes |
spécerîyes |
[nf-pl] (c) épices, syn. ièbes, spices |
spècheû |
[nf] (o-c) épaisseur; (c) obscurité, syn. nwâreû, nwâricheû |
spèheûr |
[nf] (e) cf spècheû |
spène |
[nf] épine |
spèpiaud |
[adj] (o) , -e: minutieux, -euse, syn. sogneûs, spèpieûs, waîtant |
spèpieûs |
[adj] (o-c) , -e: minutieux, -euse, syn. sogneûs, spèpiaud (c) , -e: scrupuleux, -euse, syn. scrupuleûs, waîtant, (o) spèpiaud; (o-c) , -e: maniaque, syn. totin |
spèpyî |
[v] (o-c) ronger, syn. raspèpyî, rondjî |
spér |
[nm] (e) fantôme, syn. rivenant |
spès |
[adj] , -se: épais, -se; (e-c) , -se: sombre, syn. nwâr; (e-c) , -se : brumeux, -euse, syn. (o) brousenant |
spête |
[nm] (e) cf spiate |
spiate |
[nm] (o-c) épeautre |
spices |
[nf-pl] (c) épices, syn. ièbes, spécerîyes |
spiégue |
[adj] (o-e) espiègle, syn. arnauje, ârsouye, djouwète |
spinå |
[nm] (e) cf spinau |
spinas’ |
[nm] (o-c) épinard, aussi: spinau |
spinau |
[nm] (c) épinard, aussi: spinas’ |
spirou |
[nm] écureuil |
spitant |
[adj] , e: alerte |
spite |
[nf] éclaboussure, syn. spitûre; (o-c) _ di feu (/ (e) di feû): étincelle, syn. blawète |
spiter |
[v] éclabousser; (eau) jaillir, syn. brotchî, stritchî |
spiteûre |
[nf] (e) cf spitûre |
spiture |
[nf] (o) cf spitûre |
spitûre |
[nf] (c) éclaboussure, syn. spite |
spiyant |
[adj] (e) , -e: fragile, syn casuwél. |
spiyî |
[v] briser, syn. brîjî |
splikî |
[v] (o) renseigner, syn. (c) rensègnî; (o) cf èspliker |
splingue |
[nf] (o) épingle, syn. atatche |
sployon |
[nm] (e) traîneau, luge, syn. sglide, (o-c) sclide |
sporon |
[nm] (e-c) éperon |
spôrt |
[nm] sport |
spot |
[nm] (e-c) proverbe, syn. rim’-ram'(e-c) maxime; (o-c) surnom, syn. nom mètu, sornom |
spotchî |
[v] (o-c) écraser, syn. sbrôtchî, spater, (e) språtchî, (o) scwater |
spouron |
[nm] (o) cf sporon |
spouyî |
[v] (o) dépouiller, syn. dispouyî |
språtchî |
[v] (e) écraser, broyer, syn. broyî, sbrôtchî, spater, spotchî, (o) scwater |
sprautes |
[nf-(pl)] choux de Bruxelles |
spreuwe |
[nf] (o-c) étourneau, syn. (o) sprowon |
sprèwe |
[nf] (e) cf spreuwe |
sprognî |
[v] (e) s’ébrouer, syn. si cocheûre |
sprowon |
[nm] (o) étourneau, syn. spreuwe |
sprowtére |
[nm] (o) épouvantail, syn. sbara, spawèta, (o) manekin |
stå |
[nm] (e) cf stauve |
stâcion |
[nf] (o-c) gare, syn. gâre |
ståcion |
[nf] (e) cf stâcion |
stampé |
[adj] (e-c) , -éye (/ (e) -êye): debout, syn. astampé, aussi: [loc] d’ astampé |
stampè |
[adj] (o) (a), -éye: cf stampé |
stamper |
[v] dresser, syn. astamper, drèssî |
stançon |
[nm] étançon, syn. astancena, (o) aspoye |
stantchî |
[v] (e) s’embourber, syn. ècroler, (e) èboûrber, (o) s’ èburtakî; (e) se surmener, syn. si fornauji, (o) s’ alan.mî à ‘l bèsogne |
stâr |
[nf] star |
stårer |
[v] (e) cf staurer |
stater |
[v] interrompre (quelque chose), syn. intèrompe |
staule |
[nm] (o) cf stauve |
staurer |
[v] (o-c) étaler, syn. (c) auyener; (o-c) éparpiller, syn. stramer, sauyî |
stauve |
[nm] (c) étable; (c) écurie |
steûle |
[nf] (e) cf stwèle |
steûlî |
[nm] (e) cf stwèlî |
stiède |
[v] (o) essuyer |
stièrni 1 |
[v] _ (lès bièsses): faire la litière |
stièrni 2 |
[v] éternuer |
stikelâdje |
[nm] (o) foulure, syn. afolûre, foleure, (e) fwèrciheûre, (o) ristikelâdje |
stikion |
[nm] (o) écharde, syn. chète, chèton |
stinde |
[v] étendre |
stindéye |
[nf] (o-c) espace, syn. èspace |
stindou |
[adj] (e) , -owe: cf stindu |
stindu |
[adj] (o-c) , -ûwe: allongé, -e, syn. alondjî, longu |
stitchî |
[v] introduire fourrer, (quelque chose), syn. hèrer, tchôkî |
sto |
[nm] (o-c) souche, syn. (e) cou d’ åbe, (e) stok, (o) soke, (o) stoke |
stô |
[nm] balle |
stôde |
[v] (o) cf stwade |
stof |
[adj] (temps) (e-c) accablant, e, étouffant, syn. stofant |
stofant |
[adj] (e-c) , -e: (temps) accablant, e, étouffant, -e, syn. stof |
stofe |
[nf] étoffe |
stofer |
[v] (e-c) étouffer |
stok |
[nm] (e) souche, syn. sto, (e) cou d’ åbe, (o) soke, (o) stoke |
stok |
[nm] (e) soutien, syn. aspoya, (o) aspoye, (e) stok |
stok |
[nm] (e-c) aler à _: heurter, syn. buker, (o) aroker |
stokas’ |
[adj] (o-c) (pour une personne) solide,vigoureux, -euse, syn. (e) vîgreus |
stoke |
[nf] (o) souche, syn. sto, (e) cou d’ åbe, (e) stok, (o) soke |
stokès’ |
[adj] (e) cf stokas’ |
stokéye |
[nf] (o) (végétation plus grosse) touffe; cf bousséye (herbes); cf aussi: topèt, topéye, (e) flotche, (e) toupe, (o) bousséye (herbes) |
stomak |
[nm] (c) estomac |
stoner |
[v] (o-c) détonner, syn. djurer, (e) cwèrner |
stopé |
[adj] , -éye: constipé, -e, , syn. r(i)ssèré, (e) sèré |
stoper |
[v] (e-c) boucher; (c) calfeutrer, syn. bouchî lès crayes, (e) clawer dès cîtroûs à in-ouh |
storné |
[adj] (c) , -éye: sourd, -e, syn. soûrd, soûrdèche, (e) soûrdau |
storner |
[v] (c) assourdir, syn. assoûrdi, (o) stoûrdi |
stouf |
[adj] (o) cf stof |
stoufi |
[v] (o) cf stofer |
stoufichant |
[adj] (o), -e: (temps) accablant, e, syn. stof, stofant |
stoumak |
[nm] (e) cf stomak |
stoumakî |
[adj] (o) , -iye: stupéfait, -e, syn. (c) paf, (c) pèté |
stoupè |
[adj] (o) cf stopé |
stouper |
[v] (o) cf stoper |
stoûrbion |
[nm] (c) vertige, syn. dôrnion, (o) stoûrnioule |
stoûrbiyon |
[nm] (o) cf stoûrbion |
stoûrdi |
[adj] (o-c) , -îye ((e) -èye): étourdi, -e, syn. albroufe |
stoûrdi |
[v] étourdir, syn. (e) èstèner; (o) assourdir, syn. assoûrdi, storner |
stoûrnioule |
[nf] (o) vertige, syn. dôrnion, stoûrbion |
stoûve |
[nf] (e) cf stûve |
stramer |
[v] disperser, éparpiller, syn. dispaude, sauyî, spaude, staurer |
stran.ner |
[v] (o) cf stron.ner |
straper |
[v] (o) pincer, syn. picî |
strawordinére |
[adj] (o) cf èstraôrdinaîre |
strègne |
[adj] (o) étroit, -e, syn. strwèt |
streume |
[nf] (e) cf strume |
streût |
[adj] (e) cf strwèt |
strik |
[adj] , -e: sévère, syn. deur, -e |
strimer |
[v] (o) cf strumer |
strin |
[nm] paille |
stritchî |
[v] (c) (eau) jaillir, syn. brotchî, spiter |
striveûs |
[adj] (o) , -e: copieux, -euse |
stron.ner |
[v] (e-c) étrangler, syn. (o) fé in toûr di goyî; (c) dévorer, syn. dèvorer, galafyî, garlofer |
stropyî |
[adj] (c) , -îye: estropié, -e, syn. aflidjî |
stropyî |
[v] (c) mutiler, syn. mèsbridjî |
strouk |
[nm] (e) cf struk |
stroupî |
[adj] (e) cf stropyî |
stroupyi |
[adj] (o) cf stropyî |
struk |
[nm] (c) moignon, syn. burton |
strume |
[nf] (c) étrenne, syn. bonan |
strumer |
[v] (e-c) étrenner |
strwèt |
[adj] (o-c) , -e: étroit, -e |
studî |
[v] (e) cf studyî |
studyi |
[v] (o) cf studyî |
studyî |
[v] (c) étudier |
stûve |
[nf] (o-c) (chauffage) poêle |
stwade |
[v] (c) tordre (pour extraire quelque chose (p. ex. une serpillière pour en extraire l’eau)) |
stwale |
[nf] (c) cf stwèle |
stwartchî |
[v] (c) _ s’ pîd: se faire une entorse |
stwède |
[v] (e) cf stwade |
stwèle |
[nf] (o-c) stwèle |
stwèlî |
[nm] (o-c) firmament |
su |
[prép] (o-c) sur: (c) dji n’ a rin sur mi, (o) dji n’ é rin sur mi, (e) dji n’ a rin sor mi |
subtil |
[adj] (o-c) , -e: agile, syn. lèsse, (e) adjèt’, (e) alant; (o-c) , -e: perspicace, syn. (c) avisant, (e) sûti |
sucî |
[v] sucer |
suke |
[nm] (o-c) sucre |
s(u)mèle |
[nf] (o) cf s(i)mèle |
sumer |
[v] (o-c) cf sèmer |
sûner |
[v] suinter |
supêrticion |
[nf] (e) superstition, syn. crwèyance |
supôrter |
[v] (o) favoriser |
supôser |
[v] supposer |
suprimer |
[v] (o) cf soprimer |
sur |
[adj] (o) cf seur |
sur |
[prép] (o-c) cf su |
sûr |
[adj] (e-c) , -e (certain) sûr, -e |
sûr |
[adj] (o) , -e cf seur, -e |
sûr |
[nm] (e) source, syn. (o-c) soûrdant |
surale |
[nf] (e-c) oseille |
sûr-bètch |
[nm] musaraigne, syn. tchîperoule, (e) mizwète, (o) sètch-bètch |
sûre |
[v] (e-c) suivre |
surèle |
[nf] (o) cf surale |
sûremint |
[adv] (e-c) certainement, syn. assûré |
surèt |
[adj] (o) cf seurèt |
sûreté |
[nf] sécurité, syn. (c) sauvrité |
surprinde |
[v] (e) cf sorprinde |
survèlier |
[v] (e) cf survèyî |
survèyî |
[v] (o-c) surveiller, syn. waîtî à, (o) louki à |
sûti |
[adj] (e) , -èye: intelligent, -e, syn. malin, (e) sincieûs, (o) futé; (e) , -èye: perspicace, syn. (c) avisant, (o-c) subtil; (e) , -èye: avisé, -e |
sûvant |
[prép] selon, syn. d’ après, s’ apinse (à), (e) sorlon |
suwer |
[v] (o-c) cf souwer |
suweû |
[nf] (o) cf souweû |
swè |
[nf] (o) cf sôye |
swè |
[nf] (o-c) soif |
swèle |
[nf] (c) seigle, syn. wassin |
swèssante |
[adj] soixante |
tâbe |
[nf] (o) cf tauve |
tâblau |
[nm] (o) tableau, syn. tauvia |
tâblète |
[nf] tablette de cheminée |
tâdrou |
[adj] (e) cf taurdu |
tafètemint |
[adv] (o) absolument, syn. absolumint, (c) tot-à faît; (o) complètement, syn. fin, pâr, (o) tout-oute |
tahê |
[nm] (e) marelle, syn. câré, paradis, plat-cayau |
taîre |
[v] (c) si _: se taire, syn. ni nin moti, ni nin moufeter |
tak |
[nm] tact |
taleûr |
[adv] (o) cf tot(-à l’eûre) |
talieûr |
[nm] (e-c) tailleur, aussi: (o) tayeûr |
tamehî |
[v] (e) cf tamejî |
tamejî |
[v] (c) tamiser |
tamijî |
[v] (o) cf tamejî |
tanant |
[adj] , -e: (e-c) agaçant, -e, syn. soyant, (o) rondjant |
tane |
[nf] (c) fatigue, syn. drincéye, fatigue, scrandichûre |
taneû |
[n] , -se: tanneur, -euse |
tanfler |
[v] (o-c) haleter, syn. sofler, (e) pampî, (e) piper, (o) lancî |
tant |
[adv] _ qu’ à :quant à |
tantafaîre |
[adj-nm] (c) vantard, -e, syn. vantârd, (e) bråcleû, (e) vanteû |
tape |
[nf] distance, syn. trote |
taper |
[v] jeter, lancer, syn. (e) djèter, lancî, (e) hiner; (o) _ (à gayes): gauler, syn. bardachî; _ djus: abattre, syn. abate, foute djus; (e) si _ à: s’adonner à, syn. si lancî dins; frapper, syn. bouchî |
tapisseû |
[n] , -se: tapissier, -ière |
târd |
[adv] (o) cf taurd |
tård |
[adv] (e) cf taurd |
târdjî |
[v] (o) cf taurdjî |
tårdji |
[v] (e) cf taurdjî |
târdu |
[adj] (o) cf taurdu |
tarte |
[nf] (o) cf taute |
tasson |
[nm] (o-c) blaireau |
tatche |
[nf] (o-c) tache |
tatcheter |
[v] ((e) tè-) tacher, syn. machurer, tatchî |
tatchî |
[v] (o-c) tacher, syn. machurer, tatcheter |
tatchu |
[adj] (o-c) , -ûwe: tacheté, -e, syn. mayeté |
tåte |
[nf] (e) tartine, syn. fadéye, taye |
tatelaud |
[adj-n] (o) , -e: bavard, -e, syn. badjawe, bèrdèlaud, rameteû, tchafiaud, [nf] canlète |
tateler |
[v] (o-c) bavarder, syn. bèrdèler, canleter, rameter, tchafeter, tchafyî |
taudje |
[nf] (c) (temps d’arrêt) halte |
taupin.ne |
[nf] (e) raclée, syn. danse, dispoûsseléye, (o) doublure |
taur |
[nm] (o) cf toria |
taurd |
[adv] (c) tard |
taurdjî |
[v] (c) tarder; (o-c) ralentir , syn. ralenti, rastaurdjî |
taurdu |
[adj] (c) , -ûwe: tardif, -ive |
taute |
[nf] (o-c) tarte, syn. doréye |
tauve |
[nf] (c) table |
tauvia |
[nm] (c) tableau |
tåve |
[nf] (e) cf tauve |
tåvlê |
[nm] (e) cf tauvia |
tayant |
[adj] (o-c) , -e: coupant, -e |
tâye |
[nf] (o) cf taye |
taye 1 |
[nf] (grandeur) taille, syn. grandeû, hôteû; (c) tartine, syn. fadéye, (e) tåte; |
taye 2 |
[nf] (o-c) blouse, syn. bloûse, caracô |
tayes |
[nm-pl] (o-c) ancêtres, aïeux, syn. tayons |
tåyes |
[nm-pl] (e) cf tayes |
tayeû |
[nm] (o-c) _ ((o) au bos / (c) au bwès) : bûcheron, syn. (o-c) boskiyon, (o-c) (e) bwèheleû |
tayeûr |
[nm] (o) tailleur, aussi: (e-c) talieûr |
tayons |
[nm-pl] (o-c) ancêtres, aïeux, syn. tayes |
tchabaréye |
[nf] (o) cf chambaréye |
tchaboté |
[nm-adj] (e-c) , (c) -éye (, (e) -êye): creux, -euse, syn. vûde |
tchaboter |
[v] (e) creuser, syn. cauveler, chaver |
tchåfèdje |
[nm] (e) cf tchaufadje |
tchåfer |
[v] (e) cf tchaufer |
tchafeter |
[v] (e) bavarder, syn. bèrdèler, canleter, rameter, tateler, tchafyî |
tchåfeû |
[nm] (e) cf tchaufeû |
tchafiaud |
[adj-n] (o-c) , -e: bavard, -e, syn. badjawe, bèrdèlaud, rameteû, tatelaud, [nf] canlète |
tchafor |
[nm] (c) four à chaux |
tchafôr |
[nm] (e) cf tchafor |
tchafyî |
[v] (o-c) bavarder, syn. bèrdèler, canleter, rameter, tateler, tchafeter; (o-c) babiller, syn. babouyî, (o) babyî, (e) djåspiner |
tchaîr |
[v] (c) tomber, syn. (e-c) toumer; (c) _ flauw: (perdre connaissance) s’évanouir, syn. (e) d(i)fali |
tchaleû |
[nf] (o) cf tchaleûr |
tchaleûr |
[nf] (c) chaleur |
tchambe |
[nf] chambre |
tchamosser |
[v] (c) moisir |
tchamossi |
[v] (e) cf tchamosser |
tchamousser |
[v] (o) cf tchamosser |
tchamp |
[nm] champ |
tchampion |
[nm] (e) champignon, syn. (c) aubwisson |
tchampyî |
[v] (o-c) paître, syn. pache |
tchancîle |
[adj] (o) (d’un arbre fruitier) fertile |
tchandèle |
[nf] chandelle |
Tchandeleûr |
[nf] (e) cf Tchandeleûse |
Tchandeleûse |
[nf] (o-c) Chandeleur |
tchane |
[nm] (o) cf tchène |
tchanson |
[nf] chanson |
tchant |
[nm] chant |
tchapê |
[nm] (e) cf tchapia |
tchapèle |
[nf] chapelle; (o) p(è)tite _: (statue) niche, syn. potale |
tchapelèt |
[nm] chapelet |
tchape-soris |
[nf] (o) chauve-souris, syn. tchauwe-soris |
tchapia |
[nm] (o-c) chapeau |
tchâr |
[nf] (o) cf tchau |
tchâr |
[nm] (o) cf tchaur |
tchår |
[nf] (e) cf tchau |
tchår |
[nm] (e) cf tchaur |
tcharcuterîye |
[nf] (o) cf chârcuterîye |
tcharité |
[nf] (e) cf charité |
tchås’ |
[nf] (e) cf tchaus’ |
tchåsse |
[nm] (e) cf tchausse |
tchåsse-pîd |
[nm] (e) cf tchausse-pîd |
tchåssète |
[nf] (e) cf tchaussète |
tchåsseûre |
[nf] (e) cf tchaussure |
tchåssêye |
[nf] (e) cf tchausséye |
tchåssî |
[v] (e) cf tchaussî |
tchat |
[n] (o) cf tchèt |
tchau |
[nf] (o-c) viande; (o-c) chair |
tchaufadje |
[nm] (c) chauffage |
tchaufâdje |
[nm] (o) cf tchaufadje |
tchaufer |
[v] (o-c) chauffer |
tchaufeû |
[nm] (o-c) chauffeur |
tchaufour |
[nm] (o) cf tchafor |
tchaur |
[nm] (o-c) char |
tchaurné |
[adj] (c) , -éye: joli, -e, syn. djoli, nosé |
tchaus’ |
[nf] (o-c) chaux |
tchau-soris |
[nf] (o) cf tchauwe-soris |
tchausse |
[nm] (o-c) bas |
tchausse-pîd |
[nm] (o-c) chausse-pied |
tchaussète |
[nf] (o-c) chaussette |
tchausséye |
[nf] (o-c) chaussée, syn. lèvéye, pavéye, (o) brisè |
tchausséye- romène |
[nm] (o) voie lactée, syn. tch(i)min-sint-Djâke, vôye-sint-Djauke, (e) tète-di-l’Avièrje |
tchaussî |
[v] (o-c) chausser |
tchaussure |
[nf] (o-c) chaussure, syn. solé |
tchauwe-soris |
[nf] (c) chauve-souris |
tchawe-soris |
[nf] (e) cf tchauwe-soris |
tchèdje |
[nf] (e-c) charge, aussi: kèdje |
tch(è)mîje |
[nf] (o) cf tch(i)mîje |
tch(è)min |
[nm] (o) cf tch(i)min |
tch(è)minéye |
[nf] (o) cf tch(i)minéye |
tchén |
[n] (o) cf tchin |
tchèna |
[nm] panier, syn. bansetia, (o) kèrtin, (e) bodèt |
tchène |
[nm] (e-c) chanvre |
tchèpetî |
[nm] (e) cf tchèrpètî |
tchér |
[v] (o) _ fwèbe, cf tchaîr flauw |
tchér |
[v] (o) cf tchaîr |
tchêr |
[adj] (o-c) , -e : cher, chère (coûteux) |
tchèrbon |
[nm] charbon, houille, syn. houye |
tchèrbonî |
[nm] charbonnier |
tchèrdin |
[nm] (e) chardonneret, syn. cardinâl, tchèrdonî |
tchèrdjadje |
[nm] (c) chargement, aussi: kèrdjadje |
tchèrdjèdje |
[nm] (e) cf tchèrdjadje |
tchèrdjî |
[v] (e-c) charger, aussi: kèrdjî |
tchèrdonî |
[nm] (o-c) chardonneret, syn. cardinâl, (e) tchèrdin |
tchèrète |
[nf] charrette |
tchèreuwe |
[nf] (c) charrue, syn. èrére |
tchèrî |
[v] (c-e) cf tchèryî |
tchèriadje |
[nm] (c) transport, syn. tchèriadje |
tchèriâdje |
[nm] (o) cf tchèriadje |
tchèrièdje |
[nm] (e) cf tchèriadje |
tchèron |
[nm] charretier |
tchèrpètî |
[nm] (o-c) charpentier |
tchèrsî |
[nm] (e) cf cèréjî |
tchèrûwe |
[nf] (o) daler à l’ _: labourer, syn. tchèrwer; (o-c) cf tchèreuwe |
tchèrwer |
[v] labourer |
tchèrweû |
[nm] (c) laboureur |
tchèryî |
[v] (en véhicule) transporter; (o-c) charrier; ((e) tchèrî) avancer |
tchèssaut |
[nm] (o-c) eau-de-vie, syn. (e-c) êwe di France, pèkèt |
tchèsse |
[nf] chasse |
tchèsseû |
[n] , -se: chasseur, -erèsse |
tchèssî |
[v] chasser; (c-e) i tchèsse: il y a un courant d’air; cf aussi: courant d’ aîr, tirant, (e) côp d’ êr |
tchèstê |
[nm] (e) cf tchèstia |
tchèstî |
[v] (e) (rare) châtier |
tchèstia |
[nm] (c) château |
tchèt |
[n] , -e: chat, -te; (o-c) fé l’ _: faire l’école buissonnière, syn. fé bârète, (o) r’bareter |
tchèteûre |
[nf] (e) cf tchètwêre |
tchètwêre |
[nf] (o-c) ruche |
tch(è)vau |
[nm] (o) cf tch(i)vau |
tchèvecî |
[nm] (e) traversin, syn. travêr |
tchèveler |
[v] (c) tondre, syn. tonde |
tch(è)velure |
[nf] (o) cf tch(i)velure |
tch(è)vile |
[nf] (o) cf tch(i)vile |
tchèyêre |
[nf] (o-c) chaise |
tchèyîre |
[nf] (e) cf tchèyêre |
tchife |
[nf] (e) joue, syn. (o-c) massale |
tchike |
[nf] (e) bonbon, syn. (o-c) bouboune |
tchiketer |
[v] (e-c) hésiter, syn. balziner, (o) toûrpiner |
tch(i)mîhe |
[nf] (e) cf tch(i)mîje |
tch(i)mîje |
[nf] (o-c) chemise |
tch(i)min |
[nm] (o-c) chemin, syn. vôye; (o-c) _ d’ fiêr: chemin de fer |
tch(i)minéye |
[nf] (o-c) cheminée |
tch(i)minêye |
[nf] (e) cf tch(i)minéye |
tch(i)min-sint-Djâke |
[nm] (o) voie lactée, syn. vôye-sint-Djauke, (e) tète-di-l’Avièrje, (o) tchausséye- romène |
tchin |
[n] (e-c) chien, -enne |
tchinis’ |
[nm] débris, syn. trigus; (o-c) rebut, syn. (e-c) rikète, (c) runin, (e) rahis’; désordre, syn. arèdje, assonre, (o) dèlûje |
tchin.ne |
[nf] chaîne |
tchin.ne |
[nm] chêne |
tchîperoule |
[nf] (c) musaraigne, syn. sûr-bètch, (e) mizwète, (o) sètch-bètch |
tchipot |
[adj] (e-c) , -e: tatillon, -onne, syn. bèsin, pôtiaud, (o) totin |
tchipoter |
[v] (c) tripoter, syn. brichôder, (e) maltôter, (o) cafougnî, (o) gadrouyî |
tchipoteû |
[adj] (c) , -se: hypocrite, syn. faus pilâte, grimancyin, (e) djan’nèsse |
tchîr |
[adj] (e) , -e: cf tchêr |
tchirou |
[nm] (e) bergeronnette, syn. hosse-cu, (c) hosse-quèwe |
tchivå |
[nm] (e) (on dj’vå): cf tch(i)vau |
tch(i)vau |
[nm] (o-c) cheval |
tchivau |
[nm] (o-c) à tch’vau: à califourchon |
tch(i)vè |
[nm] (e) (on dj’vè): cf tch(i)via |
tch(i)veleûre |
[nf] (e) cf tch(i)velure |
tch(i)velure |
[nf] chevelure |
tch(i)velûre |
[nf] (c) cf tch(i)velure |
tch(i)vèye |
[nf] (e) (anatomie) (li dj’vèye) cf tch(i)vîye |
tch(i)via |
[nm] (o-c) cheveu |
tch(i)vile |
[nf] (o-c) (anatomie) cheville, aussi: tch(i)vîye |
tch(i)vîye |
[nf] (c) (anatomie) cheville, aussi: tch(i)vile; (tige) cheville, syn. broke |
tchôd |
[adj] , -e : chaud, -e |
tchôde-mârke |
[nf] (o) cauchemar, syn. (e) (tchôde-)marke, (c) tchôke-mwârt |
tchôdron |
[nm] chaudron |
tchofe |
[nf] (o-c) gifle, syn. bafe, bèrlafe, pètéye |
tchôke |
[nf] (o) tâche, syn. (c) à-fé, (o-c) bouye, (e) dag’, (e) payèle |
tchôke-mwârt |
[nf] (c) cauchemar syn. (e) (tchôde-)marke |
tchôkî |
[v] (c) cf tchôkyî |
tchôkyî |
[v] (c) pousser, syn. bourer, bouter, poûssî; (c) introduire (quelque chose), syn. hèrer, stitchî; (c) fourrer, syn. stitchî |
tcholeûr |
[nf] (e) cf tchaleûr |
tchoper |
[v] (o) trébucher, syn. trèbuker |
tchôpiâdje |
[nm] (o) cf chôpiadje |
tchôpyî |
[v] (o) cf chôpyî |
tchote |
[nf] (o) (sexe) fille, syn. (c) bauchèle |
tchoûkî |
[v] (e) inciter; cf tchôkî |
tchoûler |
[v] pleurnicher, syn. pîler |
tchûse |
[nf] (e) cf tchwès |
tchûsi |
[v] (e) cf tchwèsi |
tchwès |
[nm] choix |
tchwèsi |
[v] (c) choisir |
té |
[nm] tisane, syn. (e) tisåne |
tèche |
[v] (c) tisser; (c) tricoter; (o) se hâter, syn. chorer, si d’chombrer, (e) si håster |
tèchî |
[v] (o) cf tèche |
tèhe |
[v] (e) cf tèche |
tél |
[adj] , -e: tel, -le; (o) rén d’ té (rien de tel), (c) on té a v’nu (un tel est venu), (e) c’ è-st-on té qui m’ l’ a dit (c’est un tel qui me l’a dit) |
télcôp |
[adv] (o) parfois, syn. afîye, pacôps, télefèye, tènawète |
télefèye |
[adv] (e) parfois, syn. afîye, pacôps, télcôp, tènawète; (e) peut-être |
tèlèfone |
[nm] téléphone |
télévision |
[nf] (o) cf tèlèvision |
tèlèvision |
[nf] (c) télévision |
tèlèvusion |
[nf] (c) cf tèlèvision |
tèlèvûsion |
[nf] (e) cf tèlèvision |
tèlmètant |
[conj] (c) _ qui: pendant que, syn. dismètant qui, timps qui, (c) su l’ timps qui, (c) do timps qui, (e) tot-èstant qui |
tèmon |
[nm] (e) cf tèmwin |
tèmwin |
[nm] (o-c) témoin |
tènace |
[adj] (e) tenace, syn. achârné |
tènawète |
[adv] (o-c) (di) _: parfois, syn. afîye, pacôps, télcôp, télefèye |
tène |
[adj] (o) cf tiène |
tène |
[adj] mince |
t(è)ni |
[v] (o) conserver, syn. waurder; cf t(i)nu |
t(è)ni |
[v] (o) garder, syn. (c) waurder |
tèrasseûse |
[nf] bulldozer, syn. buldozêr, bouterèce |
tèrassiè |
[nm] (o) cf tèrassier |
tèrassier |
[nm] (e-c) terrassier |
tére |
[nf] (o) cf têre |
tére |
[v] (o) cf taîre |
têre |
[nf] (e-c) terre, syn. dagne; (o-c) terrain, syn. tèrin; (o) _ di pot: (terre) glaise, syn. (e-c) dièle |
têre |
[v] (e) cf taîre |
tèréye |
[nm] (o-c) terrier |
tèrêye |
[nm] (e) cf tèréye |
tèrin |
[nm] (e-c) terrain, syn. (o-c) têre |
tèrme |
[nm] (o-c) fé s’ _: faire son service militaire, syn. aler sôdâr, fé s’ timps |
tèrmètant |
[conj] (o) _ qui: cf tèlmètant |
tèrtous |
[pron] (o) , tèrtoutes: cf tortos |
tèsson |
[nm] (e) cf tasson |
tèstamint |
[nm] testament |
tètche |
[nf] (e) cf tatche |
tètcheter |
[v] (e) cf tatcheter |
tètchî |
[v] (e) cf tatchî |
tète |
[nf] sein; mamelle; (o-c) doner l’ tète, (e-c) diner l’ tète: allaiter |
tète-di-l’-Avièrje |
[nm] (e) voie lactée, syn. tch(i)min-sint-Djâke, vôye-sint-Djauke, (o) tchausséye- romène |
tètîr |
[adv] (o) cf ètîremint |
teûle |
[nf] (e) cf twèle |
teût |
[nm] (e) cf twèt |
tèyant |
[adj] (e) , -e: cf tayant |
tèyâte |
[nm] (o-c) théâtre |
tèyåte |
[nm] (e) cf tèyâte |
tèyeû |
[nm] (e) _ d’ lègnes (= bois): bûcheron, syn. (o-c) boskiyon, (o-c) tayeû ((o) au bos / (c) au bwès), (e) bwèheleû |
tiène |
[adj] tiède |
tiène |
[nm] (o-c) côte, syn. cripèt, gripète; (o-c) colline, syn. (e) tièr |
tiér |
[nm] (e) colline, syn. (o-c) tiène |
tièrs |
[adj] (o) cf tiés’ |
tiés’ |
[adj] (c) tiers |
tièsse |
[nf] tête; (c) ièsse one _: être intelligent |
tièstou |
[adj] (e) , -owe: cf tièstu |
tièstu |
[adj] (o-c) , -ûwe: têtu, -e, syn; (e) maketé |
tîfus’ |
[nm] typhus |
tîgue |
[nm] tigre |
tihon |
[nm] (e) cf tijon |
tîjener |
[v] (o-c) tisonner, syn. grawyî, (o) grasener |
tijon |
[nm] (o-c) tison |
tîke |
[nf] taie |
tikète |
[nf] (o) orgelet, syn. (c) kike, (e) pokerê |
tiketer |
[v] (e) tiquer, syn. (c) r(i)ssatchî s’ visadje, (o) tikî |
tikî |
[v] (o) tiquer, syn. (c) r(i)ssatchî s’ visadje, (e) tiketer |
timide |
[adj] (e-c) timide, syn. chitaud, (o) ombradjeûs |
timpe |
[adv] tôt, syn. matin |
timpe |
[nm] (e) tempe, syn. timpli |
timpèsse |
[adv] (e) d’arrache-pied |
timpèsse |
[nf] (e) à foison, à profusion : i gn-a _, syn. à make, à r’laye |
timpli |
[nm] (c) tempe |
timplî |
[nm] (o) cf timpli |
timprou |
[adj] (e) cf timpru |
timpru |
[adj] (o-c) , -ûwe: matineux |
timps |
[conj] _ qui, (c) su l’ timps qui, do timps qui: pendant que, syn. dismètant qui, tèlmètant qui, (e) tot-èstant qui |
timps |
[nm] temps; vî _: passé; (o-c) bon _: printemps, syn. maus’, prétimps; (o) bon _: plaisir, syn. plaîji; fé s’ _: faire son service militaire, syn. aler sôdâr, fé s’ tèrme |
tin |
[nm] (e) thym, syn. pilé, (o) pougnoû, (o) poulieu |
tinde |
[v] teindre |
tindrèsse |
[nf] (o) affection |
tingler |
[v] (tirer, allonger) tendre, syn. tinkyî |
t(i)ni |
[v] (e) cf t(i)nu |
tinkî |
[v] (e-c) cf tinkyî |
tinkyî |
[v] (o-c) (tirer, allonger) tendre, syn. tingler |
tinre |
[adj] tendre; sensible, syn. sensibe |
tinrèsse |
[nf] (c) tendresse |
tinrûlisté |
[nf] (e) cf tinrèsse |
t(i)nu |
[v] (c) tenir; (c) _ tièsse: tenir tête |
tirant |
[nm] courant d’air , syn. (c) courant d’ aîr, (e) côp d’ êr; cf aussi: tchèssî |
tirwè |
[nm] (o) tiroir, syn. ridant |
tîs’ |
[adj] (e) cf tiés’ |
tisane |
[nf] (c) tisane |
tisåne |
[nf] (e) cf tisane |
tisène |
[nf] (o) cf tisane |
tiyou |
[nm] tilleul |
tôde |
[v] (o) cf twade |
tofér |
[adv] (e) cf tofêr |
tofêr |
[adv] (c) constamment, sans cesse, syn. (e) djoûrmåy |
toker 1 |
[v] (e-c) allumer (le feu), syn. alumer, èsprinde |
toker 2 |
[v] (o) tuer un animal |
toker 3 |
[v] frapper (à la porte) |
ton |
[nm] ton |
tonde |
[v] tondre, syn. tchèveler |
tone |
[nf] grand tonneau |
tonê |
[nm] (e) cf tonia |
tonia |
[nm] (o-c) tonneau |
tonîre |
[nm] (e) cf tonwâre |
tonwâre |
[nm] (c) tonnerre; (c) foudre; (c) coquelicot, syn. (c) fleûr di tonwâre, pawèt, (o) colau, (e) pavwér |
tonwêre |
[nm] (o) cf tonwâre |
topèt |
[nm] (c) touffe, syn. topéye, (e) flotche, (e) toupe, (o) bousséye (herbes), stokéye (végétation plus grosse) |
topéye |
[nf] (c) touffe, syn. topèt, (e) flotche, (e) toupe, (o) bousséye (herbes), stokéye (végétation plus grosse) |
torê |
[nm] (e) cf toria |
toria |
[nm] (o-c) taureau, syn. (c) twa |
tôrt |
[nm] (o) cf twârt |
tortos |
[pron] (c) , tortotes: (tout le monde) tous, toutes |
tos’ |
[nf] (e-c) toux |
tosser |
[v] (e) cf tossî |
tossî |
[v] (c) tousser |
tot |
[adv] (c) _-à faît (/ (e) -fêt): absolument, syn. absolumint, (o) tafètemint; (c) t(o)t-à l’ eûre: tantôt, syn. tot rade |
tot |
[adv-pr] (e-c), -e: tout, -e |
tot |
[prép] (e-c) en (+ gérondif): _ tchantant |
totin |
[adj] (o) , -ène: maniaque, syn. spèpieûs |
totin |
[adj] (o) , -ène: tatillon, -onne, syn. bèsin, pôtiaud, tchipot |
toû |
[nm] (c) tour; _ d’ rin: lumbago, syn. clike |
toubak |
[nm] (o-c) tabac |
toûbak |
[nm] (e) cf toubak |
toûbion |
[nm] (e) cf stoûrbion |
touchî |
[v] (o-c) toucher, syn; djonde |
toufér |
[adv] (o) cf tofêr |
toufêr |
[adv] (o) cf tofêr |
toumer |
[v] (e-c) tomber, syn. tchaîr |
toupe |
[nf] (e) touffe, syn. topèt, topéye, (e) flotche, (o) bousséye (herbes), stokéye (végétation plus grosse) |
toûr |
[nm] (e) treuil, syn. bourikèt, mècanike |
toûr |
[v] (o) fé in _ di goyî: étrangler, syn. stron.ner |
tourchon |
[nm] (e) cf toûrchon |
toûrchon |
[nm] (o-c) trognon |
toûrmèter |
[v] (e) cf toûrminter |
toûrminté |
[adj] , -éye ((e) -èté, -êye)): préoccupé, -e, syn. amarvoyî, tracassé |
tourminter |
[v] (o) cf toûrminter |
toûrminter |
[v] (c) si _: se fâcher , se courroucer, syn. si côrcyî, si mauveler, si mwaîji; (c) si _: s’emporter, syn. s’ènonder, monter, (e) s’ èmonter |
toûrné |
[adj] (c) ièsse bin (/ (o) bén) / mau _, -éye: être de bonne / mauvaise humeur; (c) mau _, -éye: bougon, -ne, syn. grigneûs, rûtiaud, (o) moûsenaud, (o) marmouseû |
toûrnê |
[nm] (e) toupie, syn. pâralmwin, toûrpène, (e) trocale, (o) dope |
toûrner |
[v] tourner; (e) (orage) éclairer |
toûrnéye |
[nf] (o-c) tournée |
toûrnêye |
[nf] (e) cf toûrnéye |
toûrpène |
[nf] (o-c) toupie, syn. pâralmwin, (e) toûrnê, (e) trocale, (o) dope |
toûrpiner |
[v] (o) hésiter, syn. balziner, tchiketer |
toûrsiadje |
[nm] (c) (au corps à corps) lutte |
toûrsiveûs |
[adj] (e-c) , -e: rusé, -e, syn. fichaud, rûsé; , -e: astucieux, -euse |
tous’ |
[nf] (o) cf tos’ |
toussi |
[v] (o) cf tossî |
tout |
[adj] (o) cf tot |
tout |
[adv-pr] (o) cf tot |
touwer |
[v] (e-c) tuer; (e-c) si _: se suicider, syn. si distrûre, fé maleûr (di li), fé malûsance di s’ cwârp, si fé pèri; (e-c) _ l’ timps: passer le temps, syn. passer l’ timps |
towe-tchin |
[nm] (e) cf tûwe-tchin |
tracas |
[nm] (e-c) tracas |
tracassé |
[adj] (c) , -éye: préoccupé, -e, syn. amarvoyî, toûrminté |
trafler |
[v] (e) trotter, syn. (c) trometer, (o) troter |
training |
[nm] training |
traîte |
[nm] (c) traître, syn. vindu |
traîtî |
[v] (c) traiter |
traîtwè |
[nm] (c) entonnoir |
trankile |
[adj] (o-c) tranquille, syn. paujêre, rachîd |
trankilité |
[nf] (e-c) tranquillité, syn. paujêreté |
trankilitè |
[nf] (o) cf trankilité |
tran.ner |
[v] (o) cf tron.ner |
transe |
[nm] (e-c) soner l’ _, (o) soner lès _s: sonner le glas, syn. soner à mwârt |
transi |
[v] s’inquiéter, syn. si fé dè l’ bîle |
transpôrt |
[nm] (o-c) transport, syn. tchèriadje |
trape |
[nf] (o-c) piège, syn. atrape |
trau |
[nm] trou; _ d’ nez: narine, syn. narène |
travau |
[nm] chantier, [nm-pl] (e) ovrèdjes |
travayî |
[v] (c) _ do: exercer le métier de , syn. (c) fé dins, (e) ovrer å, (o) bouter du |
travayî |
[v] (o-c) travailler; (o-c) agir: (o) i faut l’ timps què l’ prodwît travâye (il faut le temps que le produit travaille); fermenter, syn. (o) djèter, (e) ovrer |
travêr |
[nm] (o-c) traversin, syn. tchèvecî |
trawer |
[v] trouer; percer, syn. pêrcer |
trawéye |
[nf] (o-c) éclaircie, syn. rayîye, (e) êr di solo |
trawêye |
[nf] (e) cf trawéye |
trayi |
[v] trahir, syn. vinde |
trayin |
[nm] (c) tapage, chahut, syn. arèdje, disdût; |
traze |
[adj] (e) cf trêze |
trèbouhî |
[v] (e) cf trèbuker |
trèbuker |
[v] (o-c) trébucher |
trècas |
[nm] (o-c) cf tracas |
trècassè |
[adj] (o) cf tracassé |
trèlacî |
[v] (o-c) tresser, syn. trèssî |
trèssèyi |
[v] (e) tressaillir, syn. (o-c) trèssiner |
trèssî |
[v] (e-c) tresser, syn. trèlacî |
trèssiner |
[v] (o-c) tressaillir |
tréte |
[nm] (o) cf traîte |
trêteû |
[nm] (e) cf traîtwè |
trétî |
[v] (o) cf traîtî |
trêtî |
[v] (e) cf traîtî |
trétwè |
[nm] (o) cf traîtwè |
treûs |
[adj] (e) cf trwès |
treûte |
[nf] (e) cf trûte |
trèvautchadje |
[nm] (c) traversée, syn. passéye |
trèvautchî |
[v] (c) traverser, syn. trivièsser |
trèyin |
[nm] (o) cf trayin |
trèyins |
[nm-pl] (o) tracas |
trêze |
[adj] (o-c) treize |
triboler |
[v] (e-c) (cloches) sonner; (e-c) carillonner |
tribouler |
[v] (o) cf triboler |
tricherîye |
[nf] (c) tricherie, syn. tricherîye, (o) agonerîye, (o) faustriyâdje, (e) frawe |
tricheû |
[n] (c) , -se: tricheur, -euse, syn. (o) agon, (o) agoneû, (o) faustriyeû, (e) frawetineû |
trichî |
[v] (o-c) tricher |
tricoter |
[v] tricoter |
tricwèsse |
[nf] (e) cf ètricwèsse |
trigus |
[nm-pl] (e) débris, syn. tchinis’ |
trimblène |
[nf] (e-c) trèfle, syn. calauve, clâves, triyanèle, (o) roudjès flotches |
trimouya |
[nm] (o) culbute, syn. cumulèt, (e) coupèrou |
trimper |
[v] tremper |
trin |
[nm] train |
trinche |
[nf] (o) cf trintche |
trin.ner |
[v] (o-c) (tirer) traîner, syn. hièrtchî; (o-c) (tarder) traîner, syn. londjiner, loûsener, trôyener |
trin.nes |
[nf-pl] (o) liseron, syn. corioule, vôvale, (o) ramperoule |
trintche |
[nf] (e-c) tranche |
trintchî |
[v] (c) trancher, syn. (e) côper, (e) hotchî |
trinte |
[adj] trente |
tripe |
[nf] boudin |
tripeler |
[v] (e) _ d’zos sès pîds: fouler aux pieds, syn. (o-c) pèstèler |
tripouyî |
[v] (c) si _: se vautrer, syn. si cotrouyî, (o) si trouyî, (e) si k’hoûtri, (e) si k’trågngner |
trivèrser |
[v] (o) cf trivièsser |
trivièrsadje |
[nm] cf trèvautchadje |
trivièrser |
[v] (e-c) cf trivièsser |
trivièrséye |
[nf] (o) cf passéye |
triviès |
[nm] (o-c) di _: oblique, syn. clincî, (e) biscwèrnant; (o) cf d(i)triviès |
trivièsser |
[v] (c) traverser, syn. trèvautchî |
triyanè |
[v] (o) cf triyaner |
triyanèle |
[nf] (o-c) trèfle, syn. calauve, clâves, trimblène, (o) roudjès flotches |
triyaner |
[v] (c) trembler, syn. tron.ner |
triyî |
[v] (o-e) trier, syn. rèlîre |
triyonfe |
[nf] atout, syn. atoute ((e) atote) |
trocale |
[nf] (e) toupie, syn. pâralmwin, toûrpène, (e) toûrnê, (o) dope |
trometadje |
[nm] (c) jogging |
trometâdje |
[nm] (o) cf trometadje |
trometèdje |
[nm] (e) cf trometadje |
trometer |
[v] (c) trotter, syn. (e) trafler, (o) troter |
trompe |
[nf] (o-c) erreur, syn.èreûr, faute, flotche, frawe, (e) marihèdje, (e) måkule |
tromper |
[v] (e) si _: se tromper, syn. si brouyî |
tronler |
[v] (e) cf tron.ner |
tron.ner |
[v] (c) trembler, syn. triyaner |
trop-d’-gueûye |
[n] (o) prétentieux, -e, syn. grandiveûs, prétincieûs |
tropê |
[nm] (e) cf troupia |
trote |
[nf] distance, syn. tape |
troter |
[v] (o) trotter, syn. (e) trafler |
trotwêr |
[nm] (o-c) trottoir |
troubler |
[v] (o) cf troûbler, syn. (c) baltrîjî, (o) agoner, (e) frawetiner |
troûbler |
[v] (e-c) troubler |
troupe |
[nf] troupe, syn. troupeléye |
troupeléye |
[nf] (o-c) troupe, syn. troupe |
troupia |
[nm] (o-c) troupeau, syn. (e-c) hiède |
trouver |
[v] (o) cf trover |
trouye |
[nf] (o) cf trôye |
trouyî |
[v] (o) s’ _: se vautrer, syn. si cotrouyî, si tripouyî, (e) si k’hoûtri, (e) si k’trågngner |
trover |
[v] (e-c) trouver |
trôye |
[nf] (e-c) truie; femme de mauvaise vie, syn. trôye, (e) åmaye, (e) trute |
trôyener |
[v] (c) (tarder) traîner, syn. londjiner, loûsener, trin.ner |
trôyerîye |
[nf] (c) débauche, syn. polakerîye, putasserîye, (e) di(s)båtche |
trûcha |
[nm] (o) trognon, syn. toûrchon |
trute |
[nf] (e) femme de mauvaise vie, syn. trôye, (e) åmaye |
trûte |
[nf] (o-c) truite |
truvèle |
[nf] (e) pelle, syn. (c) chipe, (o) palot |
truwale |
[nf] (c) truelle, syn. palète |
truwèle |
[nf] (o) cf truwale |
trwès |
[adj] (c) trois |
turtos |
[pron] (e) , turtotes: cf tortos |
tûsadje |
[nm] (c) réflexion, syn. réflècsion, sondjadje |
tûsèdje |
[nm] (e) cf tûsadje |
tûser |
[v] (e-c) penser, réfléchir, syn. pinser, rèflèchi, sondjî |
tûteler |
[v] (e-c) boire, syn. bwâre, tûter |
tûteleû |
[n] (e-c) , -se: buveur, -euse, syn. bwèveû, -se, tûteû, -se |
tûter |
[v] (o) boire, syn. bwâre, tûteler |
tûteû |
[n] (o) , -se : buveur, -euse, syn. bwèveû, -se, tûteleu, -se |
tuwer |
[v] (o-c) cf touwer |
tûwe-tchin |
[nm] ((e) towe-tchin)colchique, syn. (c) ièbe di vatche, (o) catchot, (e) boû |
tuyau |
[nm] (o-c) /tyjo/: tuyau, syn; bûse; (c) _ do stomak: oesophage, syn. gârgousète, gosî, (o) goyî, (e) avala |
twa |
[nm] (c) taureau, syn. toria |
twade |
[v] (c) tordre |
twârt |
[nm] (c) tort; (c) fé do _: causer du dommage, nuire, syn. fé dès-èguignes, (o) fé ârguène, (e) qwèri dès displits |
twârtchon |
[nm] (c) torchon, syn. lagnèt, loke, (e) drap d’ mohone, (o) r’loketwè |
twède |
[v] (e) cf twade |
twèle |
[nf] (o-c) toile |
twért |
[nm] (e) cf twârt |
twèrtchî |
[v] (e) si _ on pîd: se faire une entorse, syn. (c) stwartchî s’ pîd |
twès |
[adj] (o) cf trwès |
twèt |
[nm] (o-c) toit |
uch |
[nm] (o-c) (de maison) porte |
uchî |
[nm] (o-c) huissier |
univèrsité |
[nf] université |
usadje |
[nm] (c) moeurs, syn. ûsance |
usâdje |
[nm] (o) cf usadje |
ûsance |
[nf] (c) moeurs, syn. usadje |
ûsèdje |
[nm] (e) cf usadje |
usène |
[nf] (o) cf ûsine |
ûser |
[v] user; s’ _: s’user, syn. s’ ènîsser |
ûsine |
[nf] usine, syn. fabrike |
ustèye |
[nm] (e) cf ostèye |
ût’ |
[adj] (e) cf iût’ |
utile |
[adj] (c) utile |
utîle |
[adj] (o) cf utile |
ûtile |
[adj] (e) cf utile |
vacha |
[nm] (o-c) cercueil, syn. (o) lûja |
vague |
[nf] (o) cf wague |
valèt |
[nm] fils, syn. fis; garçon |
valeûr |
[v] (e) cf valu |
vali |
[v] (o) cf valu |
valu |
[v] (c) valoir |
valureûs |
[adj] (e) , -e: précieux, -euse, syn. précieûs |
valwêr |
[v] (o) cf valu |
vaner |
[v] vanner |
vantârd |
[adj-nm] (o-c) , -arde: vantard, -e, syn. tantafaîre, (e) bråcleû, (e) vanteû |
vanter |
[v] (c) si _: se vanter, syn. (e) bråcler |
vanteû |
[adj-nm] (e) , -se: vantard, -e, syn. tantafaîre, vantârd, (e) bråcleû |
vantrin |
[nm] (e) tablier, syn. cindrî, d(i)vantin |
vapeûr |
[nf] (o-c) vapeur |
va-rade |
[nf] (c) diarrhée, syn. chite, coûrt-rade |
vârt |
[loc] (o) nule _: cf paut |
vatche |
[nf] vache |
vaurén |
[n] (o) cf vaurin |
vaurin |
[n] (c) , -e: vaurien, -ne, syn. (e) rin-n’-våt |
vayant |
[adj] (c) , -e: gentil, -le, syn. binamé, djinti; , -e: (o-c) actif, syn. abîye, actif, djinti |
vè |
[prép] (e) cf viè |
vê |
[nm] (e) cf via |
vèchau |
[nm] (c) putois |
vêci |
[adv] (c) ici, syn. ci |
vèdje |
[nf] (e-c) baguette, syn.baguète; (e) canne à pêche, syn. baguète, ligne |
vê-d’-mås’ |
[nm] (e) cf via-d’-mârs’ |
vèf |
[n] (e-c) , -ve: veuf, -ve |
vêf |
[n] (o) cf vèf |
véler |
[v] (o) cf vêler |
vêler |
[v] (e-c) vêler |
vélo |
[nm] vélo, syn. (o) (familier) bècson |
v(è)loûr |
[nm] velours |
vén |
[nm] (o) cf vin |
vène 1 |
[nf] (e) digue, syn. bate, digue; (e) petit barrage |
vène 2 |
[nf] (o-c) flair, syn. oda |
vènéye |
[nf] (o-c) odeur, syn. hinéye, odeûr |
v(è)ni |
[v] (o) cf v(i)nu |
vèpes |
[nf-pl] vêpres |
vèr |
[prép] (e) cf aviè |
vèra |
[nm] (o-c) verrou |
vèrdjant |
[adj] (e) , -e: (à la fois souple et résistant) souple, syn. coriant, vèrdjant; (e) , -e: flexible, syn. ployant |
vêre |
[nm] (objet) verre |
vêre |
[nm] (o-c) (matière, objet) verre |
vèria |
[nm] (o) cf vèra |
vèrité |
[nf] vérité, syn. vraî |
vèrmène |
[nf] (e) cf vièrmin |
vért |
[adj] (e) , vète: cf vèt’ |
vêrt |
[adj] (o) , vèrte: cf vèt’ |
vèrvène |
[nf] (o) cf vèrvin.ne |
vèrvin.ne |
[nf] (e-c) verveine |
vèsprêye |
[nf] (e) cf vièspréye |
vèsprêye |
[nf] (e) cf vièspréye |
vèssèye |
[nf] (e) cf vèssîye |
vèssî |
[v] péter, syn. prouter |
vèssîye |
[nf] (o-c) vessie |
vèt’ |
[adj] (c) , vète: vert, -e |
vètèrinaîre |
[nm] (c) vétérinaire, syn. ârtisse |
vètèrinére |
[nm] (o) cf vètèrinaîre |
veuf |
[n] cf vèf |
veûle |
[nm] (e) cf vêre |
veûy |
[v] (c) cf vôy |
veûyî |
[v] (e) cf wiyî |
vèvî |
[nm] étang |
vèy |
[v] (c) voir; (c) _ èvi: haïr, syn. (e) hére, (o) awè à dèdin; (c) _ pus lon: prévoir, syn. aviser; (e-c) _ voltî : aimer quelqu’un d’amour |
vèye |
[adj] (o) fém. de vî |
vèye |
[nf] (e) cf vîye |
vèye |
[nf] (e) ville, syn. (o-c) vile |
vèyî |
[v] (e) cf vôy |
vèyî |
[v] (o) cf wiyî |
vî |
[adj] (o-c) , vîye (/ (e) vîle / vèye): vieux, vieille; âgé, -e; (o-c) antique; (o-c) ancien, enne; (c) li pus _, vîye: l’aîné, e; (c) div’nu _, vîye (/ (e) div’ni vî, vîle): vieillir, syn. avîyi |
via |
[nm] (o-c) veau |
via-d’-mârs’ |
[nm] (o) cf via-d’-mârs’ |
via-d’-maus’ |
[nm] (c) giboulée (de mars), syn. (e) houssê, (s) bikèt-d’-avri (en avril) |
vichau |
[nm] (c) putois; (o) fichau, -de: astucieux, -se |
viè |
[prép] (o-c) (temporel) vers, syn. aviè, dèviè |
vièlièsse |
[nf] (o) cf vîyèsse |
viér |
[nm] (e) cf viêr |
viêr |
[nm] (o-c) ver; (o) _ lûjant: ver luisant, syn. lume-goyèt, viêr-goyèt, (e) mohète di sint Tch’han, (e) mohe à feû |
viêr-goyèt |
[nm] (o-c) ver luisant, syn. lume-goyèt, (e) mohète di sint Tch’han, (e) mohe à feû, (o) viêr lûjant |
vièrmin |
[nm] (o) vermine |
vièspréye |
[nf] (o-c) soir, syn. brune, (e) à-l’-nut’; (o-c) crépuscule, syn. anêti, brune, (e) à-l’-nut’ |
vîgreûs |
[adj] (e-c) , -e: vigoureux, -euse, syn. stokas’ |
vijenadje |
[nm] (c) voisinage, syn. vijenauve |
vijenâdje |
[nm] (o) cf vijenadje |
vijenauve |
[nm] (c) voisinage, syn. vijenadje |
vijin |
[n] (o-c) , vijène : voisin, -e |
vikadje |
[nm] (c) (mode de vie) vie |
vikâdje |
[nf] (o) cf vikadje |
vikâdje |
[nm] (o) cf vikadje |
vikaîrîye |
[nf] (c) (considérée sous l’angle de la durée, vie envisagée dans le temps, existence) vie, existence |
vikant |
[adj] , -e: vivant, -e |
vikårèye |
[nf] (e) cf vikaîrîye |
vikèdje |
[nm] (e) cf vikadje |
viker |
[v] (e-c) vivre; (c) qui n’ vike qui por li: égoïste, syn. bon-por-li, sins-atache, vike-tot-seû; (e) _ come feume èt ome: vivre en concubinage, syn. ièsse aclapés, ièsse acoplés, ièsse mâriés dè l’ gauche mwin |
vikérîye |
[nf] (o) cf vikaîrîye |
vike-tot-seû |
[nm] (e) égoïste, syn. bon-por-li, sins-atache |
vikî |
[v] (o) cf viker |
viladje |
[nm] (c) village |
vilâdje |
[nm] (o) cf viladje |
vile |
[nf] (o-c) ville, syn. (e) vèye |
vîle |
[adj] (e) fém. de vî |
vin |
[nm] (e-c) vin |
vinaîgue |
[nm] (c) vinaigre |
vinde |
[v] trahir, syn. trayi |
vindicion |
[nf] (e-c) fé one ( /(e) ‘ne) _: vendre aux enchères, syn. fé one passéye |
vindu |
[nm] (o-c) traître, syn. traîte |
vinégue |
[nm] (o) cf vinaîgue |
vinêgue |
[nm] (e) cf vinaîgue |
v(i)ni |
[v] (e) cf v(i)nu |
vinke |
[v] vaincre, syn. gate, gangnî |
vinrdi |
[nm] vendredi |
vint |
[nm] vent |
vinte |
[nm] ventre; à à plat vinte: plat ventre, syn. à pansète, (e) acwati |
v(i)nu |
[v] (c) venir; (c) v(i)nu pa d’vant: précéder; _ au monde: naître; (c) quand-ce qui v’s-avoz v’nu au monde ?: quelle est votre date de naissance ?; (c) _ djus: s’ébouler, syn. waguer, (o) raler plin |
vîr |
[v] (o) cf vèy |
vis’ |
[nf] ([nm] à l’ est) vis |
visadje |
[nm] (c) visage, figure; (o) awè in p’tit visâdje: avoir mauvaise mine |
visâdje |
[nm] (o) cf visadje |
visèdje |
[nm] (e) cf visadje |
vite |
[adv] (e) co _; bientôt, syn. binrade, (e) tot-asteûre; (e) pus _: plutôt, syn. (c) pus rade |
vîye |
[adj] (c-o) fém. de vî |
vîye |
[nf] (o-c) vie |
viyèdje |
[nm] (e) cf viladje |
vîyèsse |
[nf] vieillesse |
viyolent |
[adj] (e) , -e: violent, -e, syn. (c) sauvadje |
v’lu |
[v] cf v(o)lu |
vochal |
[prép] (e) cf voci |
voci |
[prép] (c) voici |
volà |
[prép] (e-c) voilà |
vole |
[nf] à l’ _: précipitamment, syn. à dadaye, rouf-rouf, (e) reût-à-bale |
voler 1 |
[v] (dérober) voler, syn. haper, scroter |
voler 2 |
[v] (intr.) (oiseau, avion) voler |
vol’té |
[nf] (e-c) cf volonté |
volète |
[nf] (o-c) claie, syn. clôye, cloyète, (e) cleûse |
voleûr |
[n] , -eûse: voleur, -euse, syn. hapeû, -se |
voleûr |
[v] (e) cf v(o)lu |
volonté |
[nf] (c) volonté, syn. r(i)vindje |
volontè |
[nf] (o) cf volonté |
volontére |
[adj] (o) serviable |
voltî |
[adv] volontiers |
v(o)lu |
[v] (c) vouloir |
vômi |
[v] vomir, syn. r(i)mète, (grossier) r(i)nauder |
von.ne |
[nf] (e) cf win.ne |
vormint |
[adv] (e-c) vraiment (= assurément) |
vôsseûre |
[nf] (e) cf vôssûre |
vôssure |
[nf] (o) cf vôssûre |
vôssûre |
[nf] (c) voûte |
vôte |
[nf] crêpe, syn. coûkèbake, (o) rèston |
v(ou)lu |
[v] (o) vouloir |
voulwêr |
[v] (o) cf v(o)lu |
vôvale |
[nf] (e-c) liseron, syn. corioule, (o) ramperoule, (o) trin.nes |
vôy |
[v] (c) cf vèy |
voyadje |
[nm] (o-c) /voj-/ voyage |
voyadjeû |
[n] (c) voyageur, euse |
voyadjî |
[v] (c) /voj-/ voyager |
voyajer |
[v] (o) cf voyadjî |
vôye |
[nf] (chemin) voie, syn. tch(i)min; route; (e) creûhelèye _ : cf crwèjelé |
voyèdje |
[nm] (e) cf voyadje |
voyèdjeû |
[n] (e) , -se: cf voyadjeû |
voyèdjî |
[v] (e) cf voyadjî |
vôye-sint-Djauke |
[nf] (c) voie lactée, syn. tch(i)min-sint-Djâke, (e) tète-di-l’Avièrje, (o) tchausséye- romène |
vraî |
[nm] (c) vérité, syn. vèrité |
vraîmint |
[adv] (c) vraiment (= absolument) |
vré |
[adj] (o) cf vraî |
vré |
[nm] (o) cf vraî |
vrêmint |
[adv] (e) cf vraîmint |
vrêy |
[adj] (e) cf vraî |
vû |
[nm-adj] (e) cf vûde |
vûde |
[adj] vide; (o-c) creux, -euse, syn. tchaboté |
vûde |
[nf] (e) à l’ _: en vain, inutilement, syn. (c) po rin, sins-avance, (e) à målvå, (e) à l’ vûde |
vûdî |
[v] vider; (faire couler un liquide d’un récipient) verser; (o) sortir, syn. rèche, sôrti |
vûsion |
[nf] (c) awè one _: avoir une idée fixe, syn. zine |
vwèle |
[nf-nm] voile |
vwès |
[nf] voix |
vwèsin |
[n] (c) cf vijin |
vwèsinadje |
[nm] (c) cf vijenadje |
vwèsinâdje |
[nm] (o) cf vijenadje |
vwèsinèdje |
[nm] (e) cf vijenadje |
vwèture |
[nf] (o-c) voiture |
vwètûre |
[nf] (e) cf vwèture |
vwèyâdje |
[nm] (o) cf voyadje |
vwèyadjeû |
[n] (o) , -se: cf voyadjeû |
vwèyadjî |
[v] (o) cf voyadjî |
wache |
[nf] (o) flaque, mare, syn. basse, potia, (e) lapis’ |
wadje |
[nm] (c) orge |
wadjî |
[v] parier |
wafe |
[nf] (e) cf waufe |
wagadje |
[nm] (c) éboulement, syn. crouladje, (o) ralâdje plin |
wague |
[nf] (e-c), vague |
waguèdje |
[nm] (e) cf wagadje |
waguer |
[v] (e-c) s’ébouler, syn.vinu djus, (o) raler plin |
wahê |
[nm] (e) cf vacha |
waîtant |
[adj] ((o) wé-) , -e: scrupuleux, -euse, syn. scrupuleûs, spèpieûs, (o) spèpiaud |
waîtî |
[v] (c) regarder; (c) _ su / à: surveiller, syn. survèyî, (o) louki à; (c) _ après: rechercher, syn. cachî après, (e) r(i)qwèri; (c)_ di: tâcher de, syn. assayî di, cachî di, sayî di, (o) asprouver di; (c) qui waîte à li: prudent, -e; qui n’ waîte nin à li: imprudent, -e; ((o) wétî/ ) _ d’ asto: observer |
walêye |
[nf] (e) ondée, syn. plouvinète, (o) lafréye |
walon |
[adj] , -e: wallon, -ne; [n] W-; li payis walon: le pays wallon, la Wallonie |
Walonerèye |
[nf] (e) Wallonie |
Walonîye |
[nf] (o-c) Wallonie |
want |
[nm] (e-c) gant |
wapeûr |
[nf] (e) cf vapeûr |
wârbêre |
[nf] (c) ornière |
wârder |
[v] (o) cf waurder |
wårder |
[v] (e) cf waurder |
wârglas |
[nm] (c) verglas |
warglèce |
[nf] (e) cf wârglas |
warmaye |
[nf] éphémère, syn. (o) mouchète d’ orâdje |
wârtîye |
[nf] (c) ortie |
wasîre |
[nf] (c) osier |
wasse |
[nm] (e) _ di tch’vå: frelon, syn. (c) malton, (o) bime |
wassin |
[nm] (e-c) seigle, syn. swèle |
wastê |
[nm] (e) cf wastia |
wastia |
[nm] (c) gâteau |
wasu |
[v] (c) oser |
waufe |
[nf] (o-c) gaufre |
waurder |
[v] (c) garder, conserver |
wây |
[adv] (o) cf oyi |
wayî |
[v] (e) patauger, syn. (c) gaudrouyî, (o) pètachî |
wayimer |
[v] (c) muer, syn. mouwer |
wayin |
[nm] regain |
wazon |
[nm] gazon |
wêde |
[nf] (e) pré, pâture, syn. pachi, pature, pré, (e) wêdèdje; (e) verger, syn. pachi, pré |
wêdèdje |
[nm] (e) (pré) pâture, syn. pachis, pature, (e) wêde |
wèdje |
[nm] (e) cf wadje |
wére |
[adv] (o) cf wêre |
wêre |
[adv] (e-c) peu, syn. pô |
wèseûr |
[v] (e) cf wasu |
wèsin |
[n] (e) cf vijin |
wèsîre |
[nf] (e) cf wasîre |
wèster |
[v] (e) ôter, syn. rauster, (e) wèster; (e) ranger, syn. (e-c) mète à pont, (o-c) mète à place, rindjî, (e) d(i)haler |
wêster |
[v] (e) traîner; sins wêster: sans traîner, aussitôt |
wétant |
[adj] (o) cf waîtant |
wétî |
[v] (o) cf waîtî |
wêy |
[adv] (o) cf oyi |
wice |
[adv-pr] (e) cf èwou |
wîde |
[adj] (c) cf vûde |
wîdî |
[v] (c) cf vûdî |
wihå |
[nm] (e) cf vèchau |
wîle |
[nf] (o) cf ôle |
win.ne |
[nf] (o-c) veine |
wit’ |
[adj] (o) cf iût’ |
witche |
[nf] (o) mèche de cheveux, syn. lotchèt, mètche, (e) lotchète |
wiyî |
[v] (c) (un mort) veiller |
wôrs |
[prép] (o) _ di: cf foû di |
wôt |
[adj] (o-c) cf hôt |
wôteû |
[nf] (o-c) cf hôteû |
zêbe |
[nm] zèbre |
zine |
[nf] idée fixe, syn. vûsion; caprice, syn. fougue, makèt |
zoubler |
[v] (o-c) sauter, syn. potchî, sauteler; (o-c) exploser, syn. bouchî, pèter |
zûner |
[v] bourdonner, syn. brouyî, chîler |